av Andrahalvlek

Andrahalvlek
ons, 2020-08-26 - 16:52

Idag blev det höst hos oss. Ösregn tidigare idag. Hoppas på uppehåll när jag ska cykla senare.

Annars är det hemifrånarbete idag, men jag har lite för lite att göra. Som vanligt sitter jag i händerna på att min chef tar vissa beslut. Jag presenterar hur jag tänkt och behöver ett ”kör” från henne, men hon måste kolla med sin chef först. Suck. Tappar styrfarten då minst sagt.

Men jag tillåter mig att ha det lite chill istället. Jag kan inte hjälpa att jag inte just nu har tusen saker att sätta tänderna i. Jag gör det löpande, plus en tillikauppgift eftersom en kollega är på semester.

Nästa vecka blir det mer att göra. Då ska jag attestera löner för 80 pers, plus att jag ska jobba ikapp inför/efter att jag ska vara ledig 4/9 och 7/9. Så jag tillåter mig ett lägre tempo just nu och laddar batterierna inför nästa vecka.

Ni vet känslan när man nästan överjobbar saker bara för att ha och göra lite längre. Lusläser ansökningar till exempel, trots att man på några få sekunder kan avgöra om ansökan ens är värd att läsa alls.

Ikväll sover yngsta dottern på korttidsboendet. Hon gör det varje onsdag, som avlastning för oss föräldrar och som träning inför att flytta till eget boende.

Förra veckan, då hon bodde hos sin pappa, var hon sjuk och sov inte på korttids. Då blir det kinkigt den här veckan. Hon vill på alla sätt slippa, trots att hon trivs bra när hon väl är där. Så fort kontinuiteten rubbas blir det kinkigt. Hon har inte riktigt kommit in i rutinerna efter sommarledigheten heller.

Så vi får se hur många sms jag får ikväll. Hittills har jag fått tio sms sen kl 12. Vi kallar henne sms-terroristen ?

Kram ?

Se klart
ons, 2020-08-26 - 20:10

... att läsa ikapp i din tråd ah.
Har saknat pratet och din vardag och bestyr och cykling hur det går med allt, smått och stort.
Och så diskussionerna kring olika nya arter med Torn, visste jag inte heller att jag skulle sakna ??
Nu ska jag börja lyssna på Annie Grace-podden, tack för tips.
Jag vet vi tycker lite olika om Alkispodden, gav den ny chans igår på min spring-runda men behöver lite mer motstånd för hjärnan så AG låter spännande. Jag växte upp utomlands så engelska är mitt språk lika mkt som svenska. (Men grekiskan är sämre som du vet.j
Kan tillbaka-tipsa om podden Winds of Change (Spotify) som inte handlar om alkohol alls men är bra och spännande!
Kikar in snart igen. Kram min goda forumvän! ?
Ps.
Kanske är det med mig här som med din dotters nya boende att jag behöver lite tillvänjning på ny adress...

Andrahalvlek
ons, 2020-08-26 - 20:49

Successiv tillvänjning är bra för alla - i alla situationer ? Skynda långsamt.

Men när man fegar för mycket så är det också bra att ha en mamma som säger: ”Det spelar ingen roll hur mycket du fejkar att du är sjuk, jag tror dig inte och du ska sova på korttids.” (Då blev hon plötsligt piggare ?)

Annie Graces podd är betydligt mer vetenskaplig och intellektuell, plus att de besvarar många lyssnarfrågor och delar livshistorier. Det sistnämnda är ofta same-same, men de väcker igenkänning.

Alkispodden är väldigt navelskådande, de analyserar sönder sig själva nästan. Men avsnitten med gäster är bra. Senast idag började jag lyssna på senaste avsnittet med Mathias Holmgren, fd sångare i Barbados (den gråhårige). Intressant. Från festprisse till tränande hemmasittare - och han älskar det. Helt nytt jobb har han också.

Poddar på Spotify har jag aldrig provat. Den podden ska jag leta upp! Gillar att min engelskaförståelse blivit så mycket bättre, och det vill jag fortsätta utveckla.

Jag är genom mitt jobb en riktig språknörd. På svenska. Jag jobbar med språket hela tiden. Men andra språk är jag kass på. Min äldsta dotter är nästan lika bekväm med engelska som svenska, och hon har läst spanska i sex år. Glad för hennes skull ?

Kram ?

Andrahalvlek
tors, 2020-08-27 - 07:51

Min hjärna vaknade redan vid tretiden i natt och började tänka på jobbet. Jag var inte riktigt vaken, men det var problemlösning som hjärnan höll på med helt klart.

När vi sover så släpper den logiska hjärnhalvan taget för en stund och den mer kreativa hjärnhalvan tar över. Den delen av hjärnan som ”tänker utanför boxen”.

Det är därför det är så bra att ”sova på saken”. Saker som känns omöjliga ena dagen kan kännas plättlätta nästa morgon. Jag har upplevt det så många gånger att jag tror på det stenhårt. Jag tar aldrig beslut samma dag om jag inte måste. Jag sover alltid på saken minst en natt.

Nykterheten gör processen ännu bättre eftersom vi då sover ordentligt, med djupsömn och drömsömn. När vi sover pga alkohol blir hjärnan istället avdomnad. Det ska den inte vara på natten, den ska ha fullt upp med att processa dagens intryck.

Ändå är det en varningssignal att vakna tidigt och tänka på jobbet. Jag får hoppas att det är ytterligare en skvätt ketchup som ska ut bara, och att det sen blir lugnare på problemlösarfronten. Åtminstone vad det gäller de stora problemen, de små problemen får man ju lösa vidare på löpande band förstås.

Igår levererade jag en massa goda idéer till min chef. Min allra sista idé var verkligen att tänka utanför boxen, och den pusselbiten skulle lösa massor helt automatiskt. Är verkligen spänd på återkopplingen idag. Det handlar delvis om mod från hennes sida.

Jag har väldigt god tillit till min egen förmåga på jobbet. Om jag inte har sista ordet så tvekar jag ändå aldrig att leverera mina bästa idéer. För mig är slutresultatet viktigast.

Jag har jobbat på det här företaget i 28 år och på den här tjänsten i 14 år. Min chef har bara jobbat hos oss i 3,5 år. Givetvis måste jag ge henne mina bästa idéer.

Hon är duktig på att credda mig dessutom, till skillnad från en manlig chef jag hade som alltid presenterade mina idéer som sina egna. Tröttsamt. Creddas den som creddas bör.

Kram ?

FinaLisa
tors, 2020-08-27 - 15:50

200 dagar på raken!??Fantastiskt bra jobbat och dessutom är du en inspirationskälla som fullkomligt sprutar ut goda råd och kloka tankar!
Så tacksam för det ??

Kram ???

Vjlo
tors, 2020-08-27 - 16:04

Grattis!

Going strong! 200 dagar är faktiskt ganska mycket, en hel del nya vanor har säkert ersatt den där enda bedrägliga gamla....

Tack för alla uppmuntrande ord du sprider!

Andrahalvlek
tors, 2020-08-27 - 19:31

Tack Strulan65, Miss lyckad, JoYo, FinaLisa och Villjulevaockså ❤️

Jag har faktiskt inget behov av att fira. Mitt nya inre lugn är belöning nog. Borta är den molande rastlösheten.

Livet är inte längre en transportsträcka till nästa fylla, och lyckan över det är nästan överväldigande.

Kram ?

Andrahalvlek
tors, 2020-08-27 - 19:44

Varje dag får jag ett mail från dejtingsajten som jag tidigare var medlem på. De vill förstås att jag ångrar mig och blir medlem igen.

Jag kan inte låta bli att kasta ett öga, se om jag känner igen någon som jag har haft kontakt med tidigare.

Det är typ samma killar hela tiden, år efter år. Samma desperata kommentarer ”varför vill ingen dejta mig?” Samma desperata rop på hjälp ”befria mig från ensamheten”.

Men jag känner mig så färdig med det, helt och hållet. Blir inte ett dugg frestad att bli medlem igen. Har nog jobbat bort beroendet att bli bekräftad av män. Jag var tidigare värsta bekräftelsejunkien, vilket också är ett starkt beroende.

Likväl som alkoholen gjort mig gränslös och äventyrlig så utsatte jag mig själv för enorma risker i samband med dejtandet. Fy fan vilken tur jag har haft som inte råkade mer illa ut än jag gjorde. Fy fan vad jag aldrig vill hamna där igen.

När jag slutade dricka så slutade jag samtidigt helt att hänga på dejtingsajter. Det var så intimt förknippat. Det ena förutsatte det andra liksom.

Är det meningen att jag ska träffa någon man så är det. Jag tror ju på ödet - och allt blir som det blir och går som det går.

Kram ?

Torn
tors, 2020-08-27 - 20:11

Gött att du har kommit bort från den skiten! Jag har en yngre kollega som fastnade för två veckor sedan. Nu sitter han konstant med mobilen och ” chattar” med tjejer. Alltså nu på arbetstid. Han svarar knappt på tilltal från oss andra. ? Det verkar vara ruskigt beroendeframkallande.

Grattis till 200 dagar också!?

Kram

Andrahalvlek
tors, 2020-08-27 - 20:45

Ja, hänga på dejtingsajter är ruskigt beroendeframkallande ? Total avhållsamhet krävs. Tror jag. Precis som med alkoholen. För mig i alla fall.

Kram ?

Andrahalvlek
fre, 2020-08-28 - 12:08

Idag tog jag på mig jeans för första gången på evigheter. Kändes konstigt. De hade krympt en smula, mest i midjan. Hm. Men jag fick på mig dem!

Önskar jag tillhörde dem härinne på forumet som går ner i vikt under nykterheten, men sådant får man inte välja tyvärr.

Jag ska inte säga att jag struntar i vikten, för det gör jag inte. Jag har bantat större delen av mitt vuxna liv. Jag hade nog varit miljonär om jag hade fått en tusenlapp för varje kilo jag gått ner under årens lopp ?

Tyvärr har jag gått upp alla kilon igen, och lite till. Mitt dåliga mående som kommer i skov är en bov i sammanhanget.

När jag är deprimerad äter jag knappt alls. Får inte ner maten, har ingen aptit alls. Kan rasa 10 kg på tre veckor. När jag sen mår bättre igen så äter jag desto mer. Ofrivillig jojo-bantning. Min ämnesomsättning är kajko helt enkelt. Klimakteriet gör inte saken bättre, då ökar fettcellerna i omfång tyvärr.

Men jag har i alla fall landat i att vikten är som den är. Jag behöver gå ner i vikt för hälsans skull, och jag gör så gott jag kan - och det är alltid tillräckligt.

Hellre må bra och vara tjock än att må dåligt och vara smal. Kan jag på sikt sluta med min SSRI-medicin så påverkar det nog vikten positivt också.

Kram ?

Vjlo
fre, 2020-08-28 - 12:55

Vet du, jag tror jag brydde mig mer om min vikt när jag drack... det känns absolut mindre viktigt nu, men kan hålla med dig - jag hade gärna varit en av de som tappade 5-10 kilo av att jag slutade med öl. För det trodde jag verkligen skulle vara en bieffekt, kanske har jag gått ner 1-3 kilo, det fluktuerar dock en del.

Bättre vara lite rund o go runt magen än rund under fötterna!

Andrahalvlek
fre, 2020-08-28 - 22:07

På fredagar i min vardag är det bytdag. Yngsta dottern byter hem. När hon har varit hos mig en vecka så kör jag henne till sin pappa, och han bjuder på middag. När hon ska komma till mig är det jag som bjuder honom på middag.

Tidigare hade vi söndagar som bytdag. För 1,5 år sedan när jag träffade en kille jag gillade så bytte vi till fredagar, eftersom den killen hade fredagar som bytdag för sina barn. Det var enda chansen för att vi skulle kunna träffas utan barn.

Jag och killen har inte träffats på ett år snart, men vi har inte bytt tillbaka till söndagar som bytdag.

Jag gillar att dottern byter hem på fredagar. Då får jag och dottern en mysig helg ihop ❤️ Och det är rätt skönt efter en vecka med pratkvarnen att få två lediga dagar och göra vad man vill också.

Det som känns nytt i och med nykterheten är att jag som ikväll inte har lika bråttom hem till min lägenhet - och vinet! Jag sitter kvar lite längre vid köksbordet och pratar om ditt och datt.

Just ikväll pratade vi mycket om nästa helg, då vi gemensamt ska åka till äldsta dottern i Göteborg eftersom hon fyller 23 år.

Jag blir alltid nostalgisk när hon fyller år. Jag minns den första bebistiden otroligt väl. Det var så enormt omvälvande att bli mamma, men jag var euforiskt lycklig och kärleken var så enormt stark ❤️ Starkaste känsla jag upplevt i hela mitt liv tror jag.

Med yngsta dottern var den första tiden väldigt annorlunda eftersom hon föddes svårt sjuk. Hon var fyra månader innan hon skrevs ut från sjukhuset första gången. Med henne grumlades kärleken av känslor som ilska, sorg, vanmakt, skräck. Under väldigt lång tid, flera år.

Kärleken till barnen är verkligen speciell, den går utanpå allt annat. Jag skulle utan att blinka offra mitt liv för att de fick leva och må bra. De är som en förlängning av mig själv, nästan som en extra kroppsdel som lever sitt eget liv.

Djupa tankar för en självsam mamma en fredagkväll framför tv:n. Med alkoholfri öl och choklad som fredagsmys.

Något annat som är nytt i och med nykterheten är att jag är kvällstrött. Lägger jag mig kl 22.30 när jag ska jobba så lägger jag mig typ kl 23-23.30 fredag och lördag. Ingen nattuggla här längre.

Kram ?

Andrahalvlek
fre, 2020-08-28 - 21:45

Kan verkligen rekommendera Tom Alandhs senaste dokumentär om missbrukaren Pia, som han följt i nästan 20 år, på svtplay.

Även Pias mamma Ann-Marie och Pias två barn Jonas och Jennie finns med i dokumentären. Dottern går tyvärr i mamma Pias fotspår ?

Alandh har gjort flera tidigare dokumentärer om Pia under dessa 20 år, och jag har sett dem alla. Väldigt fina och kärleksfulla.

Kram ?

Fibblan
lör, 2020-08-29 - 08:13

Själv haft en morgon fylld av barnens villkorslösa kärlek och blir rörd både av den och när jag läser dina fantastiska beskrivning av hur kärleken till dina barn är??. Känner igen mig i och småler när du sätter huvudet på spiken☺️! Visst navelsträngen klipps, men de är fortfarande och för alltid sammanlänkade med oss och jag instämmer med känslan att det känns fysiskt än, som ens egna kropp! Skönt att du håller i ditt avstånd till giftet och att det känns självklart ?❣️ 200 dagar har det hunnit bli?! Stort GRATTIS till dessa och till alla vackra känslor som får leva med sin äkthet, som de ju kan och har möjlighet till, när vi inte tillför alkohol, som inte gör annat än att bedöva.. Visst, vi får tas med de jobbiga känslorna med..men det är det såå värt i långa loppet! Detta är livet!

Var längesen jag skrev, men nu när jag gör det, så vill jag passa på att än en gång tacka för din närvaro här. Du inspirerar och är en god vägvisare ?!

Har också sett de andra dokumentärerna om Pia och tänkt se även denna. Kanske kan passa bra denna regniga dag☔. Gripande och också en värdefull påminnelse om hur starkt giftet är.. sorgligt att hennes dotter trampade in på den stigen också ?.
Önskar dig en fin dag och fortsatt framgång på DIN nyktra stig??!
Kram!
/Fibblan ?.