av Flarran

Carisie
mån, 2024-09-09 - 19:54

@Flarran Vilken drömmig skrivare du är!!! Att läsa dina texter fyller hela könslospektrat kam man säga! Skriv en bok! Jag köper en direkt om jag kan få den signerad!
🩵

Flarran
mån, 2024-09-09 - 21:15

Hejsan! @Carisie, jag har väl aldrig direkt sett mig som nån författare. Men man har ju inte lärt känna sig själv så himla bra tidigare heller då man bara gick omkring småberusad i dimman och tänkte på alkohol för det mesta liksom. Det verkar som att inspirationen till att skriva rent konstnärligt sett som man har fått av nån outgrundlig anledning av den högste. Nog inte direkt låg på samma plats i hjärnan som det mer musikaliska skapandet man pysslat med länge.

Det går lite trögare nu att göra musik då man mer logiskt nu tycks tänka efter lite för mycket på strukturer och musikalisk uppbyggnad och sånt, och inte bara kör på spontant så att säga. Men den grejen kommer väl igång senare kanske. Har ju läst på en del nyligen om det här med inspiration och skapandeprocessen och det ologiska tänkandet, respektive det mer logiska.

När jag bara satt och drack en massa jox utan att jag tänkte så värst mycket, då så var det inte så lätt att skriva text överhuvudtaget. För orden flöt då inte alls fram så värst lätt. Bara att skriva enkla grejer om hur jag mådde för att få nån psykläkare att förstå min problematik kunde ta en hel dag. Jag har även mycket svårt att se mig på kanske en bokmässa sittandes framför en folkmassa och signera böcker. Detta då min sociala ångest väl inte direkt gör sånt realistiskt och praktiskt möjligt.

Men en kul ide' vore det väl att kanske nån gång skriva och ge ut en bok. Minns att min gamle far som ung hade författardrömmar och försökte sig på det. Han berättade en gång att han till och med skickade ett manus på en enkel deckarhistoria till nåt förlag tror jag bestämt. Men det blev bara standardfrasen – Tack för visat intresse och att de inte sökte den genren just då tror jag att han sa. Sen så rann väl det hela om författandet ut i sanden liksom. Men vem vet, kanske får man för sig att skriva en bok som sagt, om det är menat så. Nej, nu får jag nog allt ta och gå lös på min pizzabit innan den kallnar liksom.

Ha en fin kväll kompis!

Carisie
mån, 2024-09-09 - 22:09

@Flarran Hoppas pizzabiten vad god. Här bjöds det på hamburgare som jag malde från högrev. Briochebröd och så skramlade jag ihop en Big Mac-dressing till. SÅ himla gott. Tomat, gurka & sallad från hemmaodlingarna men röd köpelök 🧅. Imorgon blir det levergryta med egenplockade kantareller & sånt. Vi har tömma frysen-månad som har råkat pågå sedan 15/7 pga stor frys och mitt dille på att sortera allt enligt Konmarie-metoden. Me. Snart är det bara frukt och ost kvar 😅 och all svamp såklart! Havrekakor bakade jag också på smör som började se lite deppigt ut. Attans huslig.

Hoppas du fått en fin kväll
🩵

Flarran
mån, 2024-09-09 - 23:57

Har ätit kvällsmat för en stund sen. Kanske inte helt hälsokost med pizza och cola. Men då bra mycket bättre än som det var rätt ofta förr om åren med snacks och diverse alkohol. Detta då inte sällan i brist på annat onyttigt alkoholhaltigt. Vilket ofta som dryck då kunde vara en egen hemgjord mäsk som bara gjorde magen helt i upprorstillstånd och sinnet onödigt nedstämt. Försöker nu då att vara lite duktigare och även tänka lite mer på kosten, kanske inte så avancerat som du @Carise. Men tog bara en halv pizza i stället för en hel som först var tanken. Detta då man väl lär tänka lite på vikten också snart. Vilket jag då oftast sket helt i tidigare år. Jag brydde mig ju inte om nåt alls egentligen, var bara så trött på alltihop. Men nu känns det då lite bättre, och var då klok nog att se en rolig komedi och inte nåt tungt dramatiskt eller nåt blodigt underhållningsvåld. Man börjar väl tänka på ett lite annat sätt efter att ha lyckats att vara helt nykter och alkoholfri i över tio månader alltså. Ska nu närmast försöka att komma i säng idag före klockan tolv vilket nog är en rätt så god ide' tänker jag i denna stund.

Ha det gott!

Flarran
tis, 2024-09-10 - 06:22

Sovit tre timmar och vaknat till av att det regnat och att det i stunden fortfarande regnar en aning och fick när jag tittade ut genom fönstret en känsla av att hur skönt det skulle vara med lite gräddlikör med whiskeysmak. Detta fast jag inte har något egentligt alkoholsug alls. Det att man på något märkligt sätt vill ha något som man egentligen inte vill ha att göra med, men samtidig ändå, men bara lite grann kanske...

Detta velande i tanken. Men då gick jag in här på forumet och läste lite i en äldre tråd som sade mig en hel del och fick mig att som alkoholfri nyktra till i tanken igen. Det går inte att ta en liten slurk bara för att se om man kan prova på bara lite grann. För det säger den nyktra logiska känslan att jag inte kan, för då är jag tillbaka in på samma spår igen, och det skulle bara kännas rätt så värdelöst. Misslyckande på ett sätt som jag inte vill råka ut för.

Kan säga att det då är tur att jag inte har någon alkohol i huset. För hade jag haft det så hade mitt glas på bordet i denna stund då inte varit fyllt med vatten känns det som. Har egentligen tröttnat på att skriva, fast jag vet att det är viktigt för att inte falla tillbaka i samma mönster och förmodligen bra mycket värre än hur det såg ut för ett år sedan. Skulle jag haft en flaska med starka doningar så skulle jag nog snart ha tömt den och glömt varför jag fick för mig att hälla ur de där ölen som hälldes ut bakom stugknuten förra hösten.

Man kan då säga att alkoholdjävulen liksom inte ger upp i första taget. Så länge man inte håller helt fast i både tanke och känsla när det gäller nykterhet och ett klart tänkande. Så är man ett rätt så lätt byte för tillfälligheter och dåliga beslut när det gäller att inte glömma, och då kanske ”råka” att ta den där första slurken ur glaset, flaskan eller burken.

Funderar nu på när sjuttsingen man ska bli någorlunda normal och som vanligt vettigt folk på den här punkten alltså. Känner ju nu faktiskt till det mesta om alkohol, dess effekter och hur det hela fungerar rent konkret. Har verkligen marinerat mig i ett nyktert tänkande. Men ändå så känner jag mig inte helt säker då jag fortfarande har en känsla av att det skulle vara så himla skönt att få lite tankevila en stund. Det var väl allt liksom. Kör hur som helst nyktert vidare ett tag till, för nu känns det då lite bättre igen.

Ha en fin dag!

Flarran
tis, 2024-09-10 - 12:06

Jag är dum jag. Så sade min mormor om sig själv ibland. Morfar var visst rätt så krävande och inför varje arbetsdag på det stora företaget i staden fick sina kläder framplockade och upphängda framför sig med nystrykt skjorta, slips och allt. Detta fast även mormor hade ett arbete utanför hemmet för att få ekonomin att gå runt. Mina morföräldrar kom ju från en annan generation, med ett lite annat tankesätt. Men lite modern var ändå mormor som rätt så sällan hade kjol utan var rätt så tidig med långbyxor.

Minns att farsan tyckte att morfar var lite stroppig och onödigt sträng och berättade om en bjudning där mormor hade haft otur och spillt ut en kanna med kaffe. Fummel som ju kan hända vem som helst fast hon var nykterist i princip hon med precis som morfar. Men han hade ju sin svåra diabetes att dras med, så något annat skulle ju inte ha fungerat heller. Men farsan tyckte väl att det lät lite illa när morfar bland folk hade sagt att mormor var så dum att hon borde gå och lägga sig. Sånt säger man väl inte liksom.

Morfar hade väl även en lite tom livsfilosofi som gick ut på att man endast levde vidare till viss del genom sina barn. Där fanns det inte många tankar om någon Gud, vad man vet. Mer väl en andlighet på nivå noll skulle man kanske kunna säga. Då är det väl kanske lätt att bli lite retlig, träig, eller onödigt rationell så att säga. Det var välstädat, tyst och tomt och ingen musik alls hos min mormor och morfar.

Minns att jag som riktigt liten skulle sova över där en helg så att mina föräldrar skulle få vara lite barnlediga ett tag. Men jag hade visst känt mig så förskräckligt orolig i den tryckta och trista stämningen, att mina föräldrar snart fick komma och hämta hem mig då jag visst bara hade skrikit och haft mig.

Det är inte lätt att vara människa oavsett ålder när man nyktert tänker efter på saken. Nu är det väl dags att tänka på lunch rent logiskt. Somnade ju till och missade min morgonchoklad. Så det tåget har väl gått och nu borde man väl satsa på att värma på en fiskgratäng sade mig magkänslan. Så tar väl och gör så alltså.

Ha det gott!

Kristoffer
tis, 2024-09-10 - 13:36

Håller med tidigare talare, du skriver så himla drabbande och öppet och ärligt om ditt liv. Särskilt drabbande att läsa om ditt suicidförsök, det kräver mod att våga titta på och berätta om sådana svåra stunder i livet. Fint att läsa att du upplevde att du, nu när du inte dricker, snabbare kunde hitta motargument och tankar som hjälpte till att ge perspektiv på tillvaron, för att inte falla ännu längre ned och omsätta de mörka tankarna till handling. Kommer den här uppgivenheten lika frekvent nu när du inte dricker, eller har det blivit någon skillnad? Vet inte om du skrivit om det tidigare, det kan vara jag som missat också. Blir nyfiken oavsett!

Tack för att du skriver här.

Flarran
tis, 2024-09-10 - 15:36

Hej! @Kristoffer, Jag skriver väl lite för mycket kanske, men har känt att det väl har behövts att släppas ut en massa tankar som jag gått runt och burit på så himla länge. Hos sjukvården och öppenpsykiatrin har det väl inte funnits tid riktigt för få att bearbeta en massa som jag har haft instängt inom mig i en massa år. Besök hos sjukvården har jag också känt varit mycket krävande och tagit bra mycket mer energi än vad det har givit.

Känner att jag väl har fått lära mig allt själv, via böcker och nätsidor jag hittat undan för undan och ibland känt att jag nog varit mera psykologiskt kunnig än de som jag först trodde skulle kunnat ge mig något vettigt verktyg för att kanske få må en aning bättre. Men nu vet jag ju hur det ligger till med den saken alltså. Det är som det är bara.

Innan jag beviljades sjukersättning så hade jag ju lite kontakt sporadiskt, med alltid olika läkare vid sånt som när det var dags för receptförnyelse av sömnmedicin och de svaga lugnande tabletter mot oro som skrevs ut av psykiatrins läkare. Men det var aldrig någon riktig psykoterapi utan det var jag som själv höll låda så att säga och pratade en massa så mycket jag han med på den tid som ibland fanns att göra det på. Berättade väl till och med om min trista tillvaro för såna som kanske bara satt i en reception liksom. Har väl sträckt mig efter halmstrån så att säga.

Men jag hann då innan jag enligt expert blev ansedd som färdigbehandlad. Då berätta att jag mest lever på och försöker att stå ut med tillvaron så länge som jag är någorlunda kroppsligt frisk. För det jobbiga psykiska måendet det är jag ju så van vid. Så någon förhoppning om ett bättre mående på den punkten finns väl egentligen inte. Jag är för det mesta alltid allmänt tom, lätt ofokuserad, stresskänslig och nedstämd i mer eller mindre grad. Kan väl glimra till en kort stund nån timme nån gång i veckan. Det har fått mig att försöka orka kämpa vidare.

När jag sökte mig till psykiatrin hade jag väl hoppats att det fanns någon medicin som kunde hjälpa, men det gjorde det ju inte. Jag fick bara diverse biverkningar och lite eller ingen positiv effekt alls. Känner mig väl ungefär psykiskt sett i samma tillstånd som när jag var rätt ung och innan jag ens hade smakat en pilsner.

Kroppsligt har alkoholfriheten givit mig en bra och fungerande mage i alla fall. När jag drack diverse alkohol hade jag mer energi stundtals. Orkade göra musik som varit ett intresse i många år. Men samtidigt så blev jag ju så mörk i sinnet av starka drycker att jag väl för det mesta var på gränsen att göra slut på skiten så att säga. Några sådana akuta känslor finns sällan som helt nykter och det är väl medicinskt sett något som är bra.

Hade jag varit mer jämn i humöret och haft mer energi hade jag väl kunnat traska runt och tröska på något intetsägande konstruerat arbete eller nån terapiform på daglig basis. För att väl då sluppit att tänka dessa timmar som man då varit upptagen med något tomt och ointressant tänker jag väl realistiskt sett. Men som sagt har jag inte ork till att göra så värst mycket någon längre stund.

Det är så mycket som gör att jag inte fungerar riktigt som man väl önskar. Plötsligt påkommen panikångest utan egentlig anledning ute bland folk är också något som är jobbigt. Det är även stressande för mig att passa tider och hålla koll på sånt vid resor med mera, därför får jag vid behov åka färdtjänst eller sjukresa. Men vill helst när jag är i någorlunda balans och när jag så kan, åka cykel vid handling och sånt där.

Har inte varit helt nykter och alkoholfri när man går in i en höst som vi nu håller på att göra på en massa år. Så får väl vara extra försiktig när jag då väl blir extra nere som jag alltid har blivit när sommaren bara liksom dör och hösten färgar hela världen i grått efter att alla gröna vackra blad på träden har fallit till marken. Något som de ju gör vid den här tiden på året.

Jag har då idag varit duktig och värmt på, samt ätit en fiskgratäng som jag skrev om tidigare och inget direkt alkoholsug har jag väl heller. Jag är mest bara trött nu och känner att jag behöver vila, men är samtidigt småstressad och vill göra nåt roligt fast jag inte orkar. Försöker väl ändå att köra vidare som alkoholfri så länge som det bara går.

Ha det gott!

Flarran
tis, 2024-09-10 - 19:49

Det har varit jobbigt nu på eftermiddagen. Jag var så himla trött på att vara trött och energilös alltså. Började känna mig allt mer värdelös och oduglig. Hade så stark vilja till att gå utanför dörren och kanske bara cykla en liten sväng. Men det fanns ingen energi alls. Hade jag haft vin, öl eller nåt annat med alkohol hemma då vet jag nog inte om man hade klarat av den uppgivna känslan och varit nykter och alkoholfri nu i denna stund. Men jag gick och lade mig en liten stund och som av en Herrens gåva fick jag sova några timmar extra vilket jag då är tacksam för. Det gäller att inte ge upp i första taget tydligen. Tänker att det gäller att hålla i och hålla ut i allt, stort som i smått som kan vara av vikt för att man nyktert ska ta sig fram alltså.

Ha en fin kväll!

Flarran
ons, 2024-09-11 - 08:10

Nu är det en ny dag igen och onsdag heter den. Har sovit skapligt och det är då något som verkligen behövdes. Hade inte ens tagit något sömnpiller, men bad ju andligt till Herren och den högste om lite extra sömn vilket jag också fick och det är jag då tacksam för. Tänk att jag inte som så ofta innan läggdags bara satt och glodde på TV och såg på något intetsägande program på flimmerkommoden. Kollade i stället in lite predikan på nätet av tänkvärda ord förkunnat av några pastorer som i stunden då hade just de ord som min själ tydligen hungrade rätt rejält efter. Det är mycket som är svårt att förstå, men är man bara nykter och helt alkoholfri så går det då lite lättare att ta till sig ord som kan vara lite knepiga att få grepp om. Sitter nu här i mitt kök och dricker lite vanligt vatten vilket har blivit en ny-nykter morgonrutin. Har nyss öppnat mitt köksfönster och skådat solen. Det kändes väl lite svalt i luften först, men det verkar att kunna bli en rätt så fin dag i alla fall säger mig en känsla i stunden.

Ha en fin dag!

B.Å
ons, 2024-09-11 - 09:32

@Flarran jag kände också att det var lite svalare i luften denna morgon och tyckte det var skönt. Även om jag älskar sommaren så har jag börjat längta till hösten, med den friska luften och varm choklad.

Önskar dig en fin dag min vän ❤️

Flarran
ons, 2024-09-11 - 10:01

Hejsan! @B.Å, Det var trevligt att du tittade in här på morgonkvisten. Det är kanske som min gamla mor sade att jag väl har lite av ett feltänk ibland. För om det var sommar varje dag så blev man väl kanske trött på det. För det behövs väl lite variation kanske, men somaren är ändå den tid som jag mår bäst. När det är vinter och snö och inte allt för kallt så kan det ju ibland vara trevligt med det också, så man ska väl inte klaga på att jorden snurrar runt som den gör kanske. Har inte hunnit att ta morgonchoklad än, men tror att jag ska göra det snart. Har då inget alkoholsug vilket jag är tacksam för. Var jämt så himla jagad av känslan att bara jämt vara tvungen att rusa till bolaget efter öl, vin och annat jox. Det känns lite märkligt att man som det är nu slipper att slänga bort en massa tid och pengar på sånt.

Ha en fin dag kompis!

Flarran
ons, 2024-09-11 - 14:19

Konsten att känna förnöjsamhet och i ett grådaskigt regnväder trycka bort nedstämda tunga tankar. Detta har man nu här i köket i stilla visuell meditation pysslat med en stund. Tänk, det behövdes inte mer än att jag plockade fram en positivt vacker sommarbild jag själv tidigare i år under en trevlig cykeltur tagit med mobilkameran. Denna bild som motiv att fästa blicken på en stund, vid samtidigt intag av en slät kopp kaffe och lite god glass i lugn och ro. Det var allt som faktiskt krävdes för att ändra en deppig känsla av den typ som rätt så ofta tidigare år, under regniga dagar fick mig att rusa iväg efter alkohol för att snabbt uppnå en berusning. Det verkar som att hjärnan har börjat ställa in sig på att nöja sig med lite enklare prylar alltså. Så som att signalera tacksamhet över sånt som i stort saknade betydelse då man dagligen var tanklös överkonsument av starka drycker.

Ha en fortsatt fin dag!

Andrahalvlek
ons, 2024-09-11 - 15:11

@Flarran Om jag tänker att hösten är grå och trist och regnig blir jag inte så upppåt. Om jag istället tänker att naturen får vila efter en gynnsam tillväxtperiod, att färgerna på löven är otroligt vackra och att regnsmattret mot regnhuvan är lika mysigt som när man tältade som barn, ja då känner jag mig betydligt mer uppåt. Hösten är vilsam för mig. Lugnet efter sommarens ståhej. Samtidigt står hösten för nystart, det är dags att dra igång en ny termin. Fast det var länge sedan jag gick i skolan.

Kram 🐘

Flarran
ons, 2024-09-11 - 18:49

Hejsan! @Andrahalvlek, Hösten står för en nystart skriver du, och kanske har du rätt i det fast det för mig som en sommarmänniska väl är lite svårt att direkt känna så. Men den förra hösten när jag halkade in i nykterhet var ju faktiskt en nystart. Så kanske borde jag inte deppa över att den mer lättsamma sommarkänslan fasas ut. Har väl kanske rätt så mycket att lära mig om en hel del. Morsan var väl en gång även inne på det utan att hon sa så himla mycket. Men ordet feltänk, det fastnade då till sist i alla fall. Så kör då hur som helst alkoholfritt vidare. För det gav då inte så värst mycket positivt att så som jag gjorde i så himla många år och bara satt och slog mig själv i huvudet med en flaska liksom. Får väl försöka att gå ut lite mer när jag orkar och ta lite fina höstbilder med färgglada höstlöv tänkte jag just nu. Men det är inte så lätt att som dystymiker vara en muntergök alla gånger. Men får väl försöka att bli bättre på ett mer positivt tänkande, kanske nåt att be till skaparen och hans son om hjälp till att lyckas med.

Ha en fin kväll kompis!

Flarran
tors, 2024-09-12 - 07:48

God morgon! Tänkte just på orden om att var dag har nog av sin plåga, vilket det står skrivet i en gammal välkänd skrift, och visst är det väl så. Nu är det torsdag och när det gäller sömn så finns det då idag inget att klaga över. Sände en tanke och bad i natt till Herren om att få sova åtminstone til klockan sju. Något man faktiskt fick, och det är jag då tacksam för. Sitter här på morgonkvisten och dricker lite vatten i mitt kök och har det så bra som det nog bara kan bli. Nykter och alkoholfri det är jag också. Har inget behov av att rusa iväg till bolaget heller, vilket känns som en stor befrielse. Minns min gamle far som ibland sade att man inte får glömma bort att säga tack om man har fått något. Har redan tackat min skapare och Herren för att jag ju trots allt faktiskt har det rätt så bra. Ska väl försöka att börja se lite mer positivt på tillvaron trots min trista dystymi med mera. För om man tänker efter med ett ljusare sinne så är ju faktiskt mitt glas med vatten här på bordet i alla fall halvfullt och inget annat.

Ha det gott!

Andrahalvlek
tors, 2024-09-12 - 08:23

@Flarran God sömn är verkligen något att vara genuint tacksam över. Man får en helt annan ork att göra mer saker som påverkar ens mående positivt. Du ska göra saker som du får energi av, som ger dig små pustar av förnöjsamhet och tacksamhet. Bara du vet vilka saker det handlar om. Och vet du inte får du prova dig fram.

Låtskrivandet tillhörde på något sätt missbruket, det är kanske därför du har svårt att hitta glädjen i det som nykter? Fotograferandet tror jag mer på. Har du provat att teckna och måla? Att måla av ett fotografi du tagit? Handarbete är nice också. Sticka vantar eller raggsockor? Kräver oerhört mycket fokus, man klarar inte att släppa in andra tankar samtidigt.

Som vanligt öser jag bara på - och du gör precis vad du vill, som du vill och när du vill. Men jag vill påminna om rutiner är bra för då kräver de inte så mycket tankeverksamhet. Man bara gör. Tänkte just på det idag när jag gick morgonrundan med lillprinsen. Direkt upp från sängen och ut. Samma runda varje dag. Jag har yrvaket upplevt alla årstider i över ett år. Så vilsamt. Och njutbart. I det lilla. En pust av förnöjsamhet.

Kram 🐘

Flarran
tors, 2024-09-12 - 10:29

Hej! @Andrahalvlek, det var trevligt att du tittade in här idag kompis. En god sömn är då något att verkligen vara tacksam för. Detta då det ger en återhämtning och en gnutta mer energi som en trött dystymiker som jag då verkligen behöver få ibland för att orka stå ut med tillvaron ett tag till alltså. Det känns som att det är dags att börja med en höststädning och att då börja organisera allt på ett lite mer vettigt sätt. För något som tar mycket energi, skapar inre stress och gör mig ofokuserad och sänker humöret helt i onödan, det är då om det är allt för lite reda och ordning på saker och ting.

När jag var överkonsument av alkohol och hade berusning som det enda jag levde för så var väl inte ordning och reda något som var direkt prioriterat liksom. Men har idag varit ut på nätet och läst lite diverse information om hur man kan strukturera upp saker och ting. Tänker ibland på min gamla ordningsamma mormor som verkligen var hemma på det här med att städa och att hålla ordning och reda på olika sätt när det gällde saker och ting. Tänker att det väl är en gåva att kunna städa bort sånt som inte behövs och att kunna få göra detta själv i lugn och ro.

Det enda som jag verkligen har haft som mitt intresse sedan jag var rätt liten har varit musik och jag började tidigt samla skivor samt även att komponera egna små låtar. Spelade först in musik på lite brusiga kassettband och sånt långt innan jag började dricka för att orka leva och stå ut med med min rätt så trista tillvaro. Sade en gång för nåt år sedan till en psykiater att jag väl var trött på allt och tänkte sluta med att lyssna på och göra egen musik. Men fick då rådet att hålla fast vid den grejen då musik visst även var något som användes inom psykiatrin i terapeutiskt syfte liksom.

Men jag har sedan jag var liten lärt mig att jag kan klara mig utan det mesta och inget är väl menat att vara för evigt kanske. Har läst någonstans att man väl ska göra mer av sånt som gör en glad och ger mer energi. Det här året har jag verklig försökt att hitta min väg och tror att jag börjar att kunna det här nu. Har själv gått igenom stora delar av min dystra livshistoria i ett terapeutiskt syfte. Detta då sjukvården inte lyckades att hjälpa mig på minsta sätt förutom att bistå mig med läkarintyg och bevis på att jag inte var i form för att arbeta med sånt som är förekommande på arbetsmarknad eller i skapad form för terapeutisk rehabilitering. Men det hade jag ju förstått själv utan dessa experter.

Det är nog få som har kämpat så hårt med att försöka att se ljuset i tunneln så att säga. Just nu i skrivande stund så låter jag en och samma upptemplåt med instrumental Rock n Roll snurra på i mina hörlurar för att få lite energi för annars så skulle jag nu inte ha det minsta fokus eller ork för att ens orka bry mig skriva denna text. Har tröttnat på det mesta, vet även att det inte finns något som sjukvården har att erbjuda mig förutom kanske nån terapiform för att slå ihjäl lite tid.

Det är väl endast det att jag har en kanske värdelös och barnslig känsla av närvaro av Gud skaparen och det att jag väl kanske fånigt håller fast vid min tro på Herren och att det är han som är meningen med livet och att man ska traska runt så länge det går. Det går att sätta sig över allt och stå ut med det mesta. men nog är man då tacksam för att inget i denna värld är för evigt. Tänker nu nyktert att kunde min gamla mor nyktert ta sig genom livet utan att själv stänga av maskineriet så att säga.

Då vore det väl skam om inte jag också skulle kunna lida mig igenom och fram till det bittra slutet och helt naturligt få lyckan att till sist få dra min sista suck. Brukade väl säga till min oftast rätt så livsglade gamle helnyktre far att jag med mitt psykiska mående säkert blir hundra år minst då jag kroppsligt sett tycks vara rätt slitstark.

Nej, nu så är det väl dags att tänka på att fylla på kroppens maskineri med något vettigt livsmedel så att jag kan få njuta av min tillvaro lite till och kanske kan få lite ork att gå ut med soppåsen i hörnet som det väl är dags att bära ut snart så att säga. Kanske då även ta en underbar liten promenad i lagom raskt takt till matbutiken i kvarteret. Detta för att samtidigt när man ändå är ute passa på att inhandla ett par flaskor mjölk och limpa vilket väl vore mest i linje med det logiska tänkandet.

Ha det gott!

Flarran
tors, 2024-09-12 - 21:07

Tänk idag har det då inte blivit mycket praktiskt gjort. Har bara tagit det lugnt, varit naturligt nykter som man har varit som skrivande medlem på detta eminenta forum ett bra tag. Detta faktiskt som jag såg tidigare idag, i drygt 10 månader och 3 veckor. Det kunde man då väl aldrig ha trott varit möjligt att lyckas med förra året vid den här tiden. Kom inte utanför dörren idag heller, men vem sjutton bryr sig alltså. Soppåsen i hörnet lär väl knappast gråta för det och matbutiken har väl mjölk och limpa man kan inhandla lika bra i morgon tänker jag i denna stund så att säga. Kommer ihåg att jag väl har läst nånstans att man med tiden som helt nykter blir mera lugn och chill, kanske mera balanserad på nåt sätt och tror nog att det ligger en hel del i det påståendet.

Ha en fin kväll!

Flarran
fre, 2024-09-13 - 07:58

Nu är det fredag och det märks att hösten är på gång. Morgondimma och kylskåpstemperatur utanför köksfönstret. Vart tog den vackra och varma sommaren vägen liksom. Ack ja. Men det är väl så det ska vara. Man bor ju inte i tropikerna direkt. Kan ju bli fina höstdagar också. Men va sjuttsingen, skrev jag det där? Kanske håller man så sakteliga på att bli en aning positiv helt plötsligt alltså. Mycket märklig känsla detta.

Har inget alkoholsug heller. Däremot en känsla av saknad efter mjölk som borde funnits hemma till den ny-nyktra morgonrutinen att köra med varm mjölkchoklad och tre limpmackor. Får väl försöka att samla ihop lite ork och släpa mig iväg till matbutiken senare. Men det får nog vänta nån timme känns det som. Det går ju bra med te och rostat bröd också.

Då får man ju även lite variation i kosten, vilket väl kan vara bra. Nej, nu får jag nog sluta med att skriva på en stund. För annars sitter man väl snart här vid köksbordet och sjunger en liten lovsång till nykterheten, vilket man väl sällan gjorde förra året vid den här tiden. Men visst är man glad och tacksam för att inte vara jagad hela tiden av alkoholdjävulen. För det var då ett rent helsike alltså.

Ha en fin dag!