av Linalus

Linalus
mån, 2025-01-20 - 16:06

@Nackamannen alltså jag skulle nog tycka det va lite jobbigt om jag aldrig mer fick äta pasta, eller blåbär eller nåt annat man gillar. Men det finns absolut där bak i huvudet. Jag kanske aldrig kan lära mig vara måttlig….
:( När jag skriver det så fylls jag av ett sting. En känsla av rädsla och sorg för att livet ska bli sämre. Den är o andra sidan inte rationell då livet med alkohol just nu är väldigt besvärligt….

Se klart
mån, 2025-01-20 - 23:00

Hej @linaslus, visst har vi skrivit förut, alltså för länge sedan.
Jag slutade den 6 januari och har aldrig börjat. I början var min stooora skräck att jag på något vis skulle behöva komma på att jag inte kan dricka alla. Alla guldkanter, lyx, biffar med ett gott glas. Listan kan bli lång.
Ännu längre blev listan på ofriheten detta i grunden innebar. Till återvändare eller nykomlingar säger jag ”tänk inte så långt fram”. Det är ju för att i princip alla känslor kring guldkant, njut och mys hittar andra platser att slå sig ner på. Man vet bara inte innan- vilka de ska bli? En del av att göra denna resa är att våga chansa. Och våga vara i ovisshet en stund, kring vad som ska komma och bli det nya livet, för det blir det. Vi gör andra saker, men livsnjutet- om vi dessutom adderar ångest, baksmälla, alltihop.
Ja livsnjutet som nykter går inte att föreställa sig, men ge allt lite tid. And the rest will follow! Kram

LasseochLenin
mån, 2025-01-20 - 23:37

Begreppet "ruta ett" är rätt spännande ändå. Det har tagit fäste hos folk och det har blivit en sanning att om någon T.ex tar ett återfall så är personen tillbaka på "ruta ett". Vad är det som magiskt gått förlorat av allt det bra som gjorts mellan tillnyktrandet och återfallet?
Att bygga ett liv är så mycket mer än att jaga misstag. Det är viktigt för oss alla att lära oss. Vi behöver lägga fokus på det som fungerar och skruva lite och förbättra det som inte gör det.
Lycka till i din strävan. Livet är vackert och värt att kämpa för.

Carisie
tis, 2025-01-21 - 06:40

@Linalus Hej! Kikar in här en snabbis och såg att du taggat mig. Jag ville egentligen bara tacka dig för att du såg mitt mönster som jag faktiskt inte reflekterat över själv att jag hade. Alltså min plan. Jag borde gå tillbaka och läsa min tråd från början! Kanske på nästa pitstop 😅 Hoppas du och @tjej82 har det bra 🙏🏼🩵

Linalus
tis, 2025-01-21 - 08:16

@Se klart HEJ👋🏻 Yes. Vi skrev en hel del för ett tag sedan! :) Fint att höra från dig igen!
Yes, just nu är det inte så svårt alls att inte dricka för skammen sköljer fortfarande över mig som en kalldusch då och då när jag minst anar det. Helt plötsligt får man som en hink full av isvatten över huvudet och jag tror allvarligt jag minskar flera centimeter i längd dessa tillfällen. Men det är som du skriver, "This to shall pass" och jag behöver inte tänka så himla långt. En dag i taget. Men det viktiga känns ändå att checka in i stort sett varje dag. Jag tänker, ni är ju många som fortfarande är här, även att ni haft lång succé vilket ju måste betyda att ni forfarande tänker på det. Att livet liksom inte bara rätar ut sig utan jobb... Det är nog det jag tar med mig från detta omtag. Detta blir ett livslångt arbete för mig, precis som de med diabetes inte kan klara av en dag utan insulin. Det är bara för mig att acceptera. Det är inte en resa med ett mål, det är en resa utan slut helt enkelt.❤️ Så fint att höra från dig igen!

Linalus
tis, 2025-01-21 - 08:20

@LasseochLenin Strävan är ett bra ord. Man liksom känner att det inte är ett bananskal utan just en sträv-an. Jag tar till mig vad du säger och istället för att se det som ruta ett blir det mer en helt vanlig ruta. Just denna ruta bjuder det som är i denna ruta, och bakom mig har jag en massa andra rutor, som lärt mig något, som ledit upp till denna ruta. Just denna ruta jag är på nu bränner. Men så är det bara...

Linalus
tis, 2025-01-21 - 08:23

@Carisie❤️ Hejja dig. Din resa är inspirerande! Då och nu. Och som jag skrev tidigare, det är ju inte som att man nånsin "kommer fram". Man kan ju bara förhålla sig till hur det är just nu. Och för att kunna ha det bra där man är just nu, är nog de olika rutinerna viktiga. Jag har liksom tänkt att jag inte ska behöva dem. Att jag någon gång ska "finna rätt". Men inser just nu att det är nog det som gjorde att jag är där jag är nu. Jag släppte min guard.
Otroligt fint att vi finns här för varann. Tack