Man kan ju tro att jag lider av dålig sömn och ångest när jag vareviga morgon vaknar innan fan är vaken. Men det är faktiskt tvärt om. Jag följer min kronotyp. ( min dygnsrytm)
Somnade vid 21.00 igår o sovit obruten till typ nyss. Nästan elektriska av energi och hjärnan i full gång på adhd vis.
Lite knäppt kanske men det är då jag mår som bäst.

Igår sken solen. Rotade runt lite i garderoben. Förra sommaren var jag sjukskriven( utmattad, trött som ett as) inte pga alkohol men vin gjorde det inte bättre. Jobbat , presterat enormt högt på ett väldigt strategiskt jobb i region under ett par år.
Hjärnan slocknade, kroppen svullnade, själen dog , ja jag tog slut.
Det jag hittade i garderoben var ett par naturvit snickarbyxor som jag inte en tittade på förra sommaren då den svullna magen hade potatis som på en 6 månaders gravid omföderska.
Igår gled de käcka brallorna på och satt snyggare än när jag köpte den för några år sen.
Ett par brallor som passar kanske inte är världens grej men känslan av att jag genom att ge fan I vinet tar så mycket bättre hand om mig själv utan dieter, konstigheter, juicedetox o annat jox, kan förändra kroppen till en glad, slank , snygg rörelseapparat som jag är stolt över!
Att känna sig småsexig och lite cool vid 55+ är inte alla förunnat. Med sommar/ semestervin hade jag aldrig haft den känslan. Den självkänslan och stoltheten är sprungen ur nykterheten.
Tant Sug gav mig aldrig den känslan och livsglädjen jag har nu!

Tacksam tar jag ännu en dag, en riktigt bra nykter dag!
Alkoholstoppet är värt så mycket. Typ min guldkant på tillvaron.

Må så gott alla 🥰

Igår osunt solande på en klippa. Ett par ordentliga bad med huvudet ovanför ytan då man kunde ana östkustens sommarplåga. Alger.
Vädret har väl varit så där under semestern. Lite solfattigt, jävligt blåsigt o bitvis svalt.
Tur att en annan är stabil iaf😊
Igår när jag gick hem genom staden så var uteserveringarna fulla med glada vin och öldrickare. o visst kännde jag ett stygn av utanförskap o en tanke gled iväg till att själv sitta där o bli lite "salongs" o känna den tillfälliga gemenskapen som alkoholen ger.
Det gick att tänka bort. Jag vill inte, kan inte, orkar inte börja om igen.
Så många gånger tidigare har jag haft långa uppehåll o sen " bara ikväll" o den kvällen har styrt det kommande året/ åren till nästa " uppehåll"
Jag är för trött för det, det är ingen överraskning hur det blir.
Först en kväll, sen en kväll veckan efter o sen två kvällar veckan därpå o sen är det igång....
Det är fan inte värt det!

Ny nykter dag. Gym, antidepprundan. Fika med en vän, en tur till biblioteket. En helt okej dag.

Må så gott alla 🥰

@Maud, utanförkänslan när mina golfvänner ibland tar en öl efter en lite senare runda och vi är klara runt 14:00-15:00 ger mig ibland ett stygn av sorgsenhet över den riktningen mitt liv tog (tog och tog, jag jobbade riktigt hårt på det). Även om jag alltid kört till och från golfbanan och inte drack vare sig öl eller annan slkohol efter en runda så är vetskapen om att jag inte kan/ska/får ta en öl en begränsning och begränsningar tycker jag inte om. Jag vet ej varför folk tar en öl efter en runda men det är väl trevligt/gott/avslappnande men jag har ju en mycket mörk demon i mig som förutom det även vill ha ruset och tar jag en bira så är jag rädd för att det i bästa fall är ett sluttande plan och det kommer gå illa. Så kaffe är det starkaste jag drar i mig efter en golfrunda.

Kul att du har en bra semester och håller dina rutiner. Inspirerande läsning. Ha en fin dag och helg.

@JHL @Maud Det där lilla stynget tror jag drabbar oss alla till och från kanske speciellt under sommaren då det är så tydligt. Jag brukar dock (brukar och brukar i sommar nr 2 men ändå) fundera över hur många som maskerar problematiskt förhållande till alkohol och även hur många som är på väg in i det utan att ha en aning om det. Jag menar jag fattade inte att jag var min egen sorts alkis förrän det eskalerade till karatefyllor. Jag tyckte iofs inte att det var egentligt problem att bli karatefull ett par ggr om året heller förrän det blev varje år men det är en helt annan story.

Var och en har sitt kors att bära och vi bär våra och jag bär mitt i "spola kröken tischa" 🙏🏼
🩵

@Maud Tack för påminnelsen om vad en kväll leder till. De går bra några veckor men ganska snabbt är jag också tillbaka där jag inte vill vara☀️ och just att det då faktiskt kan gå några år(!!) innan man orkar bryta igen. Hemsk tanke🙈 Vill inte förlora fler år av mitt liv.

@Carisie precis, vi får se de som att vi genomskådat alkoholromantiken. Igår kände jag att de va lite tråkigt att jag inte kunde njuta av ett glas i solen. Men de är ju där jag lurar mig själv! Vadå ”ett” glas?? De skulle inte alls va mysigt med ett glas för mig för de stannar inte där. Jag vill ha mer och den mängden är skadlig. Jag får ha tilltro till att de blir lättare att acceptera med tiden. För de känns för jobbigt att tänka för alltid.

@Sommar85 Ja lite så. Men kanske också att vara medveten om vad som inte fungerar för just mig. Jag kanske just här och nu tror att det skulle funka med ett glas men kastas genast tillbaka till hur jag inte vill ha det = jag skiter i att prova. Jag tänker också att man utifrån var man befinner sig i tillvaron får ta till tanken "ikväll" eller "idag". Jag säger aldrig att jag ska vara nykter resten av livet för det kan jag inte lova - man jag kan lova idag 🙏🏼🩵

@maud Och jag tänker att man kan njuta lika mycket på uteserveringen med alkoholfritt i glaset. Alkoholfri öl har gjort att jag kan delta på sådant om jag vill. Stunden i solen, gemenskapen, kan man njuta lika mycket av. Man kan prova, för det är först när man upplever det som man fattar att det faktiskt går.

Kram 🐘

PS. Den första nyktra tiden är det dock en viss sorg. Man sörjer det destruktiva förhållandet man lyckats ta sig ur, minns bara de fina stunderna. Sorgen lägger sig med tiden, för man vet att man har tagit rätt beslut, för sitt eget bästa.

@Andrahalvlek jag är inget fan av de alkoholfria alternativen vad det gäller vin eller öl. Smaklökarna jublar icke!
Dricker helst vatten. Coca-Cola om det är över 25 celicius i skuggan.
Det är okej på det stora hela. Jag vet vad jag riskerar o just nu tycker jag rätt bra om mig själv så det går absolut ingen nöd på den nykta tanten 😊
Jag ser dessutom en del bekantas vintriga ögonlock. Blossande rocassea, o annat som hör pimpelivet till. Så mest av allt är jag lättad, tacksam o glad.