av m-m

Ett år senare...
Det har gått nästan ett år sedan jag insåg att jag på allvar måste göra något åt mitt förhållande till alkohol och sökte mig till forumet. Det här året har varit upp och ner. Jag har under vissa perioder klarat att hantera alkoholen enligt min definition måttligt, dvs endast fre-lö och då drygt en halv flaska vin per kväll. Större delen av tiden har det dock inte sett ut så, utan varit vindrickande minst ons-lö kväll och start på em på helgen eller semester.

Nu är jag så evinnerligt trött på detta. Skuldkänslor varje gång jag är på bolaget och handlar, skuldkänslor varje gång jag häller upp ett glas hemma, eller varje gång jag är ute med vänner och inser att jag druckit upp långt före de andra, och är den som fyller på först. Skam när jag inser att jag inte kunnat hålla morgonens löfte om att ikväll ska jag inte… Skam när jag på morgonen känner mig tung i kroppen och huvudet av vinets verkan och framför allt på dess påverkan på min nattsömn. När jag började skriva här för ett år sedan kände jag panik över tanken att inte kunna dricka något mer och jag är nog fortfarande inte beredd på livslånga beslut, men jag känner nu att det kan inte vara mindre jobb och ångest att avstå helt än detta ständiga förhandlande och skuldkänslor. Just nu har jag mest lust att lägga upp en status på Facebook och meddela att jag inte tänker dricka något mer vin på obestämd tid och var snäll och fråga inte varför eller något annat. Jag kan inte hantera det nu och håll det borta från mig!
Jag måste få vila från detta och bara låta det vara. Sova på nätterna utan att vakna vid 3-4-tiden och känna att det bultar i huvudet och att hjärtat slår och inte kunna somna om för att ångesten och skuldkänslorna gnager i mig. Bara det kan vara ett skäl att låta bli. Bara jag kan lyckas komma ihåg det när jag ska hem från jobbet och inte gå in på bolaget på vägen hem...

En kväll och timme i taget just nu. Så känns det och så får det vara… Jag kan bara önska mig själv bättre lycka till den här gången :/

Pellepennan
fre, 2013-12-20 - 09:38

Kanske missförstod jag det du skrev om julresan, och trodde du låg i startgroparna för att åka. Så då kanske jag tar Julhälsningen igen lite senare. Julfesten blir säkert full av nya intryck, hoppas bra sådana. Ja aktiviteten är lite lugnare och de har ju sina förklarliga anledningar. De flesta har ju så mycket viktigt för sig just nu. Jag med! När jag skriver min egen att göra lista börjar den fortfarande med "att inte dricka alkohol" sen återkommer det på typ varannan rad, och på dom andra står det gran, julskinka, leka med barnen, köpa klappar, etc.

En fördel är att jag inte tänker på det i den omfattningen längre, men om tanken kommer är det den listan jag tar fram. Och jag kommer säkert titta in här till och från för att se hur ni andra har det hela helgen.

m-m
fre, 2013-12-20 - 23:51

Hemma från julfest med jobbet. Känns ungefär som andra tillställningar jag varit på alkoholfri, under den här perioden - den första timmen känns skit. När det bjuds, och hälls upp, minglas osv. När det är förväntningar om kvällen som ligger i luften. Blir sur över att det enda alkoholfria alternativet som bjöds var julmust och vatten. Inte mycket att skåla med, men det hade jag förutsett, så hade ju med mig egen dricka, som fick lite uppmärksamhet, men inte mycket. Några vet ju om att jag har ett "alkoholuppehåll" och det var ingen som var särskilt intresserad av att fördjupa sig i det ikväll, vilket jag är tacksam för.

Ju längre fram på kvällen det går, och man ser dem som druckit för mycket, och kommer att vara dåliga innan kvällen är slut (och framför allt imorgon), dimmiga ögon hos någon som annars inte verkar berusad osv så är det ingen uppoffring att vara nykter. Men, helt ärligt, en sådan här kväll, som är byggd på att man ska kunna dricka ett par öl, eller ett par glas vin, är det inte helt enkelt att stå emot. Tankarna rör sig mycket, och man har tid att iaktta en hel del under en kväll. Kan konstatera att många har inga problem att sluta fylla på efter ett par glas, medan jag vet att jag hade fyllt på och inte kunnat sova inatt, vaknat med ångest och torr i munnen och varit som ett vrak imorgon.

Jag har inte tvekat om att jag skulle vara nykter ikväll, men det hade inte varit svårt att omförhandla det beslutet i ett tidigare läge. Det är en sak till som jag ska lägga till på den positiva listan om vad alkohol har med sig, att känna sig delaktig i ett socialt sammanhang, ikväll var inte jag normen, jag var den som bröt mot den. Jag är glad och stolt över att jag klarat det, men det kräver energi. Men, å andra sidan kräver det energi att dricka också.... Så jag noterar plus på energibalansen trots allt.

Pellepennan
lör, 2013-12-21 - 08:50

Låter som det var en bra kväll, och idag en toppenmorgon, eller hur :-)

lite skoj det där med att du inte tillhörde normen igår. Nej det är säkert så,
och innan har vi kanske inte hört till normen heller? Vem vet? jag har faktiskt
aldrig kunnat bedöma hur status ser ut hos dom andra....

Och det måste ju vara en upplevelse i sig!

Ha en fin dag!

m-m
sön, 2013-12-22 - 11:27

och jag har inte tid att sitta här egentligen, borde packa klart min väska, och det ska jag strax göra. Bara det lilla sista som ska ner.
Behöver inte tänka att det måste finnas viktutrymme för att köpa hem den åtråvärda, obligatoriska billiga spriten den här gången. Behöver inte tänka på att jag kommer att vara helt slut när jag kommer hem eftersom jag inte sovit pga alkoholen. Behöver inte kolla in var nästa pub/bar är och när det är ok att föreslå att vi kan ta ett glas till utan att maken tycker att jag vill ha för mycket.
Men, det kommer såklart att bli tillfällen när det kommer att vara frestande under resan att ta en öl osv, men jag känner mig stark i mitt beslut och kommer inte att falla nu (pep talk!).

Ja, vi åker idag, och jag vill passa på att önska alla er forumvänner en riktigt GOD JUL - och gärna en vit sådan, men framför allt utan ångest och skuldkänslor. Julefrid!

Julkramar från m

m-m
ons, 2013-12-25 - 18:05

Semesterrapport från the big city. Ligger inne på hotellrummet och snaskar i mig lite chips och dricker öl. Alkoholfri sådan. Är fortfarande vit, men det kräver sin kvinna att hålla ut. Jag var sååå sugen igår, men klarar att tänka hela vägen klart. Om jag gör undantag här och nu kommer det att vara undantag imorgon också och på nyår och nästa semester och... Och det är rätt så trevligt att semestra nykter trots allt. Pigg i kroppen, hinner se mycket, sömnen ok osv. Många fördelar och suget går ju över.

Hoppas ni andra också haft en bra julafton och att resten av julen blir bra.

Merry christmas!

konstnären
tors, 2013-12-26 - 08:34

Djupt imponerad av dig att vara på semester och kunna avstå.
Vi har snackat om en semesterresa men jag känner mig inte redo
för det ännu. Är så rädd att jag skulle ta det där första glaset.
Starkt gjort av dig.
Har varit lite sugen i jul, men genast ställt om tankarna till
det goda liv jag nu har. Är inte alls svårt att ställa om tankarna
nu som det var i början. Grått och trist här hemma plus 9 grader.
Igår hörde jag en fågel sjunga, va faan tänkte jag är det vår.
Ska erkänna att jag är glad att det är en helt vanlig fredag i morgon.
Tycker julen är så ångestladdad. Men det är nog 25 år sedan jag var
vit en jul. Det blev en fin julklapp till mig att vara nykter.
Just nu står mig julmusten upp i halsen. Men det finns ju kranvatten.
Ha en underbar semester
Konstnären

m-m
fre, 2013-12-27 - 22:58

Fredagskväll och hemma från en annorlunda semester. Annorlunda ifråga om att den varit vit, och jag har varit inne och läst då och då på forumet - det har inte hänt tidigare.

Mannen och de vuxna barnen har druckit någon öl, och delat någon flaska vin och jag har provat det alkoholfria sortimentet, vilket inte var så imponerande, men det funkade i alla fall. Vissa stunder har jag varit mkt frestad, men det har gått att hålla emot. Berättade för de vuxna barnen att jag inte tänkte dricka något och de har inte undrat eller frågat om jag inte ska ha något trots allt, utan en acceptans utan ifrågasättande. Jag är ganska säker på att de inte märkt av problemets vidd, eftersom vindrickandet på vardagskvällarna ökat efter deras flytt, men de måste ha tolkat signalerna rätt - att det inte är läge att fråga mer just nu. De kanske inte vill veta exakt - vad vet jag? Vi har annars ett öppet förhållande och pratar om i stort sett allt, så det är lite oväntat att de inte frågat något.

Jag måste ändå säga att trots att det gått bra, och jag inte har några som helst svårigheter att se och känna fördelarna med att inte dricka, så är det så tråkigt att inte kunna ta en öl, eller ett glas vin i sällskap med de andra. Jag kan tycka att det är så j-la orättvist att det är som det är, samtidigt som jag håller fast vid min tanke/filosofi att jag känner mig tacksam över att detta är en sjukdom/tillstånd som är lättbotat (obs - ingen ironi mot er som kämpar för att avstå varje dag), jag mår bra om jag låter bli alkohol - jag behöver inga avancerade strålningsbehandlingar eller operationer. Men, trots detta så saknar jag att kunna ta ett glas - just ETT glas vin till maten. Jag hoppas att den känslan försvinner så småningom.

Men jag känner mig nöjd och stolt över att ha klarat detta - en prövning till avklarad. Det var verkligen en sådan sak som jag trodde skulle vara helt omöjlig att klara. Det stärker också min övertygelse om att om man har som mål att dricka mindre måste uppehållet vara mycket långt för att hinna vara med om alla de här prövotillfällena, jul, födelsedagar, fester, midsommar, nyår, sommarsemester, grillkvällar - ja, alla de här tillfällena som är sammanknippade med alkohol. Det finns inte en chans att det skulle kunna räcka med en eller tre månader för att bryta ett såpass invant beteendemönster. Och tanken som följer de nyktra veckorna är ju såklart att ju längre man hållit uppe, desto mera har man att riskera.

Men det största irritationsmomentet ikväll har inget med min alkoholkonsumtion alls att göra - det närmar sig nyår och folk (ungar) anser tydligen att det är ok att skjuta smällare redan nu, och helst redan innan jul. Jättekul för dem, men med en smällarrädd hund är det inte kul alls. Att ha en darrande hund som vill krypa ur sitt eget skinn och gömma sig under sängen gör inte gott för nattsömnen. Nej, fy för nyårsraketer som skjuts i trädgårdarna!

Guten nacht mina forumvänner, och hoppas ni får sova utan smällare (om det nu är fler än jag och min hund som störs av dem)

/m

Mammy Blue
fre, 2013-12-27 - 23:51

är ju det man ger barn, åldringar på hemmet, folk på sjukhus, de som ska jobba, de som ska köra något, gravida, ammande, nykterister, de som inte vill dricka etc, etc, så vi är i ett stort, gott sällskap! Must är gott, vatten - kallt! - är jättegott.

Nej vad tråkigt för din hund! Dessvärre är väl den också i gott sällskap... Sedan vi lärde känna allt fler med djur som blir nervknippen av smällare och raketer så har vi slutat med det, nöjet försvann när man började tänka på kompisens tik som hon måste droga ner i flera dagar runt nyår.

God fortsättning!
/MB

konstnären
lör, 2013-12-28 - 08:08

Skönt att det gick bra för dig på semestern, vet inte om jag hade klarat det.
Skönt tycker jag att julen är över. Men nu kommer nyår med alla raketer som du
skriver och en rädd hund som vi har. I Danmark är det förbjudet med raketer,
men vin och sprit får säljas i affärer. Märkligt.
Jag mår bra nu men jag kan känna som du att det är ju faan att man inte kan dricka
2 glas vin till en god middag. Tror jag har ältat det färdigt med mig själv.
Det går inte för min del, det skulle innebära en smäll ner i hålet igen.
När man tänker efter har jag missbrukat i över 25 år och det tog ju ett antal år
innan man blev missbrukare. Det tog även tid innan ångesten infann sig som ett brev
på posten. Så visst tar det tid att amotera av på sin kropp som Berra skrev.
Mannen har druckigt i jul, men för min del var det inte svårt att avstå. Han la ner
skiten i går och det är jag glad för, det är inte kul att se en bakfull och rödögd
man. I går pratade vi om alkohol, och jag tror och hoppas att han minskar eller lägger
ner. Vi får se.
Må så bra
Konstnären

m-m
tis, 2013-12-31 - 10:16

Sista dagen på 2013. Känns skönt att ha kommit så här långt, jag trodde inte det i början av året. Som förresten inleddes med ett missförstånd/gräl på nyårsnatten, om en bagatell som min make var helt oförstående inför (jag också i efterhand). Jag skämdes efteråt och bakfylleångesten var dubbel på nyårsdagen, och självkänslan också. Imorgon kommer det inte att vara så, det känner jag mig helt trygg med. Vi ska åka bort och jag kommer att kunna köra hem på förmiddagen, om vi så vill. Känns skönt. Paradoxalt nog så kommer det inte att kännas lika angeläget att ta sig hem snabbast möjligt när man mår bra...

Surret här på forumet påminner en del om sådant där fyllegräl, saker som flyger ur någon hur som helst, personliga saker tas ur sitt sammanhang och kastas på någon annan med avsikt att provocera och såra, utan att kunna se vad följderna blir. Det tar mycket onödig energi att läsa och jag hoppas att det tar slut. Inatt var jag så arg när jag läste, och det kan inte vara meningen när forumet ska kunna ge nya perspektiv och föra oss framåt på olika sätt.

Vill passa på att önska er alla forumvänner ett riktigt Gott Nytt År och en bra avslutning på detta. Kan vara skönt att ta med lite positiv energi in i 2014, som förhoppningsvis startar bättre än 2013, som ju för all del har avslutats bra...

/m

Pellepennan
tis, 2013-12-31 - 12:07

Hallo m-m

Du har så rätt i det du skrev om gårdagskvällens övningar. Som ett meningslöst fyllegräl, som suger energi. (kanske det var förresten) Vi får helt enkelt vända blad (man kan ju göra det när man kommit i en jobbig situation :-)) och det gör vi ju i och med att ett nytt år börjar. Så då vill jag passa på att tacka i din tråd, dels för all vettighet du delar med dig av och även att du är en som utstrålar vänlighet och värme här inne. Det kan vi alla må bra av och jag hoppas att forumet även ger dig det tillbaka! Har inte idag tid att skriva i allas trådar, men detta får gälla lite ställföreträdande för många fler av er andra här. Du har säkert som jag kämpat en del under året. Du ligger bra till i racet för förändring och det är starkt!

//PP

m-m
tis, 2013-12-31 - 13:15

Dina ord värmer! Ja, jag får mycket tillbaka av forumet och alla ni som häckar härinne. Ha en bra nyårskväll du också, och hoppas det inte är värre än värst idag också - och du, det finns mellanting mellan hummer och gåslever och kalla fiskbullar... :)
Kram m

Pellepennan
tis, 2013-12-31 - 13:19

är det allt idag. Har med hjälp av dig kommit så långt att jag kanske värmer fiskbullarna :-)

Kram kram

m-m
ons, 2014-01-01 - 23:38

Samband? Ja, det är väl den här tiden man vill göra nya avstamp och ändra det som inte känts så bra under förra året. Vi går så sakta mot ljusare tider och våren kanske kommer så småningom... Själv har jag inte lovat mig någonting nytt - löftet och målet får fortsätta med det jag påbörjade för snart 12 veckor sedan. Jag ser fram emot en lugnare period nu, utan så många yttre frestelser i form av social påtryckning. I mitt liv är det inte så många happenings på gång under kommande månaden (vad jag vet nu) och det känns skönt. Samtidigt vet jag att det inte är lämpligt att släppa garden - frestelsen kommer ju gärna när man minst anar det. Slutade röka för många år sedan och kunde bli överraskad under flera år över hur suget efter en cigarett bara kunde flyga på, bara så där.

Jag hoppas och önskar att alla som försöker ändra sina dryckesvanor kommer att lyckas med det, det är så sorgligt med all samlad ångest alkoholen genererar. Härinne förstår vi den ångest och skuld som beroendet ger, men det är verkligen inte lätt att förklara för någon som står utanför och inte sett/hört detta innan. Jag gjorde ett försök på nyårsafton att berätta mer ärligt för ett av mina syskon om varför jag har valt att avstå från alkoholen. Vi står varandra nära, och det har känts viktigt för mig att försöka förklara hur det blivit, och jag tror hen försökte förstå, men jag kunde ändå känna att det inte gick fram. Jag begär inte det heller, för mig var inte det det viktigaste, men först kände jag mig lite tom, tänkte att jaha, och nu då? Men det viktiga var att jag fick berätta det jag ville, på mitt vis och när jag kände att det var läge. Det känns viktigt att inte bli överrumplad med frågor jag inte är beredd att svara på vid ett tillfälle jag kanske inte kan hantera det. Den djupare förståelsen får jag söka någon annanstans, hos mannen, här eller psykologen jag tänker prata med ett par gånger till.
Skönt har det varit idag att bara vara trött, och inte bakfylletrött. Ingen ångest, ingen oro i kroppen eller liknande. Ingen annan i sällskapet har heller varit bakis, så om det varit en tidigare nyårsafton hade det bara varit jag som varit bakis, och kämpat hårt med att dölja det. Skönt att slippa det. Kunna ligga i soffan ikväll helt klar i huvudet med en lika trött hund. Skönt!

Har goda förhoppningar om 2014, som hittills börjat klart bättre än 2013.

m-m
sön, 2014-01-05 - 12:44

Dagarna går... och veckorna. 12 nyktra veckor idag, och det börjar kännas naturligt, skönt. Börjar förstå vilken enorm plats alkoholen tagit i mitt liv. Inte så att jag druckit från morgon till kväll, men hur mycket tid som gått till att planera, dricka och återhämta mig.

Känner verkligen att något nytt håller på att ta form i mitt liv, känns nästan lite religiöst, eller andligt kanske är ett bättre ord. Jag har svårt att sätta ord på det, men något händer inom mig. Den där personen som ständigt hade skuldkänslor och oro/ångest, alltid trött och någon pågående eller avslutad virusinfektion håller på att flyttas undan till förmån för ett större lugn och tillförsikt om framtiden. För första gången på länge (år?) känner jag en säkerhet och en inre trygghet kanske kan få ta form. Julledigheten var verkligen välbehövlig för min del, och att jag tillbringat den på det sätt jag gjort. Hållit undan för alla måsten och borden och ägnat den åt saker som ger energi istället för åt energitjuvarna i omgivningen. Önskar nu bara att känslan ska fortsätta hålla i sig och kunna tas med till jobbet på tisdag.

Har fått lite bra och praktisk inspiration här på forumet - Pellepennans, Berras och Addes inlägg om Jelinekkurvan har jag läst på om. Fascineras och känner mig lättad över att vi människor är så förutsägbara att vi kan passas in i en kurva :) Jag är inte så förbaskat unik och ensam om mina känslor och reaktioner trots allt. Innan forumets tid trodde jag att jag var helt ensam i världen om mina känslor... Nej, inte riktigt, men det är skönt att veta att vi är flera, och att processen är "normal" - mitt i allt det onormala.

Läste också om Konstnärens boktips - Hemligheten. Köpte den igår, och det finns ett budskap i den som tilltalar mig. Ska läsa och försöka ta till mig. Tack! Tror att det som boken beskriver, attraktionskraften i tankar och känslor är viktigt. Positiva tankar och känslor genererar mer positiva tankar och känslor. Ett strålande exempel är väl nykterheten. Nykterheten i sig blir ju en kick, en belöning, den har i sin tur spridit många ringar på vattnet och gjort att flera saker i mitt liv blivit bättre - träning, mat, sömn, relationen med man och barn, min självkänsla...

Har också laddat ner Mindfullnesappen 2 som Buzz tipsade om, även den är bra. Provat några gånger och jag tror att det kan bli ett bra sätt att hitta fokus och lugn inombords när det stormar. Ja, det är tur att jag är ledig så allting hinns med, förstår inte hur det ska gå till när jobbet börjar igen... :/

Ett långt och kanske ett inlägg som andas nyfrälsthet, men det är såhär det känns just nu... Hoppas ni är fler som känner något liknande, för det är ganska angenämt för tillfället. Nu ska jag läsa lite till om Hemligheten och se om jag kan få till mig ännu fler visdomsord - om hjärnan kan ta in fler...

Ha en bra (och vit) trettondagsafton alla därute :)

konstnären
sön, 2014-01-05 - 14:32

God fortsättning på dig oxså. Vad kul att du köpt Hemligheten, den ger mig mycket.
Har oxså kommit till ett lugn inombords,4 månader på tisdag. Jag är inte samma människa
nu som innan. Tar till mig saker, tar det lugnt, stressar inte, det var det ända jag gjorde
innan. Men jag är försiktig, rösten i örat blir svagare och svagare. Han gjorde sig till
känna i går, men då tog jag upp Hemligheten och det försvann.
Tänker inte längre på helger, påsk, midsommar, semester, grillning allt det där som hört
alkoholen till. Allt blev ju fel i slutet.
Jag känner mig oxså lite nyfrälst andligen. Blivit mer nyfiken av mig. Tittar på träden och
tänker att det är inte så himla långt till det börjar knoppas. Låter kanske fjolligt, men
jag har börjat tänka och känna det där lilla i livet. Visst ibland är det inte kul, men vem
har sagt det.
Ha det bra
Konstnären

Pellepennan
sön, 2014-01-05 - 14:35

Ditt inlägg andas lugn och tillförsikt. Fint med 12 veckor, det är ju faktiskt ett tag. Du vet m-m, jag ligger några veckor bakom, och när jag tänker tillbaka kanske 4 veckor har det ju hänt en del. Sakta sakta kanske men det har hänt något. På grund av det vet jag nu att det kommer hända ett och annat till jag har mina 12 veckor, och det ligger ju ungefär 4 veckor i framtiden. Resultatet kommer vara åt det positiva hållet. Finns bara en förutsättning för det - att jag inte dricker alkohol, och att inte göra det tänker, jag fortsätta med, dag för dag framöver.

"Andligheten" Fanns väl med där i kurvan vad jag minns... Bra så! Kanske inget att vara "skraja" över ;-) Och om andlighet är "priset" jag måste betala för att slippa drickat så är det väl ok så. Men andlighet behöver ju i och för sig inte betyda Gud om man nu inte tycker det känns rätt. Själv känner jag just nu att jag är nyfiken på vart resan bär mig. Vart resan med fortsatt drickande skulle burit hän, är jag mindre nyfiken på just nu, för det vet jag nu känns det som.

Vägen nu är knögglig smal och liksom med branta stup på sidorna, men tillräckligt spännande för att jag ska tycka att det är ok att marschera vidare.

Ta hand om dig, och släpp inte garden ;-)

Grattiskram!
//PP

m-m
sön, 2014-01-05 - 18:14

Nej, andligheten skrämmer inte och jag lägger heller inte in Gud i det. Det är väl något som ska fram och ut och jag ser det som ett steg utvecklingen. Tänker som du Konstnären, ser träden och SER dem nu...

PP, ja, det händer mycket på fyra veckor i det här sammanhanget. För fyra veckor sedan kände jag mig ganska så under isen. Eller på en mkt knögglig stig, såsom du skriver. Håll dig kvar på den! Och jag ska hålla garden uppe. Ska fortsätta gå och prata med min psykolog några ggr till, bl.a. för att han sa att det är vanligt med återfall runt 3-4 månaders nykterhet, och det vill jag inte ha något ...