av m-m

Ett år senare...
Det har gått nästan ett år sedan jag insåg att jag på allvar måste göra något åt mitt förhållande till alkohol och sökte mig till forumet. Det här året har varit upp och ner. Jag har under vissa perioder klarat att hantera alkoholen enligt min definition måttligt, dvs endast fre-lö och då drygt en halv flaska vin per kväll. Större delen av tiden har det dock inte sett ut så, utan varit vindrickande minst ons-lö kväll och start på em på helgen eller semester.

Nu är jag så evinnerligt trött på detta. Skuldkänslor varje gång jag är på bolaget och handlar, skuldkänslor varje gång jag häller upp ett glas hemma, eller varje gång jag är ute med vänner och inser att jag druckit upp långt före de andra, och är den som fyller på först. Skam när jag inser att jag inte kunnat hålla morgonens löfte om att ikväll ska jag inte… Skam när jag på morgonen känner mig tung i kroppen och huvudet av vinets verkan och framför allt på dess påverkan på min nattsömn. När jag började skriva här för ett år sedan kände jag panik över tanken att inte kunna dricka något mer och jag är nog fortfarande inte beredd på livslånga beslut, men jag känner nu att det kan inte vara mindre jobb och ångest att avstå helt än detta ständiga förhandlande och skuldkänslor. Just nu har jag mest lust att lägga upp en status på Facebook och meddela att jag inte tänker dricka något mer vin på obestämd tid och var snäll och fråga inte varför eller något annat. Jag kan inte hantera det nu och håll det borta från mig!
Jag måste få vila från detta och bara låta det vara. Sova på nätterna utan att vakna vid 3-4-tiden och känna att det bultar i huvudet och att hjärtat slår och inte kunna somna om för att ångesten och skuldkänslorna gnager i mig. Bara det kan vara ett skäl att låta bli. Bara jag kan lyckas komma ihåg det när jag ska hem från jobbet och inte gå in på bolaget på vägen hem...

En kväll och timme i taget just nu. Så känns det och så får det vara… Jag kan bara önska mig själv bättre lycka till den här gången :/

yogin
sön, 2014-06-01 - 12:12

Vill bara säga att forumet här ger mig hopp - dels att det finns andra som har samma problem som jag och dels att vi kan prata om det utan att det är fel.

konstnären
tis, 2014-06-03 - 13:38

Kikar bara in och säger hej. Hoppas allt bra med dig.
Kram Konstnären

m-m
ons, 2014-06-04 - 09:56

Tack Konstnären, för påhälsningen. Den kom just när jag behöver det, men det är väl det som vänner (även forumvänner) vet? Har inga problem med alkoholen för tillfället, inga onda tankar eller sug. Känner bara fördelar med att avstå för tillfället, inte ens i helgen när vi hade besök som drack lite (med betoning på lite) vin och någon öl. Har mitt alkoholfria, och det finns mycket bra att välja på på bolaget.

Däremot är självkänslearbetet jag jobbade med under vinter/vår någonstans under mattan igen. En grej på jobbet och knepiga familjerelationer åt lite olika håll har fått mig att trycka till mig själv igen, känner mig sådär kass igen, passar inte in, strängen brast liksom. Jante slog till med full kraft, vem trodde du att du var? Vet att jag måste ta tag i det igen, skrev någon gång att man måste inse att arbete med självkänslan är som all annan träning, man behöver träna varje dag/vecka, det är träningen och regelbundenheten som gör skillnaden. Vill inte ha offerkoftan på mig, och tycka synd om mig.... eller det gör jag egentligen inte, men finner ingen glädje just nu. Känns som att det mesta kvittar... Isolerar mig på jobbet efter det som inträffat, och hemma orkar jag inte ta kontakt med någon precis. Har varit så mycket trassel med relationerna runt omkring att jag känner mig helt utbränd på det. Skulle behöva göra en reset/återställning på den delen av mitt liv. Har en bra relation med maken och ett av mina syskon, men mycket mer är det inte för närvarande. Måste rycka upp mig och ta tag i mig själv igen...

Ska iväg och jobba på annan ort under några av de första sommarveckorna, ensam, och tycker att det ska bli så skönt. Komma iväg och fundera över vad jag vill med mitt liv, jobb och relationer, samtidigt som jobbet kommer att ta mycket av mina tankar. Kommer att bli bra balans mellan för mycket tid till tänkande kontra ingen tid alls.

Ja, så är läget här. Skönt att alkoholtankarna håller sig undan i alla fall. Det finns inga nackdelar med nykterheten... Snart 8 månader - så skönt!

/m

konstnären
tis, 2014-06-10 - 07:52

Vill inte tränga mig på, men hej till dig. Och hoppas du mår bättre
Kram
Konstnären

m-m
tis, 2014-06-10 - 13:43

Har haft en tråkdipp (eller har lite fortfarande). Blandning av dålig självkänsla som spökar + ifrågasättande av vad jag vill, och hur man hanterar relationer som inte är fungerande, men som man inte ser att att man kan/vill avsluta. Inte med mannen, men andra i familjen. Innan har ju vinet fungerat som en effektiv flyktväg (iaf för stunden). Nu får andra ventiler användas, när det pyser över. Och det gör det lite för ofta. Har ändå lyckats ta tag i livet, lite igen, försöker att fokusera på vad som är viktigt. Sedan känns det tråkigt med jobbet, tappade lite av gnistan där, men nu är det snart paus härifrån och jag ska jobba lite med andra saker.

Alkoholtankarna håller sig i alla fall i schack. Känner inget sug, mer att det är lite bökigt att alltid se till att det finns något gott alkoholfritt när det serveras alkohol. Uppskattar inte att bli bjuden på fanta eller bubbelvatten när de andra dricker öl och vin. Men det finns mycket goda alkoholfria alternativ, och jag botaniserar friskt i NA-hyllorna på bolaget och ICA.
Periquita rosévin kan rekommenderas, och Arc-en-ciel om man gillar torrt bubbel. Finns både liten och stor flaska.

Ja, jag jobbar på... och tiden går, 8 månader på lördag...

Ha det bra, och fyll på med vatten i värmen :)
/m

anonyMu
ons, 2014-06-11 - 10:40

Hej m-m,

Har läst i din tråd och tycker du är hur bra som helst! Du har gått från klarhet till klarhet och varit så otroligt stark hela tiden. Det kanske inte är så konstigt att man får en dipp ibland. Men läs i din egen tråd, så kommer du påminna dig om hur mycket du har utvecklats. Glöm inte bort din långa resa!

Skickar kramar i stora lass till dig :-)

konstnären
lör, 2014-06-14 - 08:32

Stort Grattis till dig, för det är väl idag 8 månader eller har jag fel. Tiden går i nykterhetens tecken.
Vi bor centralt och i går kväll när jag gått och lagt mig låg jag lyssnade på nöjeslystna människor ute
på stan. Somnade trots allt in och min sista tanke var att det var skönt att gå och lägga sig nykter.
Har inte haft några påhälsningar av gojan på ett par dagar och skönt är det.
Jag önskar dig en fin dag och sommaren ska vi klara galant.
Konstnären

Pellepennan
lör, 2014-06-14 - 21:56

Grattar och har faktiskt flaggat idag! Du kanske behöver lite semester m-m? miljöombyte och så.
Själv har jag blivit ganska duktig på att släpa hem alkoholfri öl. Man får se upp med den med
så att jag inte åker på en alkoholfriölmage.

Hoppas du firar som sig bör, nämligen så du vaknar pigg imorgon ;-)

//PP

m-m
sön, 2014-06-15 - 09:48

på bemärkelsedagen! Firade med god mat och ett gott vitt alkoholfritt vin och NA-öl. Vaknade pigg och utsövd, och ska strax dra på mig träningskläder och springa 1 mil. Känns helt ok.
Dippen har lagt sig igen, känns ok med livet. Känner en ny stabilitetskänsla när det gäller alkoholen, inget sug alls, eller knappt ens tankar. Har ändå varit mycket tillfällen nu med alkohol inblandat, men det går mycket bra med alkoholfritt. Har också valt bort/tackat nej till ett par evenemang där alkoholen kommer att flöda, inte för frestelsens skull, utan för att det skulle inte ge mig något positivt tillbaka.
Ska ha en semestervecka nu, och sen jobba på annan ort, ska bli roligt. Miljöombyte, både fysiskt och psykiskt. Och jobbet kommer att kräva sitt, så det blir inga tillfällen att frestas att tulla på nykterheten. Och som det känns nu, finns det inget i vindrickandet som skulle kunna överväga känslan av nykterhet och närvaro i stunden.
Kort sagt, life is good... :-)

/m

m-m
fre, 2014-06-20 - 14:16

skickar jag till alla gamla och nya forumvänner. Nypotatisen är på kokning och sillen i ordning. NA-öl till mig och annan öl till de andra. Lite "varför-just-jag"-tankar, men nu är det ju såhär, och det finns inte på kartan att en dags berusning skulle vara värd ångesten imorgon. Vet numera också att de tankarna bara är i början, när man kommit "igång" går det bra.

Ha en riktigt bra och nykter midsommar,
Kram m

förvirradkille
fre, 2014-06-27 - 20:41

Mycket inspirerande läsning m-m och ni som skriver i tråden. Förändring är verkligen möjlig men man måste verkligen va beredd att kämpa för att upprätthålla den! Vad glad jag blir av att din man är så stöttande, m-m. Det är en otroligt viktig del att ha det stödet. Jag vill gärna läsa mer och höra hur midsommaren gick. Hade själv en nykter midsommar i goda vänners sällskap. Kom hem trött men nykter!!

m-m
lör, 2014-06-28 - 09:05

Tack förvirradkille för din kommentar. Bra om resorna vi gör kan inspirera varandra. Jag själv har haft oerhört stor nytta av att läsa om andra som det gått bra för. Att det finns en väg framåt och en bra dessutom. För bra är det.

Midsommar gick bra. Kunde dock iaktta supandet (ett ord jag sällan använder, men här finns inget annat som passar) runt omkring oss. I vårt sällskap var det lugnare, även om det var ett par som "passade på", vilket jag har lite svårt numera för att fatta. "Passa på" brukar ju innebära något positivt, passa på att njuta av vädret, passa på att ta det lugnt innan kaoset bryter ut, osv. Men "passa på" att dricka sig berusad, så att man blir trögtänkt, fumlig, spilla, ostadig på benen, yr i huvudet, + att "passa på" att förstöra dagen efter - nej, det är inget för mig längre. Vid en hundpromenad fram på tidig kväll utanför stugområdet mötte jag och mannen en man i 40-års åldern, snygg skjorta och shorts och en cocker spaniel med sig, som hade stora svårigheter att gå framåt. När hans hund ville hälsa på vår höll han på att snubbla omkull. Då var klockan 18. Tänkte på hans ev familj, och honom själv. Det var säkert inte de planerna han haft för kvällen. Kanske hade frun skickat ut honom på tillnyktringspromenad... vad vet jag? Tragiskt att se. Själv var jag helt slut tidigt på kvällen, vi gick hem tidigt och kollade på fotboll och bara varvade ner. Maken var mycket måttlig med alkoholen. Han påtalar ofta hur mycket bättre även han mår utan de mängderna som det blev tidigare. Märker att jag blir trött av tillställningar med mycket alkohol runtomkring. Är lite på min vakt, tacka nej tar på krafterna, hålla god min när andra kommenterar om man tackar nej...

Annars, i vardagen, vanliga helger osv finns inga tankar på att dricka, inget sug, eller knappt några tankar. Är iväg ensam nu, på jobb på annan ort, långt hemifrån. Blev bjuden på ett glas vin när jag kom fram, redan upphällt, men tackade nej, utan någon förklaring. Hade annars kunnat vara en lätt sak att prova då. Ingen som känner mig, ingen som behövt veta... men känns helt uteslutet, och är faktiskt inte sugen. Känner inget sug efter ruset, har känt den där värmen efter att ha druckit någon 2,25 cider, men det känns mest obehagligt. Tänker att det skulle kännas som när man tar en cigarett efter ett långt uppehåll (slutade röka för 10 år sedan), att man mår illa så man inte vill ha mer. Men jag vet inte, och har inga tankar på att testa.

Enda tillfällena jag tänker att jag inte vet hur jag ska hantera, eller som jag kan sakna med vinet är de där kompis/väninnekvällarna dela på en eller två flaskor vin och bara babbla. Det blir inte riktigt samma grej om jag dricker alkoholfritt... blir inte heller riktigt samma grej med te. Även resor framöver med mannen. Vi har ju gjort en resa, men då var barnen med. Men logiken säger att det inte kan vara rimligt att må dåligt 365 dagar om året för att kunna må bra en kväll med en kompis, eller en vecka utomlands. Dessutom blir ju inte de där sakerna dåliga utan vinet, mer annorlunda. Nu är läget som det är, och jag är glad och tacksam att jag är där jag är.

Ha en bra lördag alla,
m

Pellepennan
lör, 2014-06-28 - 10:42

Hej M! Så trevligt att läsa din uppdatering. Ja, att passa på. Att unna sig. Säkert är det så för alla som lever i beskedligheten med alkohol. Kanske även en normalfylla kan ses som något vissa kan unna sig. Men inte när alkoholen blir till vardag. Man blir glad av att läsa hur stabilt din nykterhet verkar fungera, och kanske i synnerhet om allt det stöd du haft genom din man. Kanske kan det kännas konstigt att han fortfarande kan dricka måttligt när du nu helt slutat? Men dom allra flesta kanske kan kanske just det? Tror det är viktigt och riktigt som du skriver att lämna beslutet till var och en. Även om det säkert kan vara lite extra klurigt i en relation, och att kraven man har på sig själv kan projiceras på omgivningen.

Hoppas du får en riktigt fin helg!

//PP

konstnären
tors, 2014-07-24 - 07:54

Tänker på dig och hoppas du mår bra och har en fin sommar.
Kram Konstnären

m-m
lör, 2014-07-26 - 20:22

Tack Konstnären för din påhälsning. Jag har det mycket bra, varmt och gott ledigt.... och alkoholfritt. Känns bra. Är härinne och läser någon gång då och då, men märker sån skillnad både i behov och ork att skriva, säger som mulletant skrev, att skriv- och läsbehovet tar sig andra uttryck nu. Följer några trådar, bl.a. Konstnärens och gläder mig åt makens nykterhet, och Muränan som det går så bra för, kul!
Känner mig relativt säker i min nykterhet, inget sug. Har druckit en 3,5 öl vid ett tillfälle, mycket långsamt och utan någon som helst mersmak efter alkoholen. Dricker en del NA-öl och cider, vitt eller rosé ibland. Ikväll har vi grillat röding och ett glas vitt Rawsons retreat var gott till det. Känner ingen som helst längtan efter berusningen, mer efter att kunna dricka ett glas av samma sort som de andra dricker. Känner mig lite som en glutenallergiker som alltid har med sig eget bröd... Inget fel med det, men det är enklare att vara som andra. Berusningen i sig kan nästan skrämma istället. Rädsla för att förlora kontrollen, bli yr och kanske må illa. Och dagen efter, hu... Känner lika lite sug efter just det som att testa en cigarett... dvs noll.
Om en vecka åker vi från den svenska värmen till medelhavssolen en vecka. Ingen oro för det heller, det kommer att fixa sig. Ser faktiskt fram emot det, att testa och att uppleva en solresa helt nykter. Det gick ju bra för typ 8-9 år sedan, då när det räckte med att dela en flaska vin på kvällen och inget vare sig före eller efter det, ingen bakfylla eller ångest.... Skönt ska det bli.
Ja, har inte så mycket att tillägga... livet är bättre nu än förra sommaren, så mycket är klart! Ha en bra lördag och sommar alla ni andra därute, som kämpar i både med- och motvind.
Kram m

m-m
sön, 2014-08-10 - 22:50

Har nu varit nykter knappt 10 månader. Har klarat av de flesta situationer som jag innan sett som nästan omöjliga utan alkohol. Semester, både i Sverige och utomlands, storstad och grekisk ö. Jul, nyår, midsommar. Fester, parmiddagar, mysmiddagar, studentfiranden, jobbfester. Roliga kvällar, tråkiga kvällar, Depp och lycka.

Men nu var det den grekiska ön jag tänkte skriva om. Mannen och jag bokade flygstolar med charterbolag och eget hotell, ett impulsivt beslut någon vecka innan bara. Frestelserna börjar ett par dagar efter bokningen, mail om taxfreerbjudanden, beställ hemma så finns det på planet, på ditt säte, ni vet. Kataloger dimper ner i brevlådan, köp 4 betala för 3. Tjoho.

Så långt ingen fara. Inte heller på flygplatsen. Men inne på planet när alla flaskor bara fanns där, så kom... ja, egentligen, vad var det? Känslan av att något saknades, kanske. Likadant de första dagarna på plats, dagarna inga problem alls, men på eftermiddagarna och tidig kväll var det något som fattades. Vet inte om det är sug egentligen, mer ett beteende som behöver ersättas med något annat. Att dricka alkohol har sina fördelar, när man kan hantera det. Det är gott, det ger en valfrihet, man känner att man unnar sig något, man deltar i en social gemenskap. Att avstå behöver inte betyda att det blir tråkigt eller fattigt, men för min del har det varit viktigt att identifiera känslan av de positiva sakerna för att kunna hantera de situationerna också. Nu har jag/vi under veckan hittat mängder med alternativ både till ölen på stranden och det vita vinet på balkongen... och alla andra tillfällen. För mig var det viktigt att komma iväg på den här resan, att känna att även det kunde bli bra utan alkohol. Och det blev det, lite överraskad över tomhetskänslan, eller känslan av att avstå som dök upp under de första dagarna, men mycket nöjd med att den försvann och att det blev så bra och merparten av tiden kändes som "vanligt".

Och mannen? Ja, han drack någon Mythos och någon Irish coffee. Jag sa att han kunde dricka vin till maten om han ville, men jag måste säga att jag är glad att han inte gjorde det. Han tycker också att vi vunnit så mycket på det här, båda två, så han ser det som sitt projekt också.

Ja, totalt sett en toppensemester. Jämför jag med den vi var på strax innan jag fattade mitt beslut om att vara nykter så är den bara sååå mycket bättre. Det var ingen katastrof på den resan, men detta "jagandet" efter nästa glas, och skuldkänslorna... Nej, aldrig mer vill jag ha det så.

God natt, dags att ladda om för jobb imorgon...

/m

anonyMu
mån, 2014-08-11 - 07:38

Förstår precis vad du menar med tomhetskänslan på semestern. Jag var ju också utomlands på solresa i somras (låter som om det var längre sedan än det egentligen är) och höll mig nykter. Det var just på eftermiddagen, när man varit i värmen hela dagen, duschat och gjort sig iordning och väntade på middagen. DÅ var det tomt! Naturligtvis även till middagen, men det var mer väntat. Min man drack vin både till lunch och middag, men han klarar ju det. Men som sagt, förstår vad du menar med tomhet. Det är verkligen ett inlärt beteende. En jäkligt dålig vana helt enkelt. Men den har vi brutit nu, eller hur! Kram

m-m
ons, 2014-08-20 - 22:07

Höstkänslor
Jag gillar hösten. Åtminstone början av den. Känns lite som nyår, när semestern är slut. Man är fylld av goda föresatser efter sommarens och semesterns förlustelser både när det gäller mat, motion och dryck. Det är roligt att fixa lite inne efter att ha tillbringat sommaren utomhus, och sopa undan flugorna som ligger i drivor i fönstren...
I höst har jag inte så många nya, goda löften jag tänker infria. Mer som det var vid nyår, fortsätta med det jag gör redan. Egentligen så som vi oftast gör, mer av samma. Fast innan har det varit mer ohälsosamt, mer av vinmiddagar, mer efter-maten-vin, mer av fördrinkar, snart-dags-att-laga-middag-öl, mer ältande och ångestnätter och bakfyllemorgnar. Jag är inget hälsofreak nu, men mår så mycket bättre. Har fortfarande saker att jobba med. När jobbet började så satte sötsuget igång. Hade några kvällar med svårartat godisfrosseri... Kan bara tänka mig hur det hade varit och var förra året. Då hade det inte varit choklad som jag hade frossat i, utan förmodligen ett par, tre glas vin per kväll.
Med lite distans till drickandet (alkoholfri i drygt 10 månader) kan jag se att jag verkligen hade problem, vilket jag såklart vetat länge. Kanske inte allra störst, men för mig var det verkligen en brytpunkt innan det blev något större, innan det blev något som andra hade behövt påtala för mig osv. Nu hade jag kommit till att börja fylla på glaset i smyg, ta en klunk ur mannens glas om han inte såg, att se till att själv ha koll på vinboxen och försöka byta ut utan att han hade riktigt koll på hur snabbt den gått åt. Jag hade inte kommit till att gömma flaskor eller dricka på dagtid. Men det hade säkert kommit så småningom. Jag menar inte att gradera mitt missbruk i förhållande till någon annans, men för mig var min botten nådd.

Mitt liv är så mycket enklare och mer lättlevt nu. Jag fattar mitt beslut om att hålla uppe tills vidare, kanske inte varje dag, men ofta. Tänker inte på alkohol automatiskt till ledigheter, kvällar och helger längre, men det tar tid att programmera om hjärnan. Läser fortfarande mycket på forumet, men har inte samma behov av att skriva själv, och känner att mina kommentarer till andra inte tillför så mycket, det är så många som skriver och peppar här nu, så det är svårt att läsa in sig i trådarna :-) , både roligt och sorgligt med aktiviteten.
Ja, det var lite onsdagsfunderingar,
Ha en bra kväll,
/m