Nykter på semestern, och sen också!

Profile picture for user Vjlo

På väg hem från jobbet idag så flög en tanke genom huvudet att jag skulle kunna 'unna mig', men så blev det inte... Det var inget sug eller så utan bara en tanke jag hade kunnat spinna vidare på, men valde nej...

Förstår ju att sådana tankar kan komma, men oväntat när det händer :-/ bara inse faktum att jag har bestämt mig att inte dricka något alls igen, någonsin. Punkt.

Profile picture for user Andrahalvlek

@Vjlo Vin-flashar fick jag ofta i början. Då brukade jag tänka ”hmm, den här känslan brukar jag dricka på, men nu ska jag göra något annat”.

Oftast är det HALT som spökar: Hungrig, arg, ledsen/lonely, trött. Och flasharna kommer allt glesare med tiden. Länge sen nu.

Kram 🐘

Profile picture for user Vjlo

Att inte dricka på jobbet är en del av min identitet där.
De andra 'åh ska vi inte ha en AW", "ja", "trevligt", "lite bubbel",
Jag, "ja jag har ju mitt bubbel" sa jag och höll upp en flaska Loka Päron.

Så blev det och vi surrade lite innan jag kände nu är det dags gå hem (jag var inte först gå), men då det verkade gå på rundgång kände jag det var dags bryta upp. Jag tror de andra gav sig iväg hemöver strax eter.

Profile picture for user Andrahalvlek

@Vjlo Heja dig! Man har lättare att avvika när det inte är så roligt längre. Det är inget som håller en kvar då. På samma sätt kan man stanna kvar längre än man tänkt, om har det riktigt roligt. Det finns inget hemma som lockar heller.

Kram 🐘

Profile picture for user Vjlo

Kort uppdatering på söndag. Så gick ännu en vecka, jag läser här att jag bestämt mig att aldrig dricka igen. Och ändå... flera gånger denna vecka efter jobbet hann jag tänka varianter på det... men valde bort att agera på tanken. Jag vet jag tänkte "idag hade det varit bra få unna sig", men just ja... det är trevligare utan och jag skulle ändå inte gilla vad jag gjort efteråt. Så är fortfarande nykter och glad :-) Haha hade väl varit glad en kort stund med lite annat i kroppen.

Nu när jag inte är helt ny på jobbet så känns det som det går bättre där, kanske därför jag ville unna mig. Oklart. Men i alla fall.. all energi går inte längre åt att hantera allt nytt (nåja.. det är mycket nytt ändå efter en knapp månad).

Bestämde mig att börja ta tag i lite styrketräning igen, gör det hemma, några halvtimmar i veckan tänkte jag det skulle få bli. Det blir bra så får jag lite energi av att jag gör något nyttigt och mindre ont i ryggen av att sitta som en ostkrok överallt :-)

Profile picture for user Andrahalvlek

@Vjlo Så är det i början, vin-flasharna duggar tätt. Eller i ditt fall öl-flashar. Men tankar och känslor kan inte lyfta glaset. Vi behöver inte agera på vad vi tänker och känner, som du så klokt konstaterar.

Försök att hitta något annat att unna dig. Jag brukar längta hem till badkaret, det är mycket ”unn” över den känslan att krypa ner i det varma badet. Kul att det går bra på jobbet, jag blir så glad för din skull! Och träning har du kommit igång med också, heja dig!

Kram 🐘

Profile picture for user Vjlo

@Andrahalvlek Egentligen är ju vanans makt inte annorlunda i detta fall än andra (typ att se på nyheterna eller alltid dricka kaffe på morgonen)... bara att konsekvenserna blir dumma om man lyder vanan som viskar... Och riskerar hamna i skuld/skamfälla. "Kunde jag inte låta bli" och så går månaderna igen..

Profile picture for user Vjlo

48 dagar - i morgon 7 veckor utan... Tiden går...
vad har blivit bättre...
jag skulle nog säga stabilitet i humöret, mindre rejäla dippar, och mindre oro. det beror såklart mycket på jag slipper ångra tankar jag hade när jag satt hemma och gjorde av med flera (typ 4-6) flaskor öl på en kväll, ett par kvällar i veckan.
vikten slutade rasa, jag tror det kan handla om att jag käkat lite mer kakor ;-) men det spelar ingen roll, mitt "bmi" ligger ändå bra till för min ålder även om jag skulle vilja det låg närmare 20 än precis på 25 som det gör nu.

körövning har det inte blivit än. var nog med aktiviteter denna vecka, men jag tror jag får starta vilken vecka jag vill

Profile picture for user Andrahalvlek

@Vjlo Grattis till 7 nyktra veckor! 🥳🥳🥳 Mindre oro är verkligen en fördel. Mer chill? Tålmodig med dig själv och andra? Mer kreativ? Vikten är sekundärt. Nykterheten först.

Kram 🐘

Profile picture for user Vjlo

Tackar, det är 8 veckor nu... veckorna går, säkerhetsmarginalen att få ett återfall är inte särskilt stor, det vet jag ju för jag har flera gånger de här veckorna gått o tänkt att jag skulle unna mig osv, men har kunnat landa tillbaka till beslutet att jag inte ska dricka mer. Kanske mer chill, mer närvarande... mer kontinuitet skulle jag säga, livet hackas inte upp lika mycket längre när jag klivit av berg-o-dalbanan, visst det är en ganska häftig upplevelse åka upp första sträckan, men sen efteråt är det ju aldrig kul egentligen... nu går det vakna vilken dag som helst och må ganska bra.

Jag har en neurologisk sjukdom (tremor) som jag till slut fått medicin mot - betablockerare, har bara "gått på" den medicinen i en vecka, märker skillnad i mindre öm i nacke & axlar, och såklart mindre skakningar. Det känns bra, jag har inte undvikit att göra saker på grund av tremorn, utan ska jag prata inför publik eller träffa några ny har jag inga problem säga kort innan jag tar mig en kopp kaffe att "oj det här kanske inte går så bra, för att ...", men att få ner problemet så det knappt finns känns lite hoppfullt :-) för visst påverkar det humöret lite... så många kvällar jag nästan bara vill sitta i en fåtölj med huvudet mot nackstödet för att vila. Att medicinen enligt följesedeln inte går bra ihop med alkohol är ju ingen nackdel... Som jag sa på jobbet "nu har jag två skäl undvika alkohol" :-)

Profile picture for user Andrahalvlek

@Vjlo Skönt att du har fått medicin mot sjukdomen, och på köpet ännu ett argument att inte dricka. Kan du ”unna” dig något annat när du får den känslan? I början tänkte jag så ofta. Att jag mist möjligheten att ”unna mig” och ”fira” allt möjligt hela tiden. Sen insåg jag att det var min hjärnas svepskäl för att dricka i tid och otid. Med tiden har behovet av att unna sig och fira bleknat rejält. Tidigare skulle varje fredag ”firas”. Så känner jag inte sen lång tid tillbaka.

Nu när jag känner så beror det på att jag känner mig riktigt nöjd över något. Över något jag har gjort, eller hur något har blivit. Eller så är det faktiskt en speciell dag att fira. Nu räcker det gott för mig att frossa i den nöjdhetskänslan. Sträcka på ryggen, mallgroda 🐸 mig lite inför mig själv. ”Jag är fan bra.” Jag behöver inget ”gott” i glaset, och inte heller choklad eller glass längre (4 veckor med 0 choklad och 0 glass nu). Jag njuter av nöjdhetskänslan istället 🥰

Kram 🐘

Profile picture for user Vjlo

@Charlie70 tremoren är inte extrem, mer på nivån... lite väl irriterande... jag valde själv för över 5 år sen inte ta medicin utan leva med det, men blev lite less nu :)

@Andrahalvlek du är nog något viktigt på spåret... vårat belöningssystem som har lurat oss och vi ska fira, när det egentligen nog ofta är en ursäkt för att dölja att man är fast i ett beteende/beroende. bra du uppnått samma med choklad/glass.. det jag brukar unna mig är godis... så får väl titta på den vanan nån gång framöver...

Profile picture for user Vjlo

9+ veckor nu, och ja, inte så mycket säga om sug och sånt. Var faktiskt på bolaget igår på lunch med en kollega som skulle handla inför helgen, "jag behöver inte följa med in sa jag", "äh jag gör det", gick runt med han o hjälpte honom packa ner det han köpt. klart lite surrealistiskt... sån där cider hade jag kunnat köpa hem också tänkte jag men glad jag slipper. gav honom påsen när han betalt, sen gick vi till jobbet och fortsatte jobba.
ångrar inte alls nykterheten, det är ju galet skönt slippa massa måsten. och må bättre såklart också!

Profile picture for user Andrahalvlek

@Vjlo Visst är det!? Att dricka innebär en jävla massa måsten. Måste handla, kanske på olika systembolag för att inte väcka misstanke. Måste vänta till en anständig tid att börja dricka, och jag måste hushålla med det jag har. Måste dricka varannan vatten för att bli för full. Måste städa undan liken ifall någon skulle komma på besök. Måste uthärda bakfyllan heoriskt, ingen får veta hur dåligt jag egentligen mår. Och så fortsätter det så kallade livet - som blir en enda lång transportsträcka till nästa fylla. Usch och tvi 🤮 Vi slipper allt det!

Grattis till 9 veckor plus lite till! 🥳🥳🥳

Kram 🐘

Profile picture for user Vjlo

@Andrahalvlek Det är ju en massa tråkigheter och måsten även för de som inte 'har problem', även om de då handlar flera gånger på samma bolag varje dag, måste ställa bilen, mår dåligt dagen efter. Sedan har de ju massa prata om - hur full nån blev, och kan prata högt om hur dåligt de mådde dagen efter... Måste åka buss till kompisarna för att kunna ta sig hem, och faktiskt större delen av det roliga i livet är att sitta på uppförsbacken i bergodalbanan alkohol....

Nä... det är roligare med en lång raksträcka med lite upp o ner som nykter, då hinner då jag se omgivningen mer än dem, utvecklas lite som människa också...

Snart 10 veckor :)

Kram

Profile picture for user Andrahalvlek

@Vjlo Ja, himmel så mycket tid man har lagt på att planera inköp och tillfällen att dricka, att faktiskt dricka, och att kurera sig dagen efter. SÅ många timmar 😱 Som vi nu kan lägga på helt andra saker. Det är gåva att inse att det där med drickandet, det får andra hålla på med, men inte jag. Längre. Been there done that.

Kram 🐘

Profile picture for user Vjlo

jag postar inte så ofta här, och läser inte längre så mycket på forumet, men ska fortsätta skriva, det verkar ofta bli på torsdagen, så det är 10+ eller 9- veckor, ikväll. I morgon 10 veckor.

Ha det bäst!

Profile picture for user Andrahalvlek

@Vjlo Grattis till 10 nyktra veckor! 🥳🥳🥳 Man skriver och läser precis så mycket eller lite som det känns hjälpsamt för en själv. Men jag tror att närheten till forumet ändå är viktig. För att hjälpa mig att aldrig glömma. Så att jag aldrig tar det första glaset, för att minnet är kort och förrädiskt defragmenterat.

Trevlig helg!

Kram 🐘

Profile picture for user Vjlo

Tackar o bugar :) Visst är det lite förrädiskt det där minnet, för tanken kan komma nån gång här o där, "visst vore det"... men nej det är inte värt det.

Jag städade förrådet i lägenheten igår, då jag äntligen fått tillgång till det nyrenoverade vindsförrådet igen, och det var dags bära upp det jag tryckt in både här i där i lägenheten. till min förvåning fanns det en kasse med massa ölflaskor o en ölburk - tomma så klart, som var kvar från i somras eller när det nu var. med glädje slängde jag dem, hade inte druckit upp dem om de varit fulla.

Trevlig helg!

Profile picture for user Vjlo

Äntligen fredag, och 11 veckor idag! Inte så jättemycket rapportera, jo det är bra vara nykter, såklart. Och vet att jag kommer älska det lite extra ikväll vid kanske 8 tiden, eller när jag väljer gå hem från den konferens jag kommer vara på idag, en del som ska dit verkar ha börjat gasa på redan i går kväll med pubrunda.

Har återigen börjat med att träna hemma, 4 ggr i veckan, må-ti,to-fr. det behövs för att ryggen ska må bättre och en del att ha något att göra en stund på morgonen, ökar självkänslan lite. så här i början tar jag det ganska lugnt så det tar ju bara 15-20 minuter. Hoppas mest på att jag ska hålla ut några veckor och få in vanan, för det är trots allt väldigt lätt tänka, "nä jag gör det i morgon lördag istället", och, "nej ..."... men en kvart kan jag avvara, och efter några veckor en halvtimme. Ingen tid att ta sig till o från gym, och det går göra det jag oftast gör hemma - lyssnar på podd / radio samtidigt....

Tyvärr har ju senhösten eller vad den ska kallas börjat göra sig väldigt synlig, med bara några plusgrader ute, och ofta regn o blött :-( Det går njuta av att vara utomhus åtminstone på helgerna, men på morgon o kväll blir det kolsvart så snabbt så det är inomhus som gäller...

Profile picture for user vår2022

@Vjlo Grattis till 11 veckor!🥳. För mig har det varit A och O med regelbunden träning och som nu blivit en vana och ett ”jag vill”. Det har blivit min nya drog. Springer och tränar styrka hemma på mattan. Varit sjuk nästan två veckor och inte kunnat träna. Det jobbigaste har absolut varit att inte kunna träna, det har påverkat måendet. Igår tog jag min första lugna löprunda och det var så skönt. Behöver inte börja om från noll i alla fall😁.

Minns att jag inte gillade höstruskvädret förut. Nu har jag iof hund så måste ut i alla väder. Men det har hjälpt mig att njuta av även hösten. Klar luft och bra kläder. Sen på kvällen kan man mysa till det med ljus och brasa (om man har det) läsa bok, meditera eller ta det lugnt. Lite vila i årshjulet.

Ha det gott!💕

Profile picture for user Andrahalvlek

@Vjlo grattis till 11 nyktra veckor! 🥳🥳🥳 Och bra att du har kommit igång med träningen. Att envetet etablera en vana är grejen alltså. Till slut sitter den som berget.

Varje morgon innan frukost promenerar jag nu min runda. Stapplar ut med sömndrucken blick, känner sen hur jag fylls av pigghet för varje steg. Jag går en runda där det finns en lång seg uppförslutning. Första gångerna flåsade jag som sjutton, fick ont i benen som fan, och fick till och med pausa några sekunder.

Nu går jag uppför utan att ens notera att det är det minsta jobbigt. DET är motiverande som sjutton att fortsätta. 10 x 5 svingar med kettlebell mellan benen för att träna ben och rygg kompletterar min ”morgongympa”. Jag gör det varje dag, vardag som helg. Hoppas fortsätta med det länge.

Kram 🐘

Profile picture for user Vjlo

@vår2022 "Springer och tränar styrka hemma på mattan." ;;

Duktigt att komma igång och även springa - jag har som mål där att komma tillbaka till riktigt regelbundna promenader vardag o helg, det får räcka så, men träningen hemma, "på mattan" är ju det bästa... morgonhumöret kan gå från. suck, jag, kravel, orkar nästan inte kliva upp, till. jepp, nu är jag redo för dagen :)

Profile picture for user Vjlo

@Andrahalvlek "Varje morgon innan frukost promenerar jag nu min runda." - det är bra :)
Jag har numera promenadavstånd till jobbet så kan inte motivera mig gå en sväng innan, men håller med... den där promenaden till jobbet ger lite extra livelexir.. jag har inte så långt så kan gå långsamt eller snabbare, o välja en omväg om jag vill o orkar

Profile picture for user Vjlo

12 veckor + 2 dagar typ...
Det kunde faktiskt blivit noll igen utifrån mitt eländiga humör ett par dagar, där jag i lördags faktiskt bestämt mig, jag skiter i att... åkte iväg med bilen till en annan stad (för man vill ju inte bli påkommen), velade hit o dit i tanke, nej jag ska bara ta en promenad vid havet, men jo, jag kan... så det slutade med att jag svängde in på bolaget, men tomt det var där... och ja just det är stängt för det är allhelgonahelgen. Pust, lättad och glad faktiskt.

Inget blev ju sämre av att jag inte fick slösa bort en kväll i dimman. Kanske inget blev bättre heller, för jag hade en del jobbiga tankar att sortera som. jo det blev bättre av att jag fick sortera dem utan dimma. Faktiskt störd på det mesta i mitt liv, höll mig på min kant igår från vänner och bekanta, för jag kände väl inte att jag skulle säga bra saker. haha..

Nu söndag morgon, solen går nog upp någonstans bakom det gråa molntäcket även denna dag. Om någon eller några timmar är det dags ta och bylta på mig lite ytterkläder, och gå ut och känna på vädret och se om humöret kan återvända.

Profile picture for user Vjlo

@Vjlo lärdomen... hur lätt är det inte att kortsluta hjärnan... och jag är nog trots allt glad det gick som det gick, att inget hände... och jag istället fick fortsätta vara lite arg, ledsen o frustrerad. dog ju inte direkt av de känslorna ;-)

Profile picture for user Andrahalvlek

@Vjlo Pust. Ibland ska man ha almanackan på sin sida. Och vi borde propsa på att Systembolaget har stängt på lördagar - för folkhälsans skull.

Vissa känslor är extra svåra att härbärgera. Man upplever att alkohol är en quickfix, men man fastnar tyvärr i känslan istället för att ta sig igenom den. Man trycker ner känslan i något skrymsle i kroppen och där ligger den och bidar sin tid, och resulterar i värsta fall i ångest som man sen inte kan ta itu med för man vet inte ens orsaken längre.

Jag minns min pappa som konstant frustrerad och irriterad när han var nykter. Några timmar varje dag var han ju tvungen att vara nykter, i bästa fall. Han var ryckig och tvär i sina rörelser, fräste och snäste av allt och alla. Vistades man i samma rum som honom kunde man riktigt ta på den dåliga stämningen. Hans bitterhet över hur livet blivit.

Om man frågade honom om vad som var fel snäste han ”ingenting”. Om man frågade varför han var sur snäste han ”jag är inte sur”. Jag har alltid tänkt att han inte ville dela med sig, att han inte ville prata om sitt mående eller orsakerna till det. Men på senare år har jag mer tänkt att han faktiskt inte visste hur han kände och tänkte. Allt tog sig uttryck i hiviga rörelser och snäsighet, men han visste inte ens själv vad det var som skavde egentligen. För inom några timmar hade han hällt alkohol på alla känslor och tankar och dimman tog över. Tills nästa gång.

Det handlade inte om att han inte ville dela med sig, eller få till en förändring. Han kunde inte. Inte ens psykologen lyckades locka fram något ur honom. Psykologen hörde av sig till min mamma efter pappas död och berättade just det för min mamma. Att han inte lyckades nå in i honom - få honom att lätta sitt hjärta.

På något sätt ger det mig ett lite lättare hjärta. Han betedde sig inte så av illvilja. Han betedde sig som han gjorde för att han inte var kapabel att bete sig annorlunda. Att som barn uppleva att ens förälder väljer alkoholen framför en själv är en insikt som är tung att bära. Men det blir lite lättare om man förstår att det varken var medvetet eller av illvilja. Det handlade om oförmåga.

Du har snubblat på en skavig knut nu. Du måste ha tålamod och låta den skava lite till innan du lyckas knyta upp den. Du kommer att lyckas, bara du har tålamod. Om du häller alkohol på knuten blir den bara ännu tajtare ihopknuten.

Kram 🐘

Profile picture for user Vjlo

Hej Andra!
Ja nog är det så... att det är något jag snubblade på, typ en bula på mattan... för mig är ofta mattorna genomskinliga så jag är ofta ganska väl medveten om vad eländet beror på, men kanske lite som din pappa ibland, oförmögen att göra något åt det (eller åt allt på en gång åtminstone). Jag behöver bara kika i min dagbok för att inse vilka "stordåd" som uträttats i mitt liv senaste åren, och det är sällan nu förtiden jag deppar ner mig som jag gjorde de senaste dagarna.

En liten bit att det blev just nu beror nog på att jag varit hemma förkyld, knappt hittat på något "roligt", inte varit ute särskilt mycket, min träning stannade av, först i söndags så var jag lite bland folk igen - ok i fredags o lördags pratade jag med kompisar på telefon, men igår så blev det en lite längre promenad och sedan lite häng med en av bröderna - besöka morföräldrarnas grav och sen landa i soffan. Och idag... så har jag tärnat igen :-D är tillräckligt fräsch i förkylningen för att kunna avsätta en knapp halvtimme för det. Och humöret går ju från -20 ursh vad trist allt är till, +5 jamen ... nu mår jag ju bra.

Appropå knutar, snubbeltrådar, bulor eller vad som ska kallas - det är helt rätt, det skulle inte bli bättre om jag häller på alkohol igen, och dövar, bättre eländet får komma upp till ytan lite ordentligt och jag faktiskt tvingar mig själv eller tillsammans med någon annan ta tag i det lite gran, bit för bit.

Profile picture for user Andrahalvlek

@Vjlo Du gjorde helt rätt saker för att komma på banan igen! Små, små saker kan tillsammans bli stora bulor i mattan. Att i det läget bli än mer navelskådande är så destruktivt. Att istället ringa kompisar, hänga med familj och släkt - känna sig som en del i ett sammanhang, är livsbejakande.

November och februari är mina hatmånader. Då blir jag ofta låg. Jag försöker planera in något roligt att göra då, medvetet. Sön-mån 20-21/11 ska jag åka på spa med en ungdomsvän. En tjej (öh kvinna 😳 ) som jag hängde mycket med när jag var 17-18 år. Vi träffades i somras för första gången på 15 år, och vi bara fortsatte prata där vi slutade. Innan den gången för 15 år sedan var det ytterligare 15 år sedan vi träffades. Vi kommer att prata sönder öronen på varandra 🤣

Skönt att du är banan igen 🥰

Kram 🐘

Profile picture for user Vjlo

Dag 3.

Jaha så blev det, körde i diket med ett par öl förra helgen och ett par öl i lördags. Jag vet varför jag gjorde det, flyktmekanismerna och tristessen över att saker "aldrig blir bra igen". I lördags - det var 4 öl så inte direkt stupfull, jag dricker inte ens hälften av många andra som anser de inte har problem. Men det handlar ju för mig om att jag vet jag har det som flyktmekanism och inget frivilligt drickande. Det kanske de flesta andra har.

Nåväl. Jag hade tänkt undvika skriva här tills jag "är på banan igen ordentligt", men väljer att dra bort masken och skriva redan nu...

Är på gott humör, har fått landa i en ny bra arbetsvecka, träningen fortsätter. Och helgen var "trots" det där jag gjorde bra, umgicks med en kompis på lördagen och var på en ganska stor men väldigt enkel och trevlig middag på söndagen. Så det *är* inte synd om mig.

Ska fortsätta peta lite i det som skaver och gör ont ibland, som får mig att göra fel...

Nu ska det inte bli en vana de här två gångerna.... Stora skälet till jag skriver. så nu vet ni.

Ha en fin tisdag, osv osv.

Profile picture for user Andrahalvlek

@Vjlo Bra att du skriver! Du behöver kanske vara lite mer aktiv på forumet? Läsa och skriva, både i din egen tråd och andras. Att hjälpa andra ger dig viktig repetetion. Jag tror att du behöver nöta, nöta, nöta nyktra fakta, och göra ”hemläxan”. Det handlar om att du behöver påverka ditt undermedvetna. Det är där vanor och ryggmärgsreflexer bor. Där bor även alkoholdjävulen som viskar i ditt öra: ”Fy fan, livet suger, drick och må bättre en stund i alla fall”.

Jag är säker på att det finns en massa saker och personer i ditt liv som är bra. Skriv tacksamhetsdagbok - lyft allt du är tacksam över, allt som gått bra, allt som känns bra. Dit du riktar din uppmärksamhet sker tillväxt, som Vår2022 så klokt har skrivit här på forumet.

Kram 🐘

Profile picture for user Vjlo

Tack för uppmuntrande ord...

Kanske skriver lite mer... får se. Grundproblemet är inte alkohol - inte ör mig heller.

Att aldrig duga, att fundera om jag kommer bli förkastad, bli utskrattad, eller nått, är en grundton som någonstans ofta stör...

Jag har ju otroligt mkt vara glad o tacksam för, på min resa till livet :-)