@Eirene Tack, det är just såna inlägg som peppar mig att fortsätta med nykterhetsprocessen här på AH. Ibland lär jag mig något nytt, ibland blir jag bara glad, men nästan alltid värdefullt att vara här.
Idag sprang jag en runda och känner mig genast lite mer uppåt. Träning är också helt nödvändigt för mig.
Trevlig söndag till dig med!🙏🏻🥰

@Amanda L Grattis till 196 dagar!🥳 fantastiskt bra! Ja, det går upp och ned för mig också. Skillnaden mot när jag drack att det är jämnare och stabilare i känslorna. Kan känna mig mer låg än deppig. Tänker att vi liksom har en förväntan om att alltid helst vara glada och på topp fast det egentligen är lika naturligt att vara låg emellanåt. Kanske behöver vi vara lite låga ibland för att spara på energi? Jag tycker också att en löpning kan balansera upp min låga stämning, det rensar ut och blir ett andhål. Oftast finns det något som ändå trycker mig när jag är låg, det behöver inte vara speciellt stort, men att det ändå påverkar mig. När jag får fatt det och sätter ord på det brukar det lätta upp. Det räcker att jag bara vet vad det är och kanske inte att jag ens behöver göra något åt det, men är medveten om det.

Jag tycker att det är skönt med att forumet är anonymt. Det sätts inga större krav och det är en frihet. Som du säger att det är det som är magin. Det är också så givande att utbyta tankar med varandra, det kan vara olika samtal som fångar ens intresse och som för de egna tankarna vidare. När man kommit en längre bit in i processen väcks nya tankar och funderingar. Det går i vågor kring hur mycket man hinner och orkar engagera sig, men varje litet svar ger ändå så mycket. Ditt engagemang betyder mycket och du är så bra på att välkomna och peppa nya kämpar.

Ha det gott!❤️

@vår2022 Tack, känns bra att du också känt av att livet kan kännas gråare emellanåt. Jag tror inte det har med alkohol att göra. Kanske att jag bara hällde alkohol på känslan förut…
Lite gladare nu, sprungit och det gick bra. Då känns det bättre.❤️

@Amanda L Ja, precis. Jag hällde på alkohol när jag kände mig låg för att försöka ta bort känslan. Den finns ju där emellanåt oavsett om man dricker eller inte. Jag tycker att det är lättare att hantera den nu, acceptera att den finns och är en känsla som är lika naturlig som andra känslor. Den triggar mig inte som när jag drack och när jag ville ducka känslan med alkohol. För mig är det en signal om att det kan vara något som skaver eller att jag är trött och låg på energi. En slags vägvisare och att jag ska lyssna på den. Men att springa hjälper till att balansera och ofta kan jag komma på vad som trycker mig när jag springer. Tankarna flödar fritt då.

Ha en fin måndag!❤️

Jag känner mig låg alltsomoftast eller sällan- och det hör ju till livet. Jag kände härom dagen- att hjälp vad tiden går fort! Allt växer och jag har blivit kortare, hehe.
Vissa dagar famlar man (jag!) efter meningen med allt, andra dagar rullar på. En måndag kan kännas som fredag- och vice versa. Tacksamheten över att inte vara i ett missbruk överskuggar ofta. Jag har, precis som du, inte heller förväntningar att allt ska vara roligt, men hittar mer och mer tillbaka till mitt yngre jag- som verkligen kunde glädjas av att bara finnas till.
Forumet kan vara viktigt- och inte viktigt alls- båda är helt okej! Vi använder det på olika sätt och av olika skäl, och det rör sig genom åren är min erfarenhet.
Ett tag tänkte jag att det var något fel på mig som inte klippte navelsträngen ens efter 3 år! Men nu tycker jag att det får vara som det är. Mitt intresse och hobby i livet är ändå människor som är som de är- och här finns alla sorter. Det är fint och en bra måndagsgrej! Kram 🥰

@Se klart Sedär, en ny tanke! Att man borde klara sig utan AH efter en tid. Hittills har jag sett det som ett ganska nytt och kanske tillfälligt projekt.
Jag har inte tänkt på hur det kommer att kännas efter flera år?! Kanske är det helt ok att vara kvar som du kommit fram till?😀
Jo, visst är det naturligt att känna sig låg ibland, men var det under en längre tid. Kanske handlar det om att framtiden ligger bakom mig. Jag har alltid varit en projektmänniska, men nu känns det som utrymmet och alternativen krymper.
Jag kommer inte att byta jobb, lära mig spela saxofon eller bestiga Mount Everest. Jag vet inte ens om jag vill, kanske bara att möjligheten ska finnas där ifall att…😀

@Amanda L Men du kommer sjunga jazz i höst! 😀👍 Utmaningarna och intressena förändras över tid, men de betyder inte att de är mindre viktiga - utan tvärtom. Och man blir (förhoppningsvis) smartare och mer realistisk i sina val. Och ibland så där lagom orealistisk. 😁

Jag håller med dig i dina tankar kring AH. Personligen är jag normalt ingen användare av sociala medier och är själv lite överraskad över hur ’biten’ jag blivit av detta forum. Jag är så klart inte alls lika flitig som många andra är här på att skriva, men jag tänker varje dag på AH och alla er här. 😍 Vill gärna passa på att skriva det.

Tycker AH fungerar lite som ett lag inom idrotten. Alla är sällan på topp samtidigt, men man kan ändå leverera bra. Har man en dålig dag får man pepp av någon lagkamrat, och när man är riktigt på gång så drar man med sig någon annan som känner sig lite mer nere.

@AmandaL - jag sjunger (typ) jazz i höst… om en är van att se tillvaron som projekt blir det svårt att förlika sig med början och slut som löper över många, många decennier. (Livet menar jag nu 🤓)
@Deamon så fint du beskriver forumet, glädjande för en gammal räv.
Kram på er!

@Daemon Ja, du har rätt . Vi växeldrar här. Ibland är kivet enkelt och lött, ibland segt och svårt. Det fina med AH är att vi kan vara ärliga med hur det är. Någonstans måste man kunna vara det. Det är inte heller så betungande just här för någon annan.
Och jag blir genuint glad när det vänder och går bra för någon.
@Se klart, förstod inte riktigt. Ska du också sjunga jazz?😀❤️

Idag plötsligt kändes livet gött igen! Vaknade sent av att solen sken in, kändes somrigt. Bestämde mig för att skynda mig ut. Gick genom skogen till golfbanan och satt i solen och pratade där med några. Sedan växelvis sprang och gick till den lokala krogen som bjöd på äppelpaj med vaniljsås efter lunchen. Min sambo mötte upp där och vi åt tillsammans. Sedan gick vi hem och vilade. Det här med att springa har blivit ett riktigt lyckopiller. Jag som aldrig gillat det förr. Mystiskt, men bra!😀

@Amanda L Äppelpaj och vaniljsås är vansinnigt gott! Favorit! 😋

Härligt att livet kändes gött igen. Det är något magiskt med löpning. Man ska bara närma sig med lagom försiktighet i början, sen blir den ens vän. 😀

Nu passerat sju månader upptäckte jag. Senaste tiden har handlat om att sätta nya och gamla vanor. Ibland kan det komma ett sug, inte efter alkohol egentligen, mera som en önskan om flykt. Jag ska träffa någon som jag känner mig blyg inför, som jag inte riktigt vet hur jag ska prata med. Då skulle jag vilja ha ett stort glas whisky. Men istället får jag lära mig att hantera känslan. Jag kommer att klara det.
Jag vet det och klarar av det, och jag mår bra efteråt.
Men den situationen händer sällan så det är ingen stor sak….
Jag har utökat träningen. Min träningsklocka gör att jag måste röra mig nästan alla dagar för att nå mitt aktivitetsmål. Om jag inte tränar så går jag en promenad på några kilometer. Det är så bra för mig.
Och jag sjunger i kör och läser. Deltar i sammanhang. Och träffar vänner. De goda vanorna är viktiga.
Nu är det inte längre för att slippa tänka på alkohol. Det är bara hur jag lever. Såklart känns inte livet alltid hundra för det, världen är på många sätt för mörk för det, men jag vet att alkohol inte hade gjort den bättre.
Jag är så glad att jag lyckats sluta att dricka. Har nästan svårt att minnas att det var så stor del av mitt liv.

@Amanda L Grattis till 7 nyktra månader! 🥳🥳🥳 Allt man övar på blir man bättre på - också inför att träffa okända helt nykter! Det klarar du plättlätt med tiden. På fester är det ofta lite obekvämt första kvarten, och då brukar jag hålla låg profil. Kolla in vilka som är där, fundera på vilka jag vill prata med. Andas in, andas ut. Ta in rummet. Landa. Sen brukar de andra börja prata lite mer otvunget.

Kram 🐘

@Amanda L Grattis till sju månader! 🥳🎈🤩

Det känns som att du landat extremt väl i ett liv utan alkohol. Fortsätt så! 👍

Jag håller med om att det blir mer och mer diffust vad det är man längtar efter då suget kommer. Någonting saknas ibland i vissa lägen, det kan blixtra förbi på bara några sekunder, men det är inte alltid tydligt vad det är.

Klart att du kommer hantera mötet med den där personen fin-fint! Vad är det värsta som kan hända, och går världen under om det händer? Troligtvis inte. 😍
Hamnar du under gör mycket stress och press får du ta till något tricks och tex säga till personen att ”nu rapporterar min klocka att jag suttit för länge, ska vi gå en runda?” Och så kan ni prata om klockan och träning? 😊

@Amanda L Grattis till 7 månader!🥳. Kanske är det dina tankar om att det kommer att bli lite svårt att prata med prata med personen som stökar till det lite för dig? Att du in dina tankar gör personen ”större”? Nu vet jag inte riktigt vilka känslor du har inför mötet och relationen till personen, men tankar kan påverka. Jag kan ibland göra en person mer mäktig i mina tankar, någon med hög position eller någon som är dominant. Då brukar jag tänka att det är en ”vanlig” människa precis som jag. Att jag ska vara mig själv. Nu som nykter är det mycket lättare att vara sig själv och även att känna sig trygg i det😁

Visst är det motiverande med klockan, även om den inte alltid ger önskat utslag, så håller den igång en. Jag tränade mer under min semester, hade ju mer tid då och nu kan jag inte hålla den nivån uppe. Men nu är det anpassat till att jag jobbar och utefter den nivån. Härligt att du är med i så många sammanhang och har roligt😁

Ha en fin söndag!❤️

@Andrahalvlek @vår2022 @Daemon
Det blir säkert lättare att träffa mer okända personer, med tiden . Oftast känner jag inte ens så. Det är bara gentemot vissa och det behöver inte alls vara någon mäktig eller viktig person. Snarare någon jag tycker om, men där jag inte riktigt vet vad vi kan prata om. Det är snarare någon som är viktig för MIG.
När jag var ung var jag så fruktansvärt blyg att det snarare var en social fobi. Och alkoholen har varit ”räddningen” då. Nu har jag nästan tränat bort det, men inte helt.
Jag kommer absolut inte dricka på grund av detta. Men jag kan se varför jag drack och ibland förstå när ett plötsligt sug kommer flygande.
Oftast har jag inget sug alls.
Jag tror inte jag kommer att börja dricka igen. Eftersom nackdelarna med att dricka är större än fördelarna.
Och det var en bra idé hur jag kan använda klockan, Daemon. I alla möjliga sammanhang!
Hoppas ni alla tre får en fortsatt fin och nykter höst🙏🏻❤️🙏🏻

@Amanda L Jag kan också tycka att det blir jobbigt i vissa relationer hur jag ska bete mig. Blir en obehaglig känsla men när jag utsatt mig för det brukar det kännas bättre efter. I två gemenskaper har jag inte tyckt om känslan efteråt och då har jag behövt fundera på om det verkligen är sällskap jag ska fortsätta med. Det är alltid att de andra dricker i de situationerna. Jag tänker att jag ändå ska testa någon gång till, känns det fortfarande obehagligt då så ska jag nog se över om jag ska sluta umgås med dem när de dricker.

Kram❤️