Hej, jag är ny här. Har flera gånger försökt förändra min relation till alkohol under de senaste åren. Vi bor utomlands och jag dricker för ofta och ibland för mycket. Jag är trött på att leva såhär, det känns tomt.
Vi har mycket släkt och vänner som kommer och hälsar på, och för dem är det semester.., middag och vin, hej o hå-det är inte lätt att bryta dåliga vanor då :(
Men, det är ju mina beslut och mitt liv. Jag hoppas kunna göra en förändring. Har läst många av era trådar här och jag ser att det går!!
Ikväll tackade jag nej till vinet vid middagen. Alltid en start.., vi får se hur det går.

farmor

Du blev bakis på 2,5 glas vin! Din tolerans har minskat avsevärt! Jo, jag förstår också att du ångrar dig. Men jag tror framför allt att du har lärt känna alkoholdjävulen ännu tydligare. Du kommer inte att göra om samma misstag!

Jag är inte så säker på att du inte gör om det... Så länge man fortsätter att dricka och försöker dricka kontrollerat så händer kanske sånt här tror jag. Jag upplevde att jag ibland hade svårare att hantera måttligheten. Det fanns anledning att fortsätta ibland pga yttre omständigheter (el inre typ ilska etc). Drickandet ändrade karaktär också jämfört med hur det sett ut tidigare. Jag försökte ibland hälla i mig... Konstigt för så drack jag egentligen inte tidigare. Bara i smyg ibland.
Bakfyllorna är ju ett sundhetstecken ändå. Tycker inte alls om den oro som finns i kroppen och själen efteråt.
Tror att man måste ha en plan och verkligen tänka på hastigheten... Att dricka långsamt. Blanda a-fritt med a om man är en sån som har en tendens att dricka snabbt. Ha vatten bredvid. Måttlighet är en konst helt enkelt och man får lära sig av sina misstag. För mig funkar det bra ute. Men här hemma var det svårare eftersom det var tillgängligt och möjligt att fortsätta.
Man får lära sig av misstagen helt enkelt.

farmor

Du har erfarenheter som inte jag har. Jag har ju inte ens varit alkoholfri längre än nu ( inne på andra veckan) Januaris erfarenhet blir ett exempel på hur sjuk och bakis man kan bli när man har blivit avgiftad. Det inger hopp tycker jag. För det vill jag verkligen undvika!
Tack för att ni delar erfarenheter ?

Januari

du har rätt Sisyfos, tack för att du skriver om dina erfarenheter! Om jag kommer fortsätta att välja att dricka vid vissa tillfällen kommer det vara en balans på tunn lina med många risker. Jag är i början av en stor beteendeförändring och var jag landar vet jag inte än. Jag är nöjd att jag kunnat hållt mig inom ramen för vad mitt mål tillåter. Ändå är det intressant hur min kropp o själ reagerade på så pass "lite" alkohol, precis som du skriver farmor! Det får mig att reflektera mycket och kanske tänka ett extra varv nästa gång jag funderar på att dricka. Idag har varit en toppendag jämfört med igår, och ikväll vanlig fredag utan frestelser.
Önskar er en skön helg!

Det är absolut en bra början, januari. Jag har ändrat mig så många gånger efterhand, omprövat, ändrat uppfattning om mängd och funderat mycket på varför jag drack. Så det är en process som kan se ut på olika sätt. Jag faller tillbaka på beslutet att inte dricka hemma. Det förhindrar att jag tar till alkohol som medicin, mot stress, tristess eller för att lindra något. Vet inte riktigt varför jag inte går "all in", men jag tycker inte riktigt att jag vill det. Jag har kunnat dricka socialt i hela mitt liv och jag tycker att det kan vara både gott och trevligt. Sen funderar jag mycket på den vana det har blivit i sociala sammanhang att ta ett glas vin el öl. Vi borde kanske fika mer istället. Jag tror att jag kommer att tänka efter mer nu och oftare välja alkoholfritt även socialt. Det är ingen stor grej tycker jag längre. Ett sunt val och jag vet ju hur mycket bättre livet blir.
Önskar dig lycka till med dina funderingar.

Eulalia

Du o jag har nog druckit ganska lika. Känner igen det där med alkohol som medicin, mot stress, besvikelser mm
Håller med dig om fika. Förr träffades man mycket oftare o drack kaffe. Borde återgå till det
:-)

Januari

Tack farmor, jag mår bra och det går fint :) Vi har gäster nu, men det ska funka, jag känner att jag är beslutsam. Det är skönt.
Sisyfos, jag förstår. Känner att jag heller inte är redo att gå all in, men har bestämt mig för att göra detta om min plan inte funkar.
Fika är bra :)
De kommande veckorna kommer att bli en utmaning för mig! Jag ska försöka skriva av mig här, lire som en dagbok när jag får tid. Fint att ni tittar in här och skriver ibland, även om jag inte är så aktiv i andra trådar. Tack, er omtank värmer ?

farmor

Jag har skrivit om STOP metoden i min tråd. Kanske en metod som kan hjälpa? ?

Leverjag

Så bra du kämpar på och funderar. Hoppas middagen gick bra på alla sätt och att du mår bra ....på alla sätt. ;-)

Januari

...ikväll smög jag in, tyst utan att väcka, i det där rummet med färgglada lampor. Ni två, små som bor där betyder mer än livet självt och jag kröp ner och snusa er lite i nacken, sådär som jag gjorde när ni var mindre än små...
Kanske har ni märkt att nåt varit snett, men jag önskar så innerligt att ni inte förstått. Jag är här nu. Inte bara praktiskt med allt som ska skötas och göras, det har jag skött så bra... Men jag ÄR här, jag lyssnar och ser, jag är vaken igen. Jag lovar er två, små, jag ska göra allt vad jag kan för att stanna hos er.

Eulalia

Barnen är min största drivkraft till att hålla mig nykter. Tror att jag lyckats undanhålla dom för det allra värsta i mitt drickande, det bor ju varannan helg hos sin far. Men mina är så pass stora att de har talat om för mig att de tycker att jag dricker för mycket. Så de är mycket medvetande.

Så fint du skrev om när du gick in till dina barn. Jag känner känslan....för mig har det varit ett gnagande på samvetet, men det ska bli ändring på det. Är ju på god väg. Du oxå! <3

Jag använder oxå min tråd som dagbok, tycker det är skönt att skriva av mig.

Kramar

Könner mig lite sorgsen när jag läser, januari. Sorgsen för att jag vet att min son märkte och undrade. Vet inte om dottern märkte, inte på samma sätt. Vi har inte pratat om det. Jag borde ha varit tydligare, men jag vågade kanske inte riktigt heller vara tydlig eftersom jag inte kände mig säker. Och jag skömdes.

Nu var det ett tag sen han kom med nån fundering, men jag försöker nu vara noga med att poängtera att jag inte dricker.
Men jag känner mig sorgsen, sorgsen för att jag drack, oftast när de sov, men det hände att de var vakna. Sorgsen för att jag skapade oro. Sorgsen för att jag inte klarade att hålla dem undan mitt misslyckande.

Du klarar det, Januari. Du har stoppat i tid. Du kan skydda dina små så att du slipper könna dig sorgsen. Jag får jobba på att lappa och laga och göra allt bra igen. Det är mammor också ganska bra på.

Januari

Eulalia och Sisyfos, tack för era tankar ?
Känslan blev så stark i söndags kväll, vad fan jag har hållt på med.., men jag tror och hoppas att jag stoppat i tid. Får ångest när jag tänker på hur det hade kunnat gått och det hoppas det kan hjälpa mig vidare i förändringen. Jag vet att det har påverkat mitt beteende även om de inte sett mig in action, men trötthet, irritation och håglöshet...
Men nu gör vi något, alla tre, vi kommer greja det här!
Har tänkt mycket på det där att vara "duktig", har förföljt mig hela mitt liv tror jag. Jobbar ned att sätta gränser och inte ha för höga ambitioner. Och strunta i vad folk omkring tycker. Mitt liv, mina beslut.

Eulalia

om det där "duktig" är en kvinnofälla. Har sett andra här på forumet som lider av det och även jag. Men nu har jag insett en sak; nu måste vi låta oss gå först, för att kunna finnas där för våra kära.

Bra kämpat, Januari, ja, alla oss här på forumet! Kramar!

Januari

Förkyld som tusan, men lätt i sinnet... För 23 dagar sedan tog jag ett beslut om att förändra mitt drickande. Jag är förvånad över hur bra det har gått men vet att en förändring kommer att ta tid, att många fallgropar finns. Men, trots denna morgon med svullen hals och allt, känner jag mig starkare och gladare än på länge! Igår gavs flera tillfällen att dricka, men.., Jag. Ville. Inte. Känslan ger kraft.

Bra jobbat! Ja, det finns många fallgropar. Tror att man får jobba på att tänka annorlunda. För mig var alkohol en vana (eller ovana) och min "medicin". Nu när jag fått ögonen på det börjar jag ifrågasätta vanedrickandet och de gånger jag tog alkohol för att slappna av. Tänker att man ska ta ett aktivt beslut att dricka om man vill göra det. Inte slentrianmässigt korka upp en flaska vin till middagen, när man träffar vänner eller när man behöver lugna sig. Och då är det plötsligt inte så många tillfällen som jag väljer att dricka. Jag har fått smak på livet utan alkohol och jäklar vad jag tycker att det är bra så det ska mycket till att välja alkohol. Och särskilt inte längre utan sällskap.

farmor

Skönt att det går bra för dej! Ja, alkoholfrihetens glädje sveper över livets alls stunder, till och med i influensatider. Det är en innerlig frihet som ger glädje i alla situationer. Jag känner detsamma! ?

Januari

Du är klok som en bok. Känner ofta att du träffar helt rätt i det du skriver och jag känner igen mig i mycket. Slentrianmässigt drickande.., just vad jag hållt på med. Nu är det ju stopp på det, vilket oftast känns skönt. Fast ibland kan jag sakna det också. Knäppt. Jag har inte kommit så långt än. Men jag är bestämd med vad jag vill och har tydliga mål. Funkar för mig än så länge.
Farmor, blir alltid lika glad för dina kommentarer i tråden ;) Hoppas du är lika omtänksam om dig själv som mot oss andra här på forumet?