Första stegen gjorda.

Tog första steget för ca 1 månad sedan genom att berätta för min chef om mina alkohol problem som jag nu vet är ett beroende. Jag kom till en punkt där det bara inte gick längre då jag fick planera mitt arbete efter mitt drickande och att jag visste att jag måste berätta för jag vet att jag inte klarar det ensam, just ensamheten har också varit mitt problem och där jag druckit ja ensam.

Imorgon är första morgonen med Crass appen känns som ett bra verktyg för att motivera mig då jag kommer blåsa varje morgon och har jag mer än 0.0 i utandningsluften så går ett sms till chefen. Förlåta om detta blev osammanhängande men kände att jag var tvungen att dela med mig till några som har samma eller liknande problem.

Hej och tack så mycket 😊
Detta är ett första steg att ta mig ur ensamheten men imorgon har jag möte med företagshälsovården och chefen för förslag till behandling och det kommer troligen bli i grupp

Kan ju alltid ta upp golfen igen, nu kan jag inte klaga på tidsbrist.

@Charlie70 Tack kan säga att det var en hel del ångest men nu är jag glad att jag gjorde det. Det är absoluta inget lätt beslut vilken typ av chef man har spelar stor roll. I mitt fall har jag fått ett otroligt stöd och förståelse.

Jag börjar min behandling nästa vecka så tänker att det är en bra start för att lösa ensamheten men också att läsa här är en stor hjälp.. För övrigt så är jag nu inne på min 5 dag helt alkoholfri ( än så länge) tar det timme för timme. För min del är cras appen en stor motivation där ett positivt svar går till min chef även på helgen.

@Andrahalvlek ja och det känns bra med otroliga stödet jag fått, det blev raka motsatsen till det jag var rädd för och chefen hade såklart sina misstankar också.

Så sant min resa började faktiskt redan 31 maj efter det har jag dragit ner allt eftersom då det vore medicinskt farligt för mig att sluta tvärt. Har hunnit fira midsommar nykter var rätt skönt och ja roligt 😊 jag var också extremt nöjd med att jag fixade det.

Det var ett bra tips och det ska jag verkligen ta till mig.

Kram och grattis bara att fortsätta kämpa 😊

Använder tråden som dagbok också. Så kan jag gå tillbaka när de tuffa stunderna kommer.

Den här veckan har mest varit möten på företagshälsovården, en kart läggning som i vanliga fall tar 1 månad tog 1 vecka men bättre det än att vänta tills september.

Veckan har varit känslosam men nyttig jag har förstått mitt beteende och varför jag drack så mycket det var ensamheten och en känsla av att inte duga till som låg bakom sedan har jag 1000 ursäkter till.

Veckan slutade iaf med att jag fick diagnosen alkohol beroende, vilket kändes rätt bra det visste jag ju redan dessutom så har arbetsgivaren ett stort rehab ansvar då, det jag måste göra är att vara delaktig.

Min rehab börjar troligen nästa vecka med högintensiv rehab i grupp 3 förmiddagar i veckan. I veckan fick jag också cras appen så jag måste blåsa varje morgon och efter lunch mån - fre. Samt lär och sön kväll om det är positivt så går ett sms till chefen.

Veckan avslutades min alkohol provtagning med blodprov vilket ska göras 1 gång i månaden med 48 timmars varsel för min del. Var också en skum känsla att lämna urin prov för andra droger men jag vet iaf att det inte kommer visa något. Men en skum känsla när någon stänger av vattnet på toaletten och lämna provet i en liten lucka i väggen, men var nog jobbigast att kissa på beställning 😉

Men det var den arbetsveckan och nu har jag tagit ett gäng steg till och mår bra.

@Andrahalvlek Eftersom du är intresserad så kan jag berätta hur det gått till så här långt. Men först är det viktigt för en chef att vara öppen, jag har haft samma chef i 2.5 år nu och utan den öppenhet och det förtroende hon gett mig så hade jag aldrig vågat att berätta.

Hon var så envis om att jag skulle få snabb hjälp och inte behöva vänta så hon övertalade företagshälsovården att göra en kartläggning på en vecka och kollade faktiskt upp beh alternativ som är öppna under sommaren. Utan det stödet hade jag fått vänta tills september och ja det hade inte varit bra. Nu för jag istället påbörja beh innan semestern och fortsätta under semestern vilket känns otroligt skönt för just semester känns som en stor risk period för mig. Sedan har jag också varit öppen med mina närmaste kollegor så de vet läget och att de känner till cras om inte annat så tänker jag att det är viktigt att de vet att jag är nykter på jobbet… kan också tillägga att jag själv lagt allt på bordet vilket känns skön..

Kram

@Andrahalvlek det jag hört är att motivations fönstret stänger rätt snabbt om man inte får snabb hjälp.. Nu satte min chef in åtgärd direkt nämligen att jag skulle vara på jobbet senast 8 varje dag och höra av mig via teams. Tidigare var jag alltid sen skyllde på morgon trötthet och under pandemin att det är mindre folk på bussen då… Rätt dålig ursäkt nu i efterhand men det funkade kan också tillägga att jag kan styra min arbetstid rätt mycket själv frihet under ansvar 😉

Kram

Första helgen avklarad, men oj vad mycket tid man för över när man inte har fullt upp att hålla i sig öl hela dagarna..

Tack vare andra halvlek tips så gick det ändå rätt smidigt med en hel promenader och städ av lägenheten det behövdes 😏

Jag tog mig iaf genom helgen nykter och är nu snart genom dag 7 abstinens har nu släppt helt och jag känner lite att jag fungerar bättre och att ångesten minskat ordentligt, nu är det väl mest ångest för att mina kollegor för täcka för mig när är på behandling.

Imorgon blir en spännande dag har möte med min chef på nämndegården, ser fram emot att få veta mer om hur mina närmaste 12 veckor kommer se ut.

@Körsbärsblomman Har glömt svara men tack för stödet det värmer och hjälper verkligen 😊

Kan tänka mig att det ligger mycket sanning bakom den statistiken, när det väl är sagt till chefen så kommer man inte undan. Så det känns lovande ävennom jag vet att det kommer bli en tuff resa så gör jag den inte ensam och resultatet är ju helt upp till mig.

@Andrahalvlek Vet inte egentligen hur mycket som är dåligt samvete och hur mycket som är att jag är van vid att hög prestera och det är lite jobbigt att erkänna att jag inte orkar med det nu och faktiskt fokusera på att må bra, det var ett tag sedan.

Det är sant det är jag som måste göra jobbet men klart lättare att inte göra det ensam. Imorgon är första behandlings tillfället för min del och det känns riktigt bra. Skönt att träffa människor i verkligheten som har liknande problem och vill komma vidare..

Nya steg idag dels dag 9 som alkoholfri, jag vet det är ett antal timmar kvar men det ska gå, vill ju klara gränsen 10 dagar vilket blir imorgon på min födelsedag känns bra att ge mig själv det i födelsedagspresent 😊😎

Var också första behandlings dagen. Var skönt att kunna prata öppet utan några nervärderade blickar eller känslan av misslyckande. Det är en rätt blandad grupp några motiverade och några inte så motiverade det känns bra för jag vet att det kommer tuffare tider men kan de så kan jag!

Fick en hemläxa med rubriken varför är jag här. Tur att jag har vecka på mig innan den ska redovisas finns en del att berätta.

@Andrahalvlek nu så har jag passerat dag 10 milstolpen, är riktigt nöjd då jag också fixade att gå ut på restaurang och fira min födelsedag utan att dricka innan eller efter 😊

@Andrahalvlek jag kom på att jag har glömt tacka så tack så mycket 😊😉

Idag är det 14 dagar alkohol fri och en seg dag är riktigt trött men antar att det är ok då kroppen arbetar för fullt.

Behandlingen känns bra är blandat med folk några är dit tvingade och andra som mig är där frivilligt. Men det känns bra att kunna prata med någon utan att känna sig dömd eller blicken vad synd det är om dig.
Sedan är vi lite olika vissa har bestämt helt kallt att de aldrig mer ska dricka. Så är det för min del också men jag tänker mer timme för timme och dag för dag. Varje vecka är ett delmål på vägen till att jag ska känna att jag behöver inte dricka alls och att det ska kännas naturligt med ett liv utan alkohol den resan lär bli lång men dag för dag vecka för vecka osv så kommer det bli bra 😊

@Andrahalvlek tackar känns rätt stort faktiskt 😊 Det som gör mig lite orolig är att det känns som det går för lätt just nu. Jag har redan hjärnspöken som säger att där ser du har inget beroende alls, du har bara varit stressad och haft mycket runt dig. Men de spökena går rätt lätt att jaga bort om de är envisa så går jag in i forumet och läser och då försvinner de direkt .

Kram

@Körsbärsblomman du har så rätt så jag drack mest hemma det sista men finns ett och annat låg vattenmärke iaf att plocka fram.
Ta hand om dig 😊

@Andrahalvlek du har helt rätt i att handlar om att aldrig förhandla med sig själv den är farlig, för min brukar det bli att ta en promenad när tankarna kommer.

Vilken dag det blev. Var dags att redovisa första hemläxa på behandlingen..

Varför är jag här?
Jag är en känslo människan vanliga fall och den senaste tiden har jag verkligen haft nära till känslorna…
Var rätt tufft att berätta sin livs historia och var alkoholen kom in och den följt med som en röd tråd genom livet eller gjorde.

Det blev känslosamt och feedback från de övriga gjorde det jobbigare men oj vad skönt det känns nu, och oj vad rörigt det blev i huvudet efteråt men på ett bra sätt. Känns att jag är på rätt väg nu..

Satte upp ett huvudmål för mig nu det är att nå 8 oktober utan alkohol, det är då jag har rehab samtal med chefen och då har det också gått 95 dagar, och sista dagen på behandlingen.

Fram till dess tänker jag dag för dag och vecka till vecka varje dag blir ett nytt delmål.

Vilken dag det blev. Var dags att redovisa första hemläxa på behandlingen..

Varför är jag här?
Jag är en känslo människan vanliga fall och den senaste tiden har jag verkligen haft nära till känslorna…
Var rätt tufft att berätta sin livs historia och var alkoholen kom in och den följt med som en röd tråd genom livet eller gjorde.

Det blev känslosamt och feedback från de övriga gjorde det jobbigare men oj vad skönt det känns nu, och oj vad rörigt det blev i huvudet efteråt men på ett bra sätt. Känns att jag är på rätt väg nu..

Satte upp ett huvudmål för mig nu det är att nå 8 oktober utan alkohol, det är då jag har rehab samtal med chefen och då har det också gått 95 dagar, och sista dagen på behandlingen.

Fram till dess tänker jag dag för dag och vecka till vecka varje dag blir ett nytt delmål.

Ja du har såklart rätt 8/10 är också ett delmål, vågar inte riktigt säga aldrig mer det låter så definitivt. Även om mitt mål r att aldrig mer dricka så känns det skönt med milstolpar på vägen, tillslut så kommer jag inte behöva dricka och då är jag delvis i mål. Men måste såklart fortsätta tänka på och minnas resan dit för att inte falla tillbaka.

Mitt stora delmål är att fira min 40 års dag med mer än ett helt alkoholfritt år bakom mig.

@Andrahalvlek jag har läst en hel del av det du skrivit och skriver i forumet och vill passa på att säga tack så mycket för inspiration och goda råd.. Har tänkt mycket på alkohol suget som en trotsig 3:åring som måste få ett nej hela tiden 😊 Det betyder otroligt mycket att du och många fler visar oss som precis börjat att det går bra och det blir bättre även om det ibland känns kämpigt.

Dag 20. Den här arbetsveckan har varit bra, men tröttheten har verkligen förvärrats har kommit hem helt färdig från jobbet kl 16 och knappt orkar göra någonting. Igår gick jag och la mig kl 20 och sov till 06:30 hade säkert kunnat fortsätta sova men måste upp till behandlingen.

Funderar på om det är klokt att arbeta efter behandlingen? Dels så river det upp många tankar men har också svårt för att växla roll till den som hjälper andra. Känns också som att jag bearbetar behandlingen på kvällarna vilket gör det svårt att somna..
Känns som jag får erkänna för mig själv att jag behöver vara sjukskriven 3 dagar i veckan och ta hand om mig själv bättre, tror också rehabilitering fungerar bättre då.

@Andrahalvlek Äch vilken dag räknade fel är dag 18 idag med vad gör det nu för jag uppleva dag 20 en gång till 😉😊

Tog tag i sjukskrivningen idag och nästa vecka är löst nu efter det har jag semester i 4 veckor.

@miss lyckad Tack 🤩 lite konstigt känns det i min yrkesroll hjälper jag alltid andra och vet vad de ska/ bör göra lite jobbigt att inte klara det när det handlar om sig själv. Men ja är väl ibland svårare att hjälpa sig själv.

Igår var jag ute i skärgården och badade och solade hela dagen. Hade en helt underbar dag tidigare hade jag druckit innan, båtresan och ja hela dagen och såklart till kvällens middag.

Nu blev det inte en droppe alkohol och kände hur jag kunde njuta av lugnet och ja slappna av på ett annat sätt. Satt och tittade på flera som sup:ade och det såg verkligen härligt ut.
Kom hem sent igår och somnade snabbt och vaknade pigg vid 7 tiden ingen bakfylla alls utan ser fram emot dagen båt resa sol och bad…

Detta är helg nummer 3 för min del och känner att jag mår bättre och börjar bli mer och mer nyfiken på vad som händer runt men mig. Farorna lurar i vassen men just nu känns det lugnt.

Önskar alla en underbar söndag 🌞

@Nykter2021 Tack vad roligt att du tycker det är spännande att läsa 😊 tycker inte suget är så farligt iaf inte just nu men vanans makt är stark.

Ja det är helt underbart. Jag har läst en del av det du skrivit tycker det är inspirerade och spännande att följa dig, jag hoppas du kommer lyckas dricka måttligt. För min del så vet jag att det inte går.

Jag kände en stor skillnad med att vara sjukskriven efter behandlingen igår. Dels så tillåt jag mig själv att relektera efteråt och verkligen känna hur trött och uttömd man blir, någon beskriv det som ett 3 timmars lång aa möte 3 gånger i veckan. Var också skönt att slippa stressa till jobbet och byta roll från att bli hjälpt till hjälpa.. Just den delen har varit jobbig för mig..

Jag är tacksam för det stöd och förståelse jag får av mina kollegor, blir nästan lite rörd av all omtanke. Känns också skönt att kunna prata lite om det på jobbet på mina villkor men också att de förstår och inte frågar för mycket om jag skulle ha en dålig dag.

Igår fick jag har också nästa hemläxa det är en kartläggning av hur mina alkoholen vanor ändrats från debuten tills jag nådde min botten och vilka negativa konsekvenser det har fått under resans gång.. Känns bra viktigt att förstå sin egna historia och ja känns lättast att ha det svart på vit för de kan jag lätt ta fram pappret när suget kommer det och komma ihåg varför jag inte vill ha ett gift i min kropp.

Nu har jag bara en arbetsdag kvar sedan 4 veckor semester, känns lite konstigt utan alkohol men det kommer gå bra har min behandling, forumet och tänker gå på iaf ett AA möte de vill att man ska göra det under behandlingen för att ha en skyddslina till men jag tänker att jag har ju er alla på forumet det hjälper väldigt mycket.

Idag var sista arbetsdagen innan semestern, har rehab imorgon men ser det som första semesterdagen.

Känna lite konstigt dels rehab 3 ggr i veckan hela semestern men tror det är bra jag behöver lite rutiner och måsten just nu dessutom är det en trygghet.

Men också första semestern på mm länge eller ja första någonsin utan alkohol. Känns lite nervöst men min plan är att sysselsätta mig hela dagarna med golf men också ta hand om min lägenhet som i ärligt kan behöva lite extra omtanke nu. Känns viktigt att trivas hemma..

För övrigt så är jag mest hungrig hela tiden just känns inte som det finns något stopp. Håller det i sig länge? Hur blir man av med hunger känslan ?

Vaknade till dag 28 nykter idag, och har klarat 3 helger nykter det känns stort. Är också första semesterdagen och starten på det som ska bli min första hel nyktra semester sedan mmm någonsin skulle jag tro.

Hade en underbar helg var och hälsade på min bror med familj, var mycket lek och bus och god mat.. Jag drack inte senast vi träffades heller så de frågade bara om jag fortfarande inte drack alkohol och efter det var det inte några ytterligare frågor var så avslappnat och skönt, de andra drack väl något glas vin och någon öl men jag var otroligt nog inte sugen alls.
Min plan var att berätta om att alkoholen är ett problem för mig, men glömde bort det helt var så skönt att det kändes så naturligt och inte få några ytterligare frågor om varför osv nu misstänker jag att de vet eller misstänker ändå men ja var skönt att slippa tänka på det för 24 timmar och bara slappna av och njuta av trevligt sällskap och god mat :)

Idag är det dag 31 utan alkohol för min del.
Just nu är hjärnspökena borta och suget finns inte, men vi vet ju alla hur alkoholen arbetar den kommer testa mig igen men den senaste veckan har jag inte bara lärt mig alla negativa konsekvenser som alkoholen kostat mig.

Men framförallt allt bra som hänt den senaste månaden jag sover hur bra som helst, är pigg när jag vaknar saknar inte bakfyllan och den ångesten alls. Har varit på middagar utan att druckit innan eller såklart på middagen och det har varit hur trevligt som helst ja faktiskt trevligare än tidigare då jag minns vad som hänt dagen efter :)

Jag är tacksam för det stöd och uppmuntran som detta forum ger samt det stöd jag för av min omgivningen och rehab programmet är verkligen kanon är faktiskt så jag längtar till imorgon när jag för träffa mina vänner i gruppen igen.

Just det har tagit upp golfen också och det är faktiskt lättare att träffa bollen om man inte är bakis eller druckit innan, Big surprise där :)

På behandlingen vill de att vi ska testa att gå på AA-möten, för att kunna få stödet efter att den intensiva behandlingsperioden är över.

Jag var väll lite skeptisk men lovade behandlaren att gå på ett möte idag.
Ska tillägga att jag fortfarande var skeptiskt hade väl en period av en grupp människor som var tysta och tillbakadragna. Oj vad fel jag hade det var skratt från början och en bra stämning. Jag blev väldigt väl välkomnad och ja det kändes skönt och tryggt på ett sätt jag inte riktigt är van vid. Det slog mig också hur mycket vi har gemensamt oavsett ålder så har vi väldigt mycket som är lika.
Ska vara ärlig och säga att jag blev så välkomnad och ja kände mig verkligen sedd i den gruppen så jag faktiskt blev lite rörd lite konstigt men det var skönt att bli sedd och välkomnad med öppna armar.

Nu var detta bara första mötet men jag tänker absolut ge det ett par chanser till innan jag bestämmer mig, men tror nog jag blir kvar för det stödet kommer jag behöva framöver.

För övrigt så är det idag dag 33, tiden går verkligen snabbt just nu, men klart det kan bero på att jag har semester också ? ;)

@Varafrisk @Mamsen Jag har turen att ha en väldigt bra chef som jag har lärt känna under ett par år, jag är tacksam för att hon inger ett så starkt förtroende och bryr sig så mycket. Annars hade jag aldrig vågat berätta hade varit alldeles för rädd att bli dömd typ.
Jag arbetar tätt emot med några på jobbet de vet, men det beror på att det är bra för min del då slipper jag ljuga och hitta på undanflykter jag slipper frågor om hur jag mår osv, men såklart att det känns bra att de vet, men samma sak där hade jag inte litat på dem så hade jag inte berättat.

Men oj idag är en seg dag är så otroligt trött men det är väl en del av tillfrisknandet det också, lite skönt med regn så man bara kan slötitta på tv i lugn och ro ;)

Idag är dag 40 utan alkohol, jag har dessutom klarat mina 2 första semester veckor utan att dricka någon alkohol. Tänkte just undra när det hände senast? Svaret är nog att det troligen aldrig har hänt tidigare och jag har iaf inte vad jag minns gått utan att dricka något i 40 dagar heller iaf inte de senaste åren.

Den senaste veckan har gått lätt utan alkoholsug alls, har kunnat äta middagar med vänner som dricker men inte känt något sug alls efter att ta ett glas. Har lyckats med att vara ute och gjort aktiviteter som brukar sluta med en efter öl men nej det har inte blivit något för min del...
Men så kom ju då dag 40, jag var såklart medveten om att det är idag, och plötsligt så kom suget med all kraft och styrka som det troligen har samlat ihop sig till, för klarar man 40 dagar så är det ju lugnt trodde suget att jag skulle tänka. Jag ska ljuga om jag skriver att det inte var nära men de strategier jag har utvecklat i form av att äta direkt när jag känner suget, aktivera mig ja det fungerade också blev en promenad i regnet idag fungerade men mest så tror jag att det fungerade för att jag är färdig med alkoholen. Fördelarna är så många piggare, gladare, snyggare, mer kreativ och ett öppet sinne och öppna ögon att kunna ta in intryck som jag tidigare missat.
Det vill jag inte byta bort till ångest, skam, bakfylla, ensamhet, rädsla att bli påkommen på jobbet, rädsla att bli av med jobbet, lögner, trötthet av allt planerade för att dricka som faktiskt tar musten ur en, förstår inte riktigt hur man orkade hålla på?

Oj jag skriver verkligen sällan i min egna tråd vet inte riktigt varför men skulle tro att jag känner att det är tillräckligt med behandlingen 3 gånger i veckan och dessutom få in åtminstone något aa möte i veckan också. Men jag läser fortfarande mycket och inspireras av väldigt många i forumet.

Jag har precis haft 4 veckor semester och inte druckit en droppe iaf inte alkohol ;) eller jo det har blivit någon alkoholfri öl. Jag har haft en bra semester med en del små utflykter, och bad i skärgården. Känner att jag faktiskt fått något gjort den här semestern och har ingen ångest alls när det gäller att komma tillbaka till arbetet. Tidigare var det jobbigare för det var rätt jobbigt att höra allt alla andra hade gjort samtidigt som man själv mest hade druckit alkohol och inte fått så mycket alls gjort.
Börjar arbeta på tisdag och kommer arbeta 2 dagar i veckan under den intensiva behandlingstiden som är kvar det är 4 veckor, nu ska jag också ge min i kampen att ansöka om förebyggande sjukpenning men tänker att det löser sig.

Största problemet är nog att jag ska få in i huvudet att jag faktiskt bara arbetar två dagar i veckan och måste anpassa mig men tänker att det blir bra.

Jag har ikväll varit alkoholfri i 55 dagar, på tisdag är det 8 veckor :)

@Andrahalvlek Tack så mycket, känns som det bara flyter på och har inget sug eller lust att dricka alls.

Är väll därför jag inte skriver så mycket det och att jag ändå går på behandling 3 dagar i veckan samt har den där frasen som blivit lite som en kompis nu lite besvärlig ibland men jag tycker om den ändå ;)

Ikväll är jag nöjd med att alkoholproverna går åt rätt håll peth 0.11 ska väl motsvara måttligt drickande i mitt fall så har jag inte druckit något utan tar klart längre tid för min kropp att halvera det än de ca 4 dagarna man läst. CDT var inga problem, leverproverna visar att den ja mår bra så jag är nöjd..
Ser fram emot att ta prover igen då alla värden kommer visa att jag inte dricker alls, men ja jag vet ju det men känns ändå skönt att kunna visa det för arbetsgivare osv..

För övrigt dag 60 nykter idag, 8 veckor har gått det har gått snabbt och nu börjar jag känna hur kroppen mår lite bättre för var dag som går :)

Inser att jag skriver väldigt sällan, läser dock desto mer.
Känns som det händer mycket i huvudet med behandling 3 dagar i veckan, vissa deltagare går ut som man lär känna i gruppen och lämnar ett tomrum efter sig. Det kommer in nya och där känner jag igen mig i den ja rädsla som finns att ge sig in i något man inte kan styra själv och dela med sig av saker om sig själv som man knappt berättat för någon tidigare pga skam och rädsla vissa har också varit med om helt fruktansvärda saker men man känner alltid igen sig i något, precis som man känner igen sig i alla som skriver här, ibland känns det här forumet som aa i forum form och det är jag tacksam för då det ibland har räddat mig, så tack alla.

Jag har väll kommit så långt i min resa så jag inte riktigt kan kalla det de första stegen längre eller ibland känns det så, sedan går jag på ett aa möte så känner jag mig ibland precis som början de där första stapplande stegen och rädslan för att erkänna för sig själv att man har ett alkoholberoende. Den intensiva delen av min behandling med 3 ggr i veckan är klar den 8/10, jag känner en viss oro för det så jag känner en stor trygghet och lugn med att vara där, det är lite som ett aa möte men man lägger in redovisningar och föreläsningar också.. Men jag tänker att det blir bra och det kommer ju vara en efterbehandlings period också det känns tryggt men också viktigt att komma in mer i aa och känna den gemenskapen och ja ta med det just jag vill därifrån.

Jag har en kompis i behandlingsgruppen som tagit ett återfall så är lite ledsen för den personen skull samtidigt så är det så vanligt så bara det stannar där så är det bra. Påminns också om hur stark och gåtfull och lockande den där alkoholen kan vara och att den kommer finnas med mig länge eller ja för alltid egentligen.. Men just idag är jag nykter och kommer vara det resten av dagen..

Det rullar på stabilt. Är nöjd med att mina alkohol prover nu är nere i låg eller ingen alkohol alls. För min del är det ingen alkohol alls, känns lite konstigt när jag tänker på att det snart gått 3 månader utan alkohol, minns inte när det hände senast om det någonsin hänt tidigare.

Känner att det mesta sitter rätt bra HALT fungerar bra men känner hur lätt det är att tappa rutiner efter att jag varit sjuk en vecka och sovit och ätit oregelbundet, börjar också känna mig rätt lätt irriterad. och svängigt i humöret vet inte om det kan vara post akut abstinens ?

Livet rullar på rätt bra bestämt mig för att byta jobb till något jag valt själv, min ex arbetsplats blev nerlagd så blev en omställningsprocess så känner att jag inte riktigt valt själv även om det är en utmaning så är det inte riktigt vad jag vill arbeta med.

Det är nu 2 veckor kvar av behandlingen med 3 gånger i veckan därefter är det 1 gång i veckan i 3 månader. Men känns lite konstigt och ledsamt att lämna gruppen och den tryggheten, men samtidigt så ska det bli skönt att ta nästa steg och nästa utmaning och stå mer på egna ben. Börjar också få in AA som rutin vilket känns bra och jag tänker att det kommer bli ett bra stöd framöver precis som det här forumet.. Men kommer på tal om AA inte ge mig på att gå på 90 möten på 90 dagar som en del gör för att komma in i vanan och gemenskapen, det påminner mig lite om usa där de har möten för människor som går på för många möten med det sagt menar jag inte att man inte ska gå på möten när man vill och har ett behov av det men det tänker att det kan skapa ett nytt beroende?

Jag har just nu ansvaret för att vattna min mammas blommor medan hon är bortrest.

Hur som helst så skulle jag ta något att dricka och det står ett par öl i kylen. Jag är så nöjd med att jag stod emot den frestelsen 😊 blev en sanpellogrino istället, helt klart godare. Men insåg att jag iaf har kommit en bit på min resa för ett par månader sedan hade jag lätt druckit upp dem.

Dessa mardrömmar :( har den senaste veckan vaknat flera gånger med ångest och en känsla av vad hände igår egentligen.. Jag har såklart drömt att jag druckit men har varit så skönt att inse att det bara var en dröm, men samtidigt en väckarklocka om jag får sådan ångest av en dröm vad kommer jag då känna om jag dricker igen?

Imorgon börjar sista veckan av min behandling iaf den hög intensiva därefter är det efterbehandling känns riktigt tryggt att ha den tryggheten vet inte om jag är helt redo att stå på egna ben än, eller det skulle jag inte göra forumet finns, aa finns för mig fungerar aa bra det ger mig en känsla av gemenskap och tryggplats att bara vara på.

Nästa vecka så kommer ju också dagen då jag varit nykter i 3 månader, ser fram emot den milstolpen men samtidigt lite rädd, jag har hört att många tar återfall runt den tiden då man tror att man inte har problem längre.. Samtidigt så känns det stort 3 månader nykter det har nog aldrig hänt tidigare, tidigare var jag ju knappt nykter en hel vecka.

@Andrahalvlek Tack :) Jo du har rätt det är faktiskt inte svårare än så ;) Jag tror mycket på att inte vara rädd för att det ibland kommer kännas jobbigt eller att vissa dagar är tuffa.. De stunderna som känns tuffa vet jag går över och de tuffa dagarna kommer inte alls lika ofta nu.

Tror nästan det räckte med att jag skriv av mig lite här igår, sov hur gott som helst inatt..

Kram

Så var då den 92 nyktra dagen snart över och jag har varit nykter i 3 månader :)

Det trodde jag aldrig när jag började min resa på rätt vingliga ben, har varit en lite skakig dag har blivit att jag tänkt tillbaka en del och jag vill aldrig tillbaka till det livet, mår illa bara jag tänker på det.

På måndag börjar jag jobba heltid igen, det från att arbetat 40 procent i 3 månader, det kommer bli en utmaning men tänker att det kommer bli bra och jag efterbehandling 1 dag i veckan och den dagen tänker jag iaf testa att arbeta hemifrån så för jag se vad jag orkar med. Är tacksam för allt fint stöd runt omkring mig.

Jag har precis som andra inspirerats mycket av de som skriver i det vidare livet, känns tryggt och tacksamt att läsa om deras vägar mot nykterhet eller måttlighet för min del spelar det ingen roll vilket, det som är rätt för mig är inte rätt för någon annan och det är väl så det ska vara? Det finns inget rätt eller fel. Tänker att våra olikheter men samtidigt likheter är det som hjälper oss framåt.

@Andrahalvlek Tack :)

Läste de första inläggen igår och kände hur jag mådde då och vilken skillnad det är nu. Men tänkte nog mest på det som inte står med nämligen hur det var tidigare och innan jag berättade för min chef. Insåg att jag är tacksam för att jag är där jag är nu för jag vill inte ens tänka på alternativet om jag inte gjort det då, och om jag inte hade fått hjälp så snabbt. Det fanns en risk då att jag skulle få vänta hela sommaren och ja då vet jag inte hur det hade slutat..

@Ase @Torn @majsan_nu Tack så mycket, trodde faktiskt inte att det skulle kännas så stort som det gjorde men ja det gjorde det och Torn jag ser fram emot att fortsätta leva fritt och att alkoholen en dag är en icke fråga för mig, just nu är jag på stadiet att jag inte vill dricka gränsar till att jag inte behöver det men är inte riktigt där än.
Majsan_nu min beslutsamhet har gått upp och ner den första månaden var riktigt tuff för mig men när jag hade klarat mig genom middagar alkoholfritt osv och fått höra hur mycket piggare jag ser ut så ja då vände det för min del, åså har vi såklart klassikern vakna pigg och må bra. Sedan har jag också såklart fortfarande tunga dagar men de är färre nu och längre mellan dem.

Idag har jag varit nykter i 3 månader och 10 dagar, men tänker inte fokusera på det nu utan ska skriva istället skriva hur det var innan jag började skriva här..

Jag har haft problem med alkoholen länge, men då jag inte bodde i samma stad som flesta i min närhet så var det rätt lätt att skärpa till sig en helg vid besök, men det började bli ett stort problem när jag flyttade hem och det började märkas mer tydligt eller ja kanske inte märkas men jag hade iaf svårare att dölja ett drickande som då var helgerna och kanske någon vardag.
Allt eftersom som stress och ja covid kom så gjorde restriktionerna det ännu lättare att mest vara hemma och dricka och om jag nu träffade någon ute så blev det oftast öl innan och efter, kände väl troligen att jag inte fungerade utan alkohol. Här blev det också en 6-8 öl typ dagligen, minns med fasa abstinens på jobbet då framförallt skakningar som var lite svåra att förklara bort men det gick eller ingen sa iaf något, jag minns också att jag knappt fick in visa i maskinen på systemet och hur det kändes som alla tittade på mig.. Fy det var verkligen pinsamt men jag var nöjd iaf jag visste att det skulle kännas bättre inom 15 minuter.

Mitt i allt det här så skulle min arbetsplats läggas ner, vi hamnade i en omställningsprocess som tog rätt mycket energi, jag var också skyddsombud då så jag hade rätt fullt, och en hel del pratade med mig om hur de kände, jag lyssnade, men kunde inte alls släppa det eller jo med alkoholens hjälp så gick det bra, jag sov ju på natten åtminstone men att jag hade ångest och mådde skit ja det var ju inga problem det blev ju bättre efter dagen eller kl 10:00 på lördagar, eller folköl på söndagar det blev också alltid återställare på helgerna, jag lyckades faktiskt hålla mig borta från det på vardagarna, troligen på grund av att jag inte kunde få i mig någon vätska alls så tidigt.

2020 slutade med att jag byte arbetsplats till ett område jag inte hade valt själv och inte heller kan lika bra som mitt ex jobb, dessutom så var jag tvungen att köra bil i tjänsten.. Jag tänkte nog att detta skulle bli en ny start och jag skulle börja ta hand om mig bättre, sämre går ju knappt.
Det blev förstår inget alls med det, men jag undvik att köra bil hela förmiddagen, jag fick börja planera mitt drickande för ibland var jag tvungen att köra tidigt. Stressen av att vara ny och osäker fick mig att må sämre men jag hade ju min medicin.. Covid gjorde att korttidsfrånvaron var rätt enkel att förklara, men jag började känna att mitt psyke tog stryk på riktigt jag isolerade mig nästan totalt, undvik egentligen allt jag kunde undvika för jag orkade verkligen inte med mig själv och var rätt nöjd bara jag fick i mig alkohol sedan att jag mådde skit, lägenheten såg ut som ja inte allt för välstädad var inte så viktigt det skulle jag fixa imorgon, men så var det hela tiden.

Mitt mående började uppmärksammas på arbetsplatsen, jag gjorde väl i ärlighetens namn inte ett så himla bra jobb heller någon gång i Maj så pratade min chef med mig jag hade väl någon lam förklaring som jag inte minns idag.

Men jag hade börjat tröttna och hade ofta tankar att det här är sista ölen sedan ska jag sluta, det blev aldrig så jag tänkte bara en till det gör ju ingen skada, så rullade det på ett tag. Jag funderade på hur jag skulle ta mig ur det för jag ville verkligen sluta men visste inte hur.

Jag bestämde mig faktiskt på jobbet när jag fick en fråga om jag kunde göra ett hembesök 07:30, min första tanke var att börja räkna ut när jag skulle behöva sluta dricka för att kunna köra bil kl 7:00 där och då brast något för mig och jag orkade verkligen inte med det livet längre orkade inte planera och känna ångest dagligen, jag ville inte orkade inte ha det livet längre.

Jag gjorde färdigt mina hembesök, bröt ihop totalt i bilen och den ångesten känner jag faktiskt lite nu när jag skriver detta. Men jag tog mig tillbaka till kontoret, jag hade bestämt mig för att berätta för min chef för jag visste att jag inte skulle fixa det själv eller klara det utan stöd och hjälp, jag skulle heller aldrig berätta för en läkare utan det var tvunget att bli min chef pga att jag litar på henne, men den rädslan den var grym. Det föll sig också så att vi tidigare den dagen hade haft en rehabsamtal pga korttidsfrånvaro och då frågar man rutinmässigt om alkohol problem.. Jag ljög nej nej jag har inga problem... Då hade jag väl druckit runt 7 starköl dan innan men nej inga problem alls..

Jag minns att jag satt och väntade på henne, vi har kontoren jämte varandra, hon hade väl egentligen inte tid men jag ville inte gå hem utan att berättat för då skulle det väl inte bli av... Så ja tillslut så fick jag lite tid och jag berättade att jag har problem med alkohol idag vet jag att det är ett beroende..

Det var ett bra samtal, och resten finns i nog här i tråden, det känns rätt bra att ha skrivit ner det, jag har berättat det x antal gånger nu men skönt att ha det svart på vit...

@trött_och_less_72 @Torn Jag vet inte om det var så modigt egentligen att berätta för chefen, jag kände nog mest att jag inte hade något val och att det bara var en tidsfråga innan upptäckt typ..

Jag tror många lider flera år för att det är så skuld belagt sedan så tror jag att det beror på vilken relation man har till sin chef, litar du på hen osv. Kan säga att jag aldrig hade berättat för andra chefer jag haft genom åren.

Jag arbetar också inom kommunen och är glad att vi inte hade alkolås då, även om det hade varit bra såklart. Men hörde ett rykte om att det är på gång nu och ja det tror jag är bra för många.

@Onkel F Tack.
Jag tänker att just den osäkerhets känslan av hur man kommer bli bemött om man ber om hjälp. Gör att många inte gör det, vissa med problem känner sig troligen inte redo. Men om man någonstans vet att man kommer bli bemött bra så underlättar det något extremt för det är ett stort beslut att ta.

Jag har som sagt tur, min chef låg till och med på så jag skulle få snabb hjälp trots semester och att företagshälsovården ville avvakta till September, jag vill inte ens tänka på vilka konsekvenser det hade kunnat få.. Nu fick jag hjälp medan jag var motiverad och hjälp att hålla mig motiverad men mest så har jag accepterat läget, men vet också att jag måste vara vaksam varje dag.. Jag nästan avge mitt dagliga morgonlöfte idag, kändes hur konstigt som helst, men jag kom på det och jag har varit nykter ännu en dag, imorgon blir det att avge ett nytt löfte. Börjar bli en fin rutin det där...

Äntligen så har jag slutat drömma om alkohol och känna mig bakfull och lätt ångest på morgonen. Vaknade kl 6 imorse pigg, synd att det bara är på helgerna jag vaknar pigg har fortfarande lite svårt att ta mig upp på vardagarna. Inte för att jag inte trivs på jobbet men nog känns sängen lite mer skön och lockande när man inte får ligga kvar.

Jag har fortfarande min craz som jag blåser i för att arbetsgivaren såklart vill kontrollera att jag är nykter, början så kändes det lite jobbigt nu är det jobbiga att jag börjar glömma bort den och att det kommer påminnelse sms. Sedan så är det inte jobbigt på vardagarna men på helgerna är det ibland lite svårt att planera in just den där timmen då jag måste blåsa men det har ju löst sig så här långt. Fick information i veckan av min chef att jag slipper den vid nyår, skönt kände jag först sedan så kom jag på att jag nog kommer sakna den lite till en början den är ändå en trygghet, men visst ska det bli skönt att slippa :) Jag kommer ju ändå ha eftervård tills september och slumpmässiga blodprov lika länge så nog kommer de ha koll på mig och jag på mig själv vilket känns skönt, inte för att jag har något sug eller lust eller ens behov av att dricka nu men det känns som en extra trygghet att ha om just den känslan kommer då vet jag att det kommer synas.

Annars så sysselsätter jag mig rätt bra, hittar på små saker, tar promenader, försöker spela golf ;) Men mest så lyssnar jag på kroppen orkar jag inte så är det så och det är en sak i taget som gäller. Ibland så har jag också tråkigt men jag tänker att det är inte farligt att ha tråkigt ibland hur uppskattar vi annars när vi har roligt och det händer bra saker? Jag menar såklart inte att man ska isolera sig men ibland så är inte livet på topp det viktiga är att veta att just den känslan släpper och så är det med sug/ tankar på alkohol också de kommer och hälsar på men de försvinner också, vet man det så är det lättare att hantera eller iaf så är det så för mig.

Idag har jag varit nykter i 4 månader, helt otroligt vad tiden går snabbt. Jag känner att det är tur att jag har en app som räknar :) För min del så känner jag inget sug eller saknad efter alkohol.
Känns bara skönt att kunna njuta av livet och må bra, stress som var en trigger för mig känner jag inte heller av alls, jag kan ha dåliga dagar men det släpper rätt snabbt, med alkohol så hade jag grävt ner mig i det och inte bara accepterat att jag inte kan göra allt eller påverka allt och alla.

Jag utgår från att det kommer komma sug och tankar men ja just nu njuter jag av att det är som det är. Med lite tur så håller det i sig så också framöver.
Läser och pratar med en del människor som uttrycker att de har svårt med "vänner" som tjatar på dem att dricka när de är ute, jag tänker att jag klarar mig bättre utan sådana vänner. Jag har också vänner som dricker alkohol men har inte en enda som tjatar på mig att dricka, en del vet om att jag har ett beroende en annan del accepterar ett nej utan frågor så tänker jag att det ska vara.

Jag har funderat ett tag på varför det här forumet hjälper mig så mycket, minns speciellt i början att det underlättade något enormt att bara läsa något inlägg och så släppte en sten eller två. Då var det nog framförallt inläggen i det vidare livet som hjälpte mig, jag förstod att det går, kan de så kan jag.. Det vidare livet hjälper mig såklart fortfarande.

Men känner att de inläggen jag tar till mig av nu är de första skälvande stegen, jag minns dem så väl. Men jag förstod inte varför det var detta jag behövde läsa. Inte förrän idag när jag var på ett aa-möte och någon beskriv det som att den personen varit nykter sålänge så man nästan har glömt hur det faktiskt var och förträngt verkligheten. Att höra hur det är början hjälpte den personen att komma ihåg hur det var. Jag har inte glömt hur det var men känner att jag har lite lätt att leva här och nu och ibland påminner påminnas om hur det faktiskt var... vet inte alls om detta låter vettigt men lite allmänna tankar iaf.

Om inte annat så påmindes jag om verkligheten idag när jag tog covid vaccin dos 3 och nu ska jag sluta skriva för armen små värker.

Ha en fin lördag alla.

Jag går samma väg som några andra jag träffat som är beroende av diverse substanser. Nämligen byter arbetsplats eller för min del inriktning, är andra gånger på ja mindre än 1 år för min del undrar just om det är något typ av rekord?

Jag byter dessutom tillbaka till ett liknande arbetsplats som jag haft tidigare på ett korttidsboende, bara i mycket mindre skala än tidigare och att det är helt nytt så det är spännande att skapa ett nytt, förra året var jag med om att lägga ner ett annat antar att cirkeln blir sluten ;)

Jag vill verkligen det här problemet är väl mer att jag behöver tänka på verkligen hantera stress och inte vara inblandat i allt som händer, tur att jag har en bra chef som kommer hjälpa mig hålla fingrarna i styr. Jag är inte direkt orolig för att jag ska börja dricka igen, visst tanken finns där men tänker att det är sunt att känna till det för det gör att jag kommer lyssna på min kropp och bli tvungen att sätta gränser.

Äntligen dags för provtagning.
Jag tar b-peht och cdt prover en gång i månaden pga jobbet, det är alltid slumpmässigt. Det känns verkligen äntligen varje månad när det är dag för jag vet att nykter men det här mitt sätt att verkligen visa för min arbetsgivare och för Nämndemansgården då de för mina provsvar att jag verkligen skött mig och tagit hand om mig..

Kanske lite känsla av visa se hur duktig jag har varit syndrom men det känns faktiskt skönt, dessutom så är det en extremt skön känsla att ta proverna och veta att inte kommer visa något även för min egna del så är det skönt.

Jag har också min alkoholmätare app som jag måste blåsa i på arbetstid för att visa att jag är nykter, men den blir jag faktiskt av med i slutet av året. Jag vågar knappt skriva det men ungefär då kommer jag ha varit nykter i 6 månader..
Känns skönt att bli av med för början bli jobbigt att blåsa på fritiden lite svårt att planera saker efter den. Men känns också skönt att ha blodproverna kvar flera månader efteråt, det är min antabus för jag vet ju att om jag börjar dricka igen så kommer proverna visa det.

135 dagar ungefär så länge kände jag att det gick lätt att inte dricka, efter de första kanske 2 veckorna inget direkt sug alls mer än en tanke som kom men försvann rätt snabbt igen.
Men efter 135 dagar så började jag få riktigt svårt att sova, trots att jag håller mina rutiner och följer HALT som är ett ledord för mig, jag känner ingen stress alls jag har verkligen försökt hitta en anledning men lyckas inte men sömnen bara en del av. Jag börjar känna mig lite som en tonåring mitt humör och känslor växlar från 1 minut till en annan.
Men värst, min koncentrations förmåga för mig att nästan känna mig ny i min yrkesroll och då har jag ändå haft den i 10 år ;) Det enda jag är glad för är att jag vet att det troligen är en släng av post akut av abstinens jag känner av. Är mest väldigt glad att jag inte har något sug av alkohol just nu så är väl bara att genomlida det här också...

Men jo sömnen gör mig lite orolig för men planen är att testa melatonin fungerar inte det så ja då vet jag inte riktigt vad jag ska hitta på.. Vill ta någon sömnmedel på recept då det oftast är benso och har ingen lust att ta det nu är lite för rädd att fastna i det istället..

@Andrahalvlek Kom på att jag glömt skriva tack för tipsen, för min del så är det ovanligt att jag sover så dåligt så jag knappt orkar med mitt jobb, men blev bättre av att veta att det ger med sig och nu har jag faktiskt sovit två nätter på raken så nu är jag pigg och glad igen.

Kom på mig själv med att faktiskt känna lite julkänsla idag, är nog första gången på ett par år som jag faktiskt känner vad mysigt med jul och sätta om julstakarna och annat pynt känns mer mm mys än något som bara måste göras.. Idag kom det till och med lite snö sedan att den var borta ett par minuter senare är en annan sak.. Men ja skönt att kunna njuta av lite julkänsla och lugn och ro..

En typiskt bra dag blir som jag skrivit tidigare av med min alkoholmätare snart.

Men fick en tidig julklapp idag behöver bara lämna blodprover ca var 3 månad nästa år ut. Så blir lite frihet under ansvar men skönt med en chef som litar och tror på en 😀

@Ase @vår2022 Ja det är riktigt skönt att hon litar på mig :)
Jag börjar närma mig 5 månader nu, bara ett par dagar kvar. Tidigare så har det känts lite oroligt kommer ihåg att jag var lite nojig runt månad 3 och gick och tänkte på risken att ta ett återfall. Nu har jag inga sådana tankar alls.
Däremot börjar jag känna av de positiva effekterna mer och mer som att få lite tillit tillbaka från människor runt omkring. Jag tänker också att det är kanske runt den här tiden det börjar bli en vana att vara nykter precis som det tidigare var en vana att dricka så gott som dagligen.