Senaste kommentarerna i forumet

och blir nästan lite förskräckt över alla svar. Vet inte varför jag valde att försvinna med svansen mellan bena men Liljas inlägg fick mig att fundera ett varv extra, det här om att bli för intim. För det är ju så, jag började känna mig som en i gänget, det var familjärt och intimt. Och då kom den gamla välbekanta känslan tillbaks, ju mer jag lämnar ut av mig själv desto mer blir jag sårad när jag sen blir ratad. Bättre då att dra sig undan. Herre gud, det är bara ett anonymt forum, varför känner jag då så??? Jag vet, jag borde söka hjälp.

Med drickandet går det sådär. Har beslutat mig för max en gång per vecka och det har funkat. Men jag mår så dåligt dagen efter så jag fattar inte varför jag inte lägger av helt. Förhoppningsvis är det en process mot ett helnyktert liv, det är i alla fall vad jag hoppas.

Vet inte när jag vågar skriva igen men en stor kram till er allihop som kämpar på där ute!

Glad och nykter fredag på dig själv surkärring ;-) /R

Du är i gott sällskap, jag är en riktig surkärring idag! Meeeen jag ser det som en bra anledning till att sjunka ner i ett skumbad med en bra bok och skita i allt jäkla packande! Och du, du har ju faktiskt rätt. Det gäller att förbereda sig extra noga inför helger som dessa då det blir onormalt normalt att supa till lite när man känner för det.

Glad midsommar på dig, surgubbe!

måste fortfarande vara helt inne på ett glas vitt, nej jag skulle säga ett glas mineralvatten, skrev fel... Jag misslyckades ju förra helgen och ska nu försöka igen i midsommar. Har köpt alkoholfri öl, men jag vet inte om jag ska ta med dessa, kan det dra igång ett sug? Har aldrig druckit alkoholfri öl förutom när jag var gravid. Nu är jag ju rädd att det känns så bra just när jag sitter där att jag går vidare på sktarköl när jag druckit en alkoholfri bara för att smaken sätter igång något. Har någon erfarenhet av detta?

Så om ett dygn är vi vid de planerade återfallens helg. Känner mig verkligen bergstroll men jag "ser" forum framför mig. Nada aktivitet på fredag...men många rop på hjälp på söndagskvällen. Inget ont i det och jag vill djävlar i havet inte vara dryg...men tänk ett steg i förväg.
Borde inte posta detta, men alla som hittat hit är medvetna om det egna ansvaret. Drycken/suget är starkt...men du då? Du är ingen wimp! Så tänker jag... Sen om jag klassas som det nya forumpsykot...ja, då tar jag det. Usch vilken surgubbe jag blivit - den perfekta förevändningen för att ta ett glas och "slappna av" /R

Grannar, sill, potatis, fest, party, drick drick drick flädersaft!!!!

för allvarligt talat - hur god är nubben egentligen på en skala? Om vi är riktigt ärliga?

Fyller en stor tung kristallskål med styrkekarameller och jävlaranammapraliner åt alla som behöver! Nej förresten, kristallskål passar inte här, jag fyller ett emaljerat tvättfat med godsakerna istället!

Kram!

ångest
Midsommar. Ja vad ska jag säga...inga barn som är små som tur är. Men bara en jävla ångest. Grannar, sill, potatis, fest, party, drick drick drick!!!!
Fan fan fan. Jag vill fast jag inte vill/bör.

Och de självgående samtalen i hjärnan fortsätter. Idag fick jag för mig att jag visst kommer att kunna findricka en Amarone till maten nån gång i framtiden, jajjemän! Sen fortsatte den eviga reprisen; du vill ju inte bara ha ett par glas, det GÅR ju inte. Nej, jag vet. Har insett att diskussionerna med alkospöket har två dimensioner, den ena handlar om det "sociala" antar jag, att kunna vara som alla andra.

Igår kväll kände jag att jag saknade själva ruset, det har jag inte gjort tidigare vad jag kan minnas. Inte så starkt. Mindes en kväll för ett tag sen då vi var ute och drack öl och tänkte att, det där saknar jag. Att glida bort. Vad jag glömde komma ihåg var ångesten jag kände efter första glaset, känslan av att det var fel. Det pinsamma smset till vänninan, det sluddriga telefonsamtalet med en annan, fyllepromenaden med en stackars liten hund (det hände inget men jag är med djur som med barn) och vinspyan på pojkvännens kompis (som jag knappt känner) toalett. Baksmällan dagen efter då vi skulle på bröllop, skammen jag kände över att sitta hos frissan och stinka gammal fylla, händerna som skakade när jag försökte måla naglarna...behöver jag fortsätta? Tänkte att visst, kan du få känslan, helt isolerad utan några konsekvenser, så fine. Men det GÅR inte. Och då är det inte värt det. Aldrig. Funderade sedan på vad jag vill glida bort ifrån? Kom inte på något. Varför vill man dränka hjärnan i gift? Antar att det här är fysisk abstinens?

Tänkte istället på när jag klättrade i klippor i helgen, åskan som mullrade en bit bort, regnet, vågorna. Det var också ett slags rus, utan trista konsekvenser (ja förutom en blöt jacka). Bestämde mig för att knarka på lite med upplevelser istället :-)

Nu är det snart dags för midsommar och jag har bestämt mig för att inte köpa med mig alkoholfria öl som jag hade tänkt. Vågar helt enkelt inte. Dags att starta nya traditioner, helgen ska framöver förknippas med flädersaft istället för öl och snaps! Fläder och sill, funkar det tro?

Jag har inte bestämt hur men jag kommer inte att gå till Bolaget och inhandla för en 3 dagars, utan den butiken får vara för min del.Kan bli att jag går till Bolaget och handlar åt Frugan om hon ska ha hem nåt.
(en prövning det med!) Men den klarar jag.
Jag har heller inte planerat någott drickande, där emot har mina tankar lutat åt hel vitt.:-)
Gräddvitt kanske men ingen katastråf i så fall;-/

veligt svar, men jag kommer att bestämma mig vid sittande bord :-I

Kämpa På Vi Hörs

Så hur går tankarna nu? Två dygn kvar tills majoriteten av vuxna och tonåringar i sverige tar sig en redig blecka. Anar att många sätter igång redan imorgon. Har du bestämt dig, blir det vitt? Gräddvitt? Eller en fylla i gammal fin tradition?

Själv kör jag nyktert. Men jag ska ju vara med folk där nästan alla vet att jag är alkis :). Ska dock bli intressant då det är min första fest sen jag blev nykter. Hade gärna struntat i allt...men barnen vill fira midsommar.

Ha det gott. Vi hörs/R

Mitt planerade återfall har än så länge stannat vid den där folkölen i söndags. Ikväll ska jag testa två glas vin. Återkommer.

...och ensam är du verkligen inte :-)

Kram!

...skulle du be om ett glas vin??! Var det monstret som skrev nu också ;-)

ett sådant gammal klistermärke någonstans - ett runt ett med texten "Nobba brass och nubbe". Ni jämnåriga som var med på den tiden minns säkert.

Fast min favoritslogan alla kategorier kommer från en kompis som var trött på sin dåvarande pojkväns alltför frekventa drickande. Hon berättade en dag att "nu har jag sagt som det är - att han får välja - spånken eller nuppa". Den kan vi också ta med oss till midsommar :)

Hoppas ni har en rolig kväll ni som inte kollar fotboll.

VD

en stund. Världen är nytvättad och ljuset är magiskt när det silar genom grönskan.

Tar in nya pioner, de fäller bladen så snabbt. Liljorna blommar också men jag älskar de vita pionerna så det får vara så tills rummets ägare kommer hem. Ska göra iordning en kopp té och fyller hett vatten i termosen. Nätterna är kyliga.

Tar in en vinylskiva ur samligen, Björn J:son Lindh, Svensk rapsodi. Underbar musik som passar i sommarkvällen./ mt

Övervikt är ett skäl till att inte dricka och är dret alkoholen som är orsaken så dubbel vinst.
Förresten det är trippel vinst du slipper ljuga, det är sant som du säger man går upp invikt av alkohol + att man inte blir så noga med vad man stoppar i sig när FYLLE HUNGERN Slår till.
Kämpa på!

Ja jag läste det där om Per, det kändes så sorgligt på nåt sätt...och skrämmande. Han hävdar att det var ett "rationellt" beslut, men det vette fasen...

Tack Stigsdotter för att du delar med dig av din Exorsist-historia, känns bättre att veta att jag inte är den enda knasbollen;-) Jag1 är som en trotsig fjortis som tjatar för att testa gränser, fick för mig att jag skulle ta en öl på balkongen förut. Alkoholfri, men ändå. Nej, svarade jag2, du får en kaffe, annars får det vara. Jag1 kände sig besviken medan jag2 blev orolig, håller jag på att flytta gränser nu? Herregud, man blir ju knäpp för mindre. Tror att krisen jag går igenom handlar om insikten att jag aldrig kommer få bort alkohol helt ur mitt liv om jag vill fortsätta delta i samma sammanhang som andra. Och det stör mig. Jag har ju vetat det förut, men inte riktigt fattat det. Och den insikten gör mig ledsen. Men det ger sig väl med tiden, antar att man lär sig. Tänker fortsätta jobba på mina gränser, att dra mig undan när jag får nog. Skita i om folk tycker jag är tråkig, jag tycker fulla människor är jäkligt tradiga! Och jag kommer aldrig, aldrig någonsin kunna dricka "socialt", för det blir aldrig så för mig. Skulle jag försöka mig på att dricka socialt, skulle det vara att dricka för andras skull, inte för min egen. Bara att acceptera.

En kollega bjöd med mig på AW imorgon och jag kände att jag måste vara rak med att jag inte dricker, nu när jag1 håller på som hon gör. Sa att jag har en vit period nu, bara sådär, men att jag gärna följer med en sväng. Hon frågade såklart (?) varför och jag sa att det blivit för mycket slentriandrickande det senaste. Och att jag upptäckt att jag mår mycket bättre utan. Det är en ganska okej förklaring tycker jag, sann men utlämnar inte för mycket. Känns bra. Vill fortfarande inte få ALKIS stämplat i pannan, inte på jobbet, men jag vill inte heller hemlighålla att jag är nykter. Blir ju som att jag skäms, och det gör jag inte.

Jag är glad över mitt beslut, att jag tillåter mig själv att känna mig trygg och att jag tar ansvar för det jag gör. Det är jag stolt över! Jag tror att den här känslan av "ensamhet" går över med tiden, när jag vant mig. Det måste jag tro iallafall.

Jag har ca 10 kilos övervikt som jag behöver bli av med och funderar på att skylla på detta. Tror ni att det är en bra idé eller "räcker" det inte som skäl. Ni vet,,, alkohol innehåller ju massa tomma kalorier och jag äter ju mer snacks när jag dricker osv... För er kan jag ju säga som det är att det är ju vinet som gjort att jag gått upp i vikt. För det är ju så mycket "bättre" och mindre konstigt att dricka mycket vin om man som jag "gömmer" det bakom fin och lyxig mat, goda ostar och små "tapas". Att jag sedan ligger i soffan och äter glass ur paketet innan jag går och lägger mig gör ju inte saken bättre. Fy fabian jag låter ju förskräcklig, men det är tyvärr sant. Har vaknat bakis flera gånger och hittat tomma glassbyttor utan att jag kommer ihåg att jag ätit. Skammen är ju blytung när barnen sedan undrar var deras glass har tagit vägen. Hmm, har aldrig sagt detta till någon och känner att jag blir alldeles gråtfärdig när jag skriver...

det var precis vad jag behövde höra!!

Jag bestämde mig ju förra veckan att inte dricka i sommar, men redan efter en vecka var jag på restaurang och när jag skulle säga ett glas vin till servitrisen så kom det ett glas vitt tack.... Det var inte jag som pratade det va monstret..... Det är superjobbigt, förstår er alla och bävar inför midsommar, kan det inte bara vara en vanlig rutten helg?

...ja visst är det himla tjatigt i huvudet ibland. Jag känner också sådär, tänker att det finns risk för att jag2 skall övertala jag1.

Även om du tror att jag är galen nu så tar jag risken att berätta vad jag var med om för snart 3 veckor sedan.

Jag fick för mig att jag skulle öppna och dricka "lite" i en av de oöppnade ginflaskorna vi hade hemma. Efter ca 4 besök i källaren där flaskan stod kände jag en sån stor trötthet - "det blir ju inte bara lite, eller hur?" sa jag till mig själv. "Du kommer att dricka upp hela den här flaskan också, kanske inte idag men den kommer inte räcka veckan ut!"

Sen gick jag ut i badrummet och hällde ut flaskan. Några timmar senare poppade en tanke upp i huvudet: vad gott det vore med en drink. Allts, jag kan inte beskriva det bättre men sen var det som att alkoholmonstret på något sätt visade sig inne i skallen på mig och röt: "ja det hade du ju kunnat göra om du inte hade hällt ut ginen, eller hur???!?!!". Det var otäckt. Jag kände mig som hon i Exorcisten - jisses, ska jag börja snurra med huvudet nu också. Märkligt var det i alla fall.

Kom att tänka på detta när jag läste om din dialog. Om man går emot det där andra jaget så blir man tydligen utskälld ;-)

Sen måste jag ju få påpeka att jag undrar vad Holknecht håller på med. Han verkar inte vara en sån som bryr sig om vad andra säger liksom. I någon intervju sa han att han var trött på att folk talade över hans huvud: "nej Per ska inte ha något vin". Då får man väl säga ifrån tycker jag om folk beter sig så!! Usch, hoppas för hans skull att det går bra ändå!!

Åh vad mysigt! jag längtar ut i skärgården. Och då kom jag att tänka på en midsommarmorgon när jag vaknade i ett tält nånstans på nån ö. Tältet hade visst slagits upp på massa kottar så man var lite blå både här och där.

Tänk att uppleva skärgården med hela sitt sinne istället för det alkoholdränkta ditot. Om jag inte hade varit bakis den där gången hade jag nog njutit av ljuset, dimman, fågelkvittret och den fuktiga luften istället för att tycka att allt det där var jobbigt.

Barnen ska aldrig mer se mig berusad. Det bestämmer jag mig för här och nu bara så där!

Jag tycker vi bestämmer oss för att strunta i alkoholen i midsommar. Vi behöver inte ens tänka på den! Nu nobbar vi nubben!

...och på Aftonbladet.se förkunnas att han separerat från Lena Philipsson. Jag vill inte spekulera, men nog klingar Pers intygande lite tomt om hans stabila psykiska status som låg till grund för hans beslut om han nu separerar några dagar senare..? Jag vill inte på något sätt döma honom för hans beslut, men nog kan man konstatera vilken otrolig dragningskraft alkoholen har; vi snackar killen som enligt egen utsago söp bort allt och bland annat har en nästan 10-årig minneslucka. Efter 10 år som nykter kommer han plötsligt fram till att det nog vore en bra ide' att börja dricka igen. Som sagt, dragningskraft var det...

Jag håller med dig! Jag är bjuden på skärgårdsfest men håller på och försöker övertala min kompis att vi ska göra en heldagsutflykt i urskogen i stället.

Det är vad jag längtar efter. Att helt slippa förhålla mig/oroa mig/försöka dricka lagom/vara helt jävla uppfylld av alkotankarna. Att få slippa alkoskräcken, som jag börjat kalla den.

Hoppas att ni får mysigt och att alla barnen stannar hemma och tar det lugnt. Och att du får grilla massor!

VD

Hej Miss H!

Jag tänkte fråga om du läste intervjun med Per Holknekt i SvD i veckan? Han är ju nykter alkoholist sedan många år men har nu bestämt sig för att börja dricka igen. På grund av att han inte längre orkar med de sociala konsekvenserna av sin egen nykterhet! Han upplever att alla andra har tråkigare när han är med, på grund av hans nykterhet. Säger han, på ett i mina öron trovärdigt sätt.

Men kanske handlar det om att alkospöket lyckats tjata hål i huvudet även på honom och att återfallet är på väg.

Intressant var det i alla fall att läsa, finns på svd.se. Ha en skön helg!

VD