Senaste kommentarerna i forumet

Vilka härliga regnbågsfärgadee bubblor som når mig (Nää nu fick jag en bild i huvudet av My little pony. Bort med den! En av mina döttrar visade mig förresten en film på youtube där My Little Pony förvandlas till bestialisk mördare. Det börjar gulligt och fint men sen...Huga! Lite kul också)
Härligt att läsa om din bubblande lycka. Jag känner igen det där lyckoruset. Drabbas av det även nu, över tre månader in i nykterheten. Jag blir så glad bara för att jag finns till. Känner tacksamhet för mina fina barn, solen, snittblommor, forumet, fina tekoppen...Att det skulle vara tråkigt att vara nykter stämmer inte. Jag trodde det förut, tyckte verkligen det skulle vara ett hemskt öde att inte kunna dricka alls. Jag hade fel.
Rosa såpbubblor och en regnbåge skickar jag till dig!
Kram från Nynykter

Hej Miss H!
Visst är t härligt att märka hur man sträcker på ryggen, ser folk i ögonen och plötsligt har så nära till leenden! Och så många leenden man får tillbaka! Livet leker!
Nynykter

Usch Kalla, ibland hopar sig prövningarna onekligen. Hoppas du får en lugn kväll, kanske med skön filt i soffan och något gott. Varma tankar till dig.

Håller med föregående talare, vilken klok liten tjej! Världen är ju full av vänner jag inte lärt känna ännu. Precis som jag sökte mig till en viss typ av människor innan, som har samma alkoholbeteende (är det ens ett ord?) som jag, kanske jag i framtiden kommer att dra till mig människor med sundare syn på alkohol? Satt precis och funderade på mitt liv de senaste veckorna och kom på att jag har lättare att säga ifrån när jag känner mig felbehandlad, UTAN att hjärtat börjar dunka och att kroppen förbereder sig för konflikt. Vet inte om det har med nykterheten att göra, men jag ser en skillnad i hur jag framställer mig själv. Har börjat respektera mig själv mer.

Fortfarande supermycket på jobbet, men imorse bestämde jag mig för att dra en gräns. Det går så snabbt för mig att gå in i mitt fröken-duktig-beteende, skiter i raster, glömmer att äta, är irriterad och exploderar inombords för minsta lilla. Har sprungit in i den berömda väggen tidigare och så får det inte bli igen. Så idag tog jag det lugnare, jag hinner det jag hinner. Resten får vänta. Och genast känns hela livet bättre. Tyckte att jag fick gjort massor, men det är nog snarare så att jag ser det jag faktiskt gjort och inte bara allt jag inte hunnit med.

Eftersom sommaren verkar ha ångrat sig och gett sig av igen tänker jag nu unna mig ett varmt skumbad. Imorgon firar jag en månad, mitt första mål! Ja den karamellen tänker jag suga på ett tag... Ha en skön onsdag alla ni som tittar in!

Bara mig och Nn emellan; en "stunt" är er handling som man utför enbart för att fånga omgivningens intresse. Den är alltid opåkallad, tar ingen hänsyn eller notis, alltid extrovert, oftast tragisk och självförstörande. Oftast oönskad...men oj, satan vilken uppmärksamhet man får. Men i långa loppet så bryr sig ingen....

Mycket skit i ditt liv nu. Visst känns det så som att Gud ibland väljer att pissa på oss...och hans blåsa verkar inte vara att leka med.
Håii idig nu Sylfiden....du kan. Men jag håller med; Djävla skitliv! Skitkram från din medpassagerare i dyngan. /R

Det är alltid kul om det man skriver uppskattas. Läser gärna dina inlägg också och tycker du är beundransvärd i din väg tillbaka. Du har börjat komma igång med jobbet. Fixar med ungarna och måste tyvärr också ödsla din energi på din före detta. Men vad gör man. Jag är lite som du och försöker alltid ställa upp om någon har det jobbigt men samtidigt är det viktigaste nu att du sätter dig själv och dina barn främst. Delar gärna rum med dig. Jag tror vi skulle ligga hela natten och bara berätta historier och skratta så vi skulle kikna.

Ha det bra!

Tack för stödet!!,,det var ett stort steg att bara gå med här,samtidigt en lättnad att erkänna trots att man är anonym.Ett ännu större steg blir att återgå till mitt "gamla" jag,,Idag har jag haft sms-kontakt med min äldste son,inget lovat eller så,bara skrivit att hur jag än är,så älskar jag honom och svaret jag fick var så fint. Nu känner jag mig stärkt.Har spenderat dagen med en god vän som jag känt sen jag var 7 år och det gjorde gott för själen =)Jag sköter ju allting så bra sett utåt,har många bollar i luften,jobbar på bra och mitt hem är oklanderigt,varför är då alkoholen det enda som får mig känna mig nöjd med mig själv??!! Nu ser jag fram mot att vakna varje dag utan "fylle-ångets",rädsla för vad jag kan ha svarat/skrivit på f-book, vem jag kan ha sms-at el ringt utan att minnas,,Tänk vad man kan förstöra för sig själv på väldigt kort tid,,Känns skönt att ha gått med här och jag är övertygad om att det kan hjälpa mig! Tack Stigsdotter för ditt fina inlägg...

TP: Tack, dina tomtar har jag inga problem med. Att du läst min tråd...oj,oj...men jag läste ju din. Vi lär av varandra :) Välkomnar än en gång våran vinya...friskt blod ;-)
Nn: Inte fan tog jag illa upp! Aldrig!
Fästemön: Jag hänger kvar...och jag luktar gott. Har lånat Strawberrys cocostvål.
Maria: alltid kristallklar, jag gillar det.
Magnolia: Så djävla på g...
lessenfrun: Min roligaste vän!
Villervalle: Min nya rumskompis...fan vad bright du är!

Jag tycker så mycket om er och behöver er alla.

Nu till fylltomtar och annat elände som gör mig till en riktig surkart idag.
Även i natt så valde J att besöka oss. Men jag såg det och lyckades hindra henne från att störa ongar.
Hela djävla natten satt jag på farstutrappan, tröstade, höll om och var så djävla less. Skittråkig...har hon blivit min fd. käraste. Egotrippad, självömkande, malande, patetisk och hon luktade illa.

Men jag har varit där...gjort det själv...jag förstår. Samtidigt som jag ruttnar. Fyllkaja! Tänker jag.

Till slut blir.jag av med skatan. Morgonen kommer...går in här och möts av att piller är fel! Alltid! Usch!
Skriver ett surt inlägg...som jag förstånd nog att inte posta. Men det skaver fortfarande...jag önskar jag kunde tvångsmedicinera min skata. Men innrst inne skiter jag i hur man nyktrar till...bara man gör det!

Ingen av mina bättre dagar. Idag är jag ett elakt troll. Men ett nyktert troll!

I dag är en sådan stund som man bara vill ta bort, vet inte om det här en test för livet. En bekant dog i natt, en har fått cancerbeskedet, sprang på X-et som jag inte sett sen rättegången och så fortsätter dagen. Jäkla skit liv

...och kollar när du skrev här sist. Hoppas allt är bra med dig och att du har fullt upp med bra saker (eller jobbiga saker som i alla fall kommer att leda till något bra!). Jag lämnar kvar en varm filt till dig att dra över dig i hängmattan och några av mina lyckobubblor :-)

...till Adde som blivit sviken och till Sunshine... som jag välkomnar hit i denna gemenskap av tilltufsade själar. Jag tycker att det är ett bra stöd att läsa och skriva här och hoppas att du kommer att tycka detsamma. Det är gott att veta att man inte är ensam, även om det såklart samtidigt är lite sorgligt.

Det handlar om att skaffa sig nya vanor. Du skall vara snäll mot dig själv för din egen skull för att du vill vara den bästa mamman för dina barn. Bra att du hällde ut tetran. Ett litet steg på vägen kan vara att sluta köpa "storpack". När en flaska är slut så är den slut liksom.

Ja du TP, du har nog kommit något på spåret där. En av de uppgifter jag fick från min AA-sponsor häromdagen var att flera gånger om dagen ta mig tid att stanna upp och "lyssna inåt". Lite flummigt tänkte jag, men du beskriver väldigt bra vad det handlar om!

Har alltid varit benägen att dricka för mycket och för ofta,men det sista halvåret har det eskalerat. Jag har gjort riktigt dumma saker och skämt ut mig för mina barn,jag somnar bra full på soffan var o varannan kväll efter jag sett till att yngste pojken kommit i säng,vaknar i panik ifall jag inte ställt klockan mitt i natten. Jag har alltid skött mina barn bra,men nu vete fanken längre,den store tar avstånd då jag nästan varit kanon varje gång han varit här.De säger att de inte riktigt känner igen mig längre och det kan jag förstå..Den yngste säger att jag borde sluta dricka och trots att jag vet att han har rätt,blir jag både ledsen och arg inombords. Jag fattar ju inte ens själv varför jag gör så här!jag får ångest och sen dämpar jag den nästan varje kväll med alkohol.. Jag har bestämt mig för att sluta "slå" på mig själv när jag misslyckas med att låta bli att dricka och iställer peppa mig själv att försöka på nytt.Jag ska försöka ha en inre monolog med mig själv som jag vore min bäste vän istället för fiende.Efter att ha varit osams med sonen imorses av andra orsaker och med en förbannad ångest över att jag var full igår igen,klippte jag upp tetraförpackningen med vin och slog ut den medans jag pratade med en väninna i telefon.Hon är ovetandes och jag vill ha det så,men att hon var i andra änden kändes konstigt nog som ett stöd..Nu känner jag att jag behöver erkänna detta öppet men anonymt och kanske här kunna få stöd att låta bli att dricka. Jag ska verkligen göra ett försök att bli nykter och den mamma jag egentligen är..

oärligt behandlad av en vän, och dessutom en vän i gemenskapen, är det värsta jag kan tänka mig. För att kunna fungera som människa, som en nykter alkoholist, måste jag vara fullständigt ärlig mot mig själv OCH mot andra annars kommer lögnerna ifatt förr eller senare och skapar kaos. För att klara den ärligheten måste jag vara en känslomänniska som kan förstå vad det innebär för mig själv och för andra om jag ljuger. Jag får och kan inte förbise att jag gör illa någon medvetet om jag luras och är oärlig. Det måste bli, och vara, ett sätt att leva för mig

Jag har idag blivit varse att en god vän ljugit för mig på ett sätt som gör att även jag, helt ovetande, får konsekvenser för hans handlande. Man brukar säga att sjukdomen är listig, falsk och stark men det han nu gjort är en helt medveten sak som får kraftiga konsekvenser för hans del och det kan spilla över på mig som kan hamna i den sitsen att jag får visa min oskuld. Jag är inte oroliga för min oskuld, jag är helt ren, MEN jag vill inte bli förknippad med det drogrelaterade han gjort. Att veta hur mycket droger förstör människor, göra sig fri från det själv och sen deala med skiten är så djävla lågt. Hade jag vetat det själv hade jag utan tvekan polisanmält honom.

Nu har jag verkligen kontakt med hela mitt känsloregister, jag känner hat, är arg, ledsen och förtvivlad över att bli lurad av en som jag trodde var min vän. Jag förlåter absolut ett återfall men aldrig att jag kan förlåta medveten försäljning, "bara" för pengar, som drabbar så många. Aldrig.

...att det märks skillnad när man vaknar fri i motsats till med ågren över vad man drack och gjorde kvällen innan!

I morse vaknade jag med bubblor i magen - inte dagen-efter-knorr, utan glädjebubblor. Jag kände en tacksamhet och glädje över att jag inte drack igår, över att jag sovit en normal sömn och att jag vaknar utan klistrig mun, huvudvärk, illaluktande hud, ångest, ånger, frågor. Tänk att man kan känna sig så glad över något så lite, ja lite är det väl inte, det håller ni väl alla med om , men ändå, det är väl egentligen det som är det normala sättet att vakna på? Inte det andra.

Hoppsan, ser att jag visst hade dessa bubblor igår också! Jag är på rätt väg!

Känner ni att jag kastar ut lite glädjebubblor över er alla? De är i regnbågens alla färger och det pirrar lite på er hud när bubblorna spricker mot den och det sprids en svag doft av glädje och förväntan.

Kram till alla som behöver en, med hälsningar från en lite yr Stigsdotter...

för att du välkomnade mig till forumet i "min" tråd! Tillbringade många timmar igår att läsa runt, och i morse fastnade jag i din tråd en hel timme, utan att hinna igenom allt ändå. Men fasen vilken resa du gjort!!! Jag är mycket imponerad! Bra jobbat! TP beskriver det mycket bättre än mig ovan ser jag.

Nu kommer jag för sent till jobbet - men jag är peppad inför ännu en dag som nykter!

Tack!

Många tankar som snurrar i huvudet det har är en konstig resa vi är på. Ena stunden känns livet toppen och man tycker man tagit det enda rätta beslutet, för att sedan gå en match mot alkospöket och livet känns pest.
Tror att det är detta är en anledning till att man är så trött och lite överkänslig ibland. Är så mycket som skall ställas till rätta igen och man skall bygga vidare på det nya livet.

I dag skall jag lyssna på den lilla kloka björnen "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar.
Källa: Nalle Puh -

Hoppas ni alla får en underbar dag, Kramar Kalla

I natt blev det ingen sömn.
Jag har ägnat den åt något betydligt mer givande.
Håller på att läser din tråd. Har inte hunnit igenom
riktigt hela än. Men jag har skrattat, jag har gråtit förundrats, beundrat

Skrattat, för all humor och värme :-)
Gråtit: för jag förstår vilken jävla resa du gör
inte för jag vet hur jag kan känna mig stolt över en människa jag inte känner.....
men det gör jag faktiskt! Du är fan helt fantastisk!
Förundrats: över alla människor här inne som ger så mycket, skriver så vackert, som hittar och
citerar så träffande guldkorn från både Astrid Lindgren o Nalle puh.
Beundrar: Dig för den styrka du har, att du tog det här
beslutet och kämpar vidare, trots all skit du fått ta!

Att läsa allt detta ger mig kraft att kämpa vidare och faktiskt
känna hopp att jag också kan lyckas med detta!

Åh nu min son, ska vi diskutera GUD, ditt favoritämne ;-)...
...skämt o sido....Jag har full respekt för de som har sin tro.
Men jag vill inte bli påprackad eller upplyst om detta, om
jag inte själv har valt det, tror vi tycker ganska lika där....

Åh nu kommer det som är lite flummigt kanske....MEN ala
Tony Irving... Jag tror inte på gud, men tror att vi alla har
en högre makt inom oss...eller en inre röst kanske man ska
kalla det.... Tror att om man lär sig lyssna på den där inre
rösten så har man kommit ganska långt, för innerst inne
vet vi vad som är rätt o fel..vad som är rätt beslut och
vad som får oss att må bra. Tror att det är grymt viktigt när det
krisar och när det är kaos i huvudet...att man stannar upp
och lyssnar på det som "rösten" säger...Nä TP har inte blivit
heltokig och hör röster i huvudet ;-).... Man kan kalla det för
förnuft, självbevarelsedrift etc... Kort o gott, man vet egentligen
vad som är rätt och fel om man tar sig tid att känna och lyssna
(åh varför skrev jag inte den korta versionen
från början)

Tack Dompa för att du delat med dig av det här!

Godnatt/godmorgon
frånlitetomtarpåloftetharhannogalltTP :-)

Vilken klok iakttagelse av femåringen! Barn är på många sätt smartare än vi. De krånglar inte till det .
Nynykter

Hej
Jag sitter på min inglasade balkong. Barnen och jag har sett på "Sunes sommar". Ingen somnade. Filmen håller än.
Skarpsynt av dig att se det ironiska i alla de där händelserna! Verkligheten överträffar dikten och ibland kan man undra om någon skämtare högt däruppe driver med en... Ja, nu vet jag ju att du och GUD inte är on speaking terms, men du förstår hur jag menar..?
Kul att höra att ditt ägg till chef hade ett ljust ögonblick. Även en blind höna finner ibland ett korn...
Du tog väl inte illa upp, förresten för att jag för ett kort ögonblick fick för mig att du satt och shotade whisky? Det var bara en såndär snabbt förbiilande tanke. Här kraxar ingen olyckskorp. Jag tror på dig. Stenhårt.
Sen är det en sak jag måste fråga (viskar avsides). Vad är "stunt"?
Kram från Nynykter

Vad härligt att du vaknade glad! Jag hoppas att det håller i sig länge, länge och att du får åka räkmacka in i nykterheten när alla flaskorna väl är borta. Vilket pyssel det där huttandet resulterade i förresten. Det verkar vara ett hårt jobb att ersätta, beställa hem, bära hem... Men bra att huset snart är tömt på alkohol. Jag tror som du att steget att faktiskt gå in på Systmbolaget är mycket större. Det kräver en rejäl holmgång med alkoholdjävulen innan. Mycket svårare än att gå ned i skafferiet och typ "hämta grejer till soppan"... You go girl!
Kram från Nynykter

Håller med, det känns som ett hem detta!

Vad bra att din väninna tyckte det var starkt av dig, man vet ju inte alltid hur folk reagerar. Tråkigt det där med att inse att man kanske inte umgåtts så mycket som varit berusade tillsammans. Jag känner tyvärr igen det. Men, men det kan det väl kanske vara värt för hälsans och livets skull, att välja bort några s.k. vänner. Och sen är det ju som min kloka dotter sa när hon var 5 och jag ville förbereda henne för barnkalaset hon skulle på, hon kände bara födelsedagsbarnet och det skulle vara en massa barn som hon aldrig träffat där: "mamma när vi har lekit en stund är dom mina vänner också!" Så är det, världen är full av nya vänner som vi inte har träffat ännu :-)

Godnattkram från mig.

Ja det här är ett hem och vi är en väldigt stor familj som bor här! En ovanligt snäll och kärleksfull familj måste jag säga. Här förekommer inte ens syskongnabb.
Kram från Nynykter

Nej vänta, jag var inte riktigt klar :-)

Vet inte vilka eller hur många som tittar i min tråd, men lägger ändå detta inlägg här. Min mamma sa en gång så här: att läsa en bra bok, det är som att komma hem. Så känns det varje gång jag loggar in på detta forum. Och så kändes det första gången jag hittade hit, när jag satt livrädd och ledsen på tåget. Som om jag hittade hem, ett ställe att bli förstådd på och som hjälpte mig att förstå mig själv. Att så många delar med sig av sina tankar, sina liv, både när det går bra och mindre bra, jag tycker det är fantastiskt!

Ville bara säga tack!

Så, nu ska jag sova.