Senaste kommentarerna i forumet

Vad du är duktig som verkligen stod emot!

Vi har så gott som alltid vin och sprit hemma. Jag vill inte att min man och andra gäster ska behöva rätta sig efter mina nya vanor. Men vad min man brukar göra är att sätta en "plomb" på flaskorna. Låter kanske löjligt, men när han har gjort det vill jag ju inte vara där och nalla. Då syns det ju.

Jobbet vet jag inget om än. Förmodligen tar det ett par veckor till... Tålamod.

God natt!

Vi skrev första gången, vad tiden går. Och vi har förändrats, fredag kväll och jag gör mig en kopp kaffe vid halv åtta. Det hade varit otänkbart för 15 veckor sedan. Dricka kaffe en fredagskväll!!! Jag har sett alla Let's Dance program och kommer ihåg dem, gjorde jag aldrig förut, fick alltid läsa på aftonbladet.se dagen efter för att se vem som åkte ut. För då var jag för full för att minnas. Nej, det vill jag inte ha tillbaka.
Detta är nog första gången vi är barnfria och nyktra, det är inte klackarna i taket vill jag påstå men ändå skönt, vet att jag kommer vakna fräsch imorgon och det känns skönt. Kul att det är så många nynyktra som skriver också, det påminner hur det var just i början. Även fast jag inte skriver lika ofta nu så är jag inne och läser varje dag, det ger mig så mycket styrka. Kram till oss alla som kämpar!!

alla era historier och levnadsöden. Det är så stärkande! Borde egentligen gå och lägga mig, ska upp tidigt i morgon för en bussresa till huvudstaden men jag har så svårt att komma till ro. Hela veckan har det varit så, kan inte slappna av, käkarna är spända, nacken värker, har myrkrypningar i ansiktet och tankarna bara mal, mal, mal. Tror inte att det är abstinens utan det ligger mer på det mentala. Känner mig hyperspeedad helt enkelt. Tror också det beror lite på jag läser så mycket om hur ni har det. Alla känslor som förmedlas, all ångest och rädsla far rakt in i mig, jag kan så väl känna hur det känns för er. HUR GÖR MAN FÖR ATT SLAPPNA AV UTAN ALKOHOL?

Äldsta grabben skulle ut på stan i kväll och grundade med en drink i soffan. Inga problem för mig. När han gått gick jag ut i köket för att diska och där, mitt på diskbänken stod en halv 75a rom. Jag liksom fastnade och bara stirrade på den en lång stund, kunde inte släppa blicken. Romflaskan hånflinade tillbaks. Det krävdes en hel del viljestyrka för att låta bli, men jag lyckades trots att maken jobbar ikväll. Sen sa jag till minstingen att bära upp den till storebrorsans rum. "Den ska inte stå här och skräpa"

Nu måste jag gå och lägga mig, basta!

Godnatt alla kämpar!

Ja idag är det fredag och alla andra dricker. Överallt ser man dessa lila påsar på väg hem till fredagsmyset. Men du är så himla stark som vågar låta bli. Var stolt!

Hur gick det, fick du jobbet?

Jag tror jag har klarat mig på grund av min rädsla, det värsta som skulle hända nu är att jag tar ett glas vin och det går bra den gången för då är det kört. Sen känns det som om jag hatar det jäkla vinet som förstör så många underbara människor och deras familjer. Mitt hjärnspöke håller en envis monolog om att i dag är det fredag och "ett glas vin hade varit gott" osv, men som tur är så är rädslan och ilskan starkare just nu. Att öva i huvudet och att läsa här om alla som kämpar ger mig en sådan styrka till att fortsätta en dag till.
Tänk att det var 14 veckor och 4 dagar sedan vi skrev första gången, så nu tar vi ett steg till//kramar till er alla

...att man slänger bort skiten. När hände DET senast ;-)

På't igen bara, så tänker jag nu som också irriterat mig på flaskorna i barskåpet hemma!

...så går det ned så går det upp igen... har för mig det fanns en visa som började så. Men, visst är det så här i livet. Livet kliver inte på i raka linjer utan följer toppar och dalar. I dalarna gäller det att vara snäll mot sig själv och förse sig med extra mycket sådant som ger energi och livsgnista.

Härligt att du tagit dig upp från ditt hål, bra kämpat!

Kram!

...man kan ju vara med i AA bara man har en önskan om att bli nykter. Bra att höra att flera stapplat in och ut i AA. Hade sällskap från möte med en tjej som berättade att hon hela första året "tog återfall" hela tiden men sanningen var att hon drack regelbundet. Nu har hon varit nykter i många år.

Ja, ja, jag får ge det tid. Idag har jag bestämt mig för att inte dricka men det var ett enkelt beslut eftersom jag drack igår. Bävar lite inför att komma hem, maken såg nog att jag var drucken samt kommer bli förskräckt när han öppnar barskåpet där det inte längre går att dölja luften mellan flaskorna. Jag hällde ut de flaskor som var mer mina än hans, likörer och sådant som en mindre nogräknad alkis gärna häller i sig. Nu står där en flaska slivo kvar och den har jag nog gett mig på men fy urk, aldrig mer!

Nej, det får helt enkelt vara nog nu. Idag är det fredagen den 13:e. När jag var yngre hade jag jätteroligt de fredag den 13:e dagar som jag var ute och festade - det är en bra dag för mig. Om jag tar mitt beslut att ta det första beslutet idag så blir det så. Basta.

Tack Lilja, Adde,Kalla , Nynykter och alla ni andra för att ni finns här och delar med er av goda tnakar och ord, det ger mig jättemycket!

Till dig Kalla, jag är imponerad av dig. Du hanterar fällorna fantastiskt. Kram!!

...till en nykter månad! Bra jobbat!
Kram från Nynykter

Känner så väl igen mig i ensamheten, men nu efter en tid med nykterhet börjar jag kräva mer och vi får väl se i framtiden om han orkar hänga med. Så mitt råd är ta inga förhastade beslut just nu när det händer så mycket i ditt liv. Min egen tidsgräns är 1 år, när jag inte flytt in i dimman under den tiden kan jag ta klart beslut.
Kramar Kalla

där skrev väl Lilja-12 allt vad jag hade tänkt skriva :-)

Kan väl bara komplettera med att förändringen inte kommer huxflux, det tar ju sin lilla tid innan man hittar sin plats i gemenskapen. Man brukar ju säga "90 möten på 90 dagar" :-)

Försök att hitta nån du har förtroende för och skapa en liten mer personlig kontakt som kan vägleda dig in i arbetet för att få ett bra nyktert liv. Under mitt första år gick jag 3-4 gånger i veckan och vissa dagar både på lunch- och kvällsmöten. Riktiga kickar fick jag (och får fortfarande) av konventet på Gotland som alltid är under Kristi Himmelsfärdshelgen, Landsmöten och Gullbranna utanför Halmstad (första helgen i september). Det är en underbar känsla att få vara med i sådana sammanhang och få träffa vänner. Numera blir det inte så mycket möten för mig utan mer ett allmänt mingel bland alla vänner. Och en fruktansvärd massa kaffedrickande :-))

Väl mött i gemenskapen :-)

Jag har väl med en druckens envishet skrivit samma sak massor av gånger men GUD vad jag känner igen mig i dina känslor runt AA!!

Jag har också setat som en fågelholk i fejset, njutit av gemenskap men samtidigt känt men "HUR ska detta RÄCKA för mig, dessa monologer är inte nog för mig, även om det sannerligen ger massor av "må-bra-hormon"

Idag (nej igår) firade jag 1 månads nykterhet.
Jag säger INTE att jag kommer att vara nykter resten av mitt liv utan att jag fattar beslutet IDAG!

Och att gå hos en alkoholterapeut som vänligt men MYCKET bestämt spände ögonen i mig och förklarade "ska du gå här vill jag att du är nykter. Klarar du inte det sätter vi in antabus"

Han är en stor hjälp för mig för där kan jag prata om saker som liksom inte funkar på AA.
Igen: man behöver stöd från ALLA flanker! Fler allierade!!

Har du jobbigt i äktenskapet bidrar det på sitt speciella sätt till drickandet tror jag.
Först nu som skild en tid och frånkopplat ett sanslöst dåligt förhållande som sög enorm energi och livskraft, ser jag hur jag jag missbrukat mig själv och mina krafter.

Förvisso, vi ska inte "skylla" på omvärdesfaktorer för att rättfärdiga vårt drickande men livssituationen spelar naturligtvis roll!
Träffade mitt ex kort häromdagen och kunde genast känna ett sug att dricka!! Han är fasen som en trigger så jag förstår hur mycket det påverkat!

Kära Stigsdotter, jag kan bara säga att jag i flera år stapplade in och ut på AA-möten, fick hjälp, drack igen, gick inte dit, drack, gick dit, fick hjälp, tyckte ibland att det INTE hjälpte, drack, gick dit, fick hjälp..Snacka om Vilse i Pannkakan (gud vilket bra uttryck, jag blev så full i skratt och kom att tänka på detta numera kult-förklarade barnprogram som vi genomled!)

För mig just nu skulle det INTE räcka med AA!! Igår var jobbig och som tur var hade jag tid hos alkoholterapeut och sen snabbt in på detta forum och läsa!

Visst är det DU som måste göra jobbet, javisst, men du kan behöva MER draghjälp än AA och Forumet!
Den inre kampen man behöver få hjälp med och de personliga eller relationsmässiga problem man har runt sig, det blir som en giftig soppa till slut som man känner sig tvingad att äta och på det bli NYKTER!

Du har så mycket kraft i dig STigsdotter! Du är en överlevare och ett maskrosbarn!

Ha en fin Helg nu!
Forumet står på din sida!
Liljakramar

heller hur AA kan hjälpa... men ta vara på det goda du får med öppet sinne och ge dig och AA tid. Vi vet ju att AA hjälpt många, många. Sök annan hjälp också där du kan få "svar" och annan slags bekräftelse. Och fortsätt här på denna speciella plats. Du har helt rätt i att det inte finns "quick fix", att du jobbet måste du göra själv. Du, berätta för mannen där i sängen om din ensamhet, att du längtar efter honom (gör du?) och behöver honom. Kram / mt

...jobbar sent, kommer hem och förväntar sig...vaddååå? Pigg och glad och nykter hustru? Nu tror jag att jag har gjort mitt i barskåpet, nu är det mesta uthällt eller uppdrucket. Hej, jaha hur mår du då och sedan krypnedsnabbt i sängen. Ja jag kan fatta att det är besvärligt med en hustru som dricker men just denna hustru känner sig jävligt ensam och funderar väldigt mycket på om det är värt det. Värt att vara en del i en tvåsamhet inte värd namnet bara för att man inte orkar ta sig ur den på grund av allting som man har gemensamt (= allt skräp som man samlat på sig..)

...du som har erfarenhet av detta med AA, hur funkar detta egentligen? Jag som nykomling känner mig så vilsen just nu, vet inte riktigt vart jag skall ta vägen??? Vad skall jag göra med AA, hur kan det hjälpa? Jag blir inte klok på och fattar inte hur jag, hur JAG, skall bli hjälpt??

Så klart är det till tröst att rätt ut bara säga vad jag känner och hur jag mår, och det är toppen att lyssna på andras delningar jag kan känna igen mig eller får tänka att "oj, så illa är det inte för mig i alla fall". Jag känner värmen och gemenskapen och tycker att det är fantastiskt att alla dessa olika slags människor sitter i ett rum och bara öser ur sig en massa saker som man kanske inte ens delger sin bästa vän. Men, jag får ingen respons på det (för sådana är reglerna inom AA), jag får ett "tack" men jag får inte veta om jag tänker rätt eller fel? Här på forumet reagerar vi i alla fall och svarar varandra, för en diskussion ibland.

ursäkta om jag svamlar här nu men jag känner mig otroligt vilsen. Hade hoppats att AA skulle vara min hjälp men förstår inte riktigt hur. Trevliga människor som är vänliga och allt, men HUR skall detta hjälpa mig att sluta dricka????

Inser med smärta att det nog är JAG som måste göra jobbet. Får lov att inse att där inte finns någon "quick fix", någon annan, någonting utanför mig, som kan hjälpa. Det är jag som måste göra jobbet.

Vilse i pannkakan känner jag mig...

Go go go!!

Känns riktigt skönt idag faktiskt. Ska på en jobbintervju idag och då vill man ju helst vara på topp. Ska försöka hålla i den positiva känslan.

Annelie - det är säkert ingen fara. Men det bästa är ju i alla fall att få det testat. För då vet man sen, att allt är helt OK.

är fin :-))

På många konvent gör man "countdown" dvs man frågar på avslutningsmötet hur många år folket i salongen har när det gäller oavbruten nykterhet. Man börjar på exvis 40 år och går neråt och för varje år reser sig en skara som har just det årtalet. Det sitter då ett antal pers och räknar dem som ställt sig upp och när man är nere på noll så har man fått en slutsumma på hur många nyktra år, sammanlagt, det finns i lokalen :-)))

En hissnande summa som bara har till uppgift att visa att det fungerar :-)) Bla Gotlandskonventet gör så och de kraftigaste applåderna får 24 timmars gänget !!! En dag i taget gäller ju så i princip är det ju den som gick upp tidigast i morse som varit nykter längst :-)

Spar din medalj och ge den vidare till någon ny som är i din sits nu så ger du dubbelt stöd, du har ju värmt upp den tills den personen kommer.

Vilken bra avdelning med lunchmöte, ibland är det synd att man bor på en liten ort.

Kan kanske vara bra att känna till också? Jag menar om du har problem med alkohol finns det ju faktiskt en viss risk att han också löper risk för ökad känslighet vad gäller alkohol. Då kanske det kan vara vettigt för honom att akta sig lite - om han känner till den risken vill säga! Svårt, jag fattar!

Idag har jag fått medalj förresten :-) Den där lunchgruppen har tydligen tradition att dela ut medaljer för olika nyktra tidsperioder och eftersom de nu frågade om där var någon som varit nykter i 24 timmar och jag har varit just det så fick jag mig en liten silverpeng :-) Ha, ha "alla sätt är bra utom de dåliga" som morfar brukade säga, om det ska till att samla medaljer för att man ska klara av att hålla sig från drickat så får det väl vara så då!

Annelie, om du inte vill säga det till honom så kan du ställa det på ett ställe som du inte kommer åt som ett förråd som är låst eller i en stor låda med lås. Lås och släng bort nyckeln, sen kan du säga att du tappat bort nyckel :-)
Men igentligen är det ju lättare att säga som det är, för även om vi är mammor så är vi människor också. Jag tänker så här om jag kan erkänna mina problem, så kanske jag öppnat en dörr för dom att komma och be om hjälp om dom hamnar fel.

Äldsta grabben har tillfälligtvis flyttat hem igen och tog hela barskåpet med sig som står i hans garderob. I maj ska han åka iväg på ett halvårs utlandstjänstgöring. Vad sjutton ska jag göra, jag kan bara inte säga till honom att du får faktiskt härbärgera dina flaskor någon annanstans för din morsa är alkis och klarar inte av frestelsen. Så lågt klarar jag fortfarande inte av att sjunka i hans ögon.

åt era kommentarer om fan. Jag ska banne mig också slänga fanskapet över bord :-D