... huvudvärken, ledvärken, dålig mage, tröttheten och det jävla suget som är nu är hemskt! Sist fick det mig på fall igen, men nu vill jag så gärna lyckas. Jag är inte en normal socialdrickare utan jag måste ha mer och varje dag! Tänk att jag alltid haft med mig en tetra rosé gömd i min övernattningsväska när jag sovit hos särbon. Till och med hos honom har jag smygsupit. Nu slipper jag det... vill inte dit igen, ändå skriker mitt huvud efter vin nu. Särbon har massa alkohol i sitt barskåp och även det blev mitt fall sist.
Kämpa på Fibblan! Imorgon tar vi nya tag ❤️

Kram PimPim ?

Vi ligger ju på samma dagar alla tre Fibblan Pim-Pim o jag själv då. Känner som ni har haft en fruktansvärd huvudvärk o trött. Första dagen på veckan jag inte har någon huvudvärk är idag tror jag. Men såååå grymt sugen på vin har jag varit hela veckan. Trots att jag inte brukar dricka vin i veckorna...igår fredag då bet jag ihop ännu hårdare för att stå emot. Noterar alla Systembolaget skyltar man stöter på när man är ute o handlar. Kollar klockan o sen känns det både tomt o så skönt när dom stängt!! Speciellt idag lördag då var helgen klarad finns noll drickbart hemma ???? SKA nå mitt första mål med 3 månader. Så sjukt har lagt in nerräkning till första helgen efter 31 mars bara den...
Jaja what ever kändes det bättre så eller sporrar får det va så...
Lider med er båda för vet hur sjutton vi kämpar!!! Men fasiken va grymma vi är!! Kram ⭐️⭐️ Ha en härlig vit lördag kväll! Mello idag!

Fibblan

Visst är vi grymma..?! Och shit, vad vi sliter
just nu. Men vi klarar det?!
Fast beslutna om att ge oss möjligheten att ta oss förbi denna "bucklan" i vägen. Intressant att vi alla tre upplever det som kämpigt nu. Verkar vara en tid kanske där runt 6 veckor som det dyker upp lite PAA. Som sagt, nytt begrepp för mig. Men det verkar ligga ngt i det..?.
En annan likhet, som inte känns alltför kul, är det här med tetra rosé.. hade oxå oftast en sådan där en liters med mig när jag skulle iväg. Så kunde jag sippa lite ur den innan och efter de där få vinglasen som andra i sällskapet höll sig till..sjukt. Var oxå allt annat en en vanlig socialdrickare..

Lördagkväll, systemet stängt. Men jag sitter på mellomys, med fri tillgång till öl och vin just nu..?
Men jag kommer fixa det!
Precis som ni!
Tillsammans är vi starka ??!

Fortsatt fin kväll❣️
Kramar
/Fibblan ?.

Det är inte svårt att vara modig om man inte är rädd, säger Nasse. Det är inte svårt att vara stark om man inte möter motgångar, tänker jag.

Du lyckas trots att det är superjobbigt nu. Wow! Tänk när du är igenom detta, så skönt att kunna njuta dubbelt då. Både av att du fixade det och att det blivit lättare.

Kram

Fibblan

Du är en pärla✨!
Och du är så bra på att hitta orden som skänker mig förtröstan ?!
Visst är det precis som du säger, tänker jag med. Men det är klurigt ibland att lyfta och se det från den synvinkeln, när man är mitt i det, därför är det så enormt betydelsefullt att bli påmind om det?!
Så hjärtekramar till dig för det?!
/Fibblan ?.

Fibblan

Var ju på en mindre tillställning igår och även om det var många som drack runt omkring mig, och suget infann sig, så tror jag ändå för egen del att det är större risk (läs: jag behöver vara mer vaksam) i situationer när jag är själv. Visst hade jag förut problem tillsammans med andra att hålla mig till måttlig nivå, men tar jag bara inte första glaset, så är det lugnt. Och så tänker jag att jag kanske är bättre på att förbereda mig mentalt när jag ska vara tillsammans med andra som dricker. Att det är ett isolerat tillfälle liksom, och så ser jag till att klara av det. Här hemma har jag svårt att få till samma tänk. Dagarna och timmarna flyter ut på nåt vis. När jag är på jobbet är det också rätt så lugnt, även om tankar på A kan poppa upp, så har jag aldrig druckit på jobbet, så den situationen är jag också trygg med.
Det är alltså vägen hem från jobbet och ledig tid när jag är själv, alternativt ledig tid med familjen som är de mest prövande situationerna..
Strategin är att inte ha ngt hemma och det har vi inte heller. Vi hade ju det första veckorna. Mkt över från nyår, även om jag gjorde mitt bästa att hälla i mig så mkt som möjligt..
Men det bad jag min man att konfiskera, när jag började känna att jag var nära att ta ett återfall. Jag brydde mig inte om vart det tog vägen, om han hällde ut eller gömde undan. Och jag har heller inte letat, eller frågat.
Så igår, när jag gick ut till garaget för att hämta in slipmaskinen, (vi håller på att renovera) upptäckte jag att där stod det som blivit över från nyår..
Nu vet jag att det bästa antagligen vore att än en gång be honom, alternativt själv, göra sig av med skiten. Men jag känner mig så dum, som inte klarar av att ha det där. Som om jag skäms för att erkänna vilken makt alkohol fortfarande har över mig.. Ni vet ju här. Men inför min man vill jag nog verka starkare och visa att jag kan behärska mig, att jag har självkontroll och karaktär. Vi vet att det handlar om mer än så, när ett beroende hunnit utvecklas, men jag tror att han och gemene man s.a.s många gånger tänker att det är precis det, det handlar om. Även om jag skulle försöka förklara tror jag inte han skulle förstå.
Usch, nu blev det mest svammel..
Summa : jag har som mest svårt att avstå alkohol när jag är på hemmaplan, nu har jag upptäckt att finns det på hemmaplan, och vet inte riktigt hur jag ska göra..
Förutom att göra mig av med det, vad mer kan jag göra som hjälper mig handskas med min "lediga tid". Jag fick mer gjort på ett sätt när jag drack för då fick jag mer energi, för stunden och jag hade också rättså mkt dåligt samvete så jag kompenserade genom att vara en bättre fru, mamma, hushållerska än vad jag är nu. Nu är jag bara trött, ingen sexlust, ingen energi och far inte längre runt och fixar med allt som jag gjorde innan. Just nu vet jag knappt vad fördelarna med att inte dricka är. Förutom att jag ser lite fräschare ut då. Och jag tror, en mer närvarande mamma. Det borde ju vara så. Om än inte lika påhittig och initiativrik..
Som sagt, förmodligen är jag bara i en dipp nu. Och jag kommer ur den. Och förmodligen är listan på vinsterna med nykterhet, fler än vad jag ser nu.

Kram
/Fibblan ?.

Fibblan

Jag står inte ut med mig själv just nu. Huvudvärk. En klump i magen och en i halsen. Kryper i armarna, ja hela kroppen.
Jag är nästan beredd att ge upp..
Jag skriver nästan, för ngnstans finns det fortfarande en strimma hopp, om att jag ska klara även denna dag. Kroppen skriker nej, men jag har ändå bokat på mig på ett träningspass ikväll. Måste få ut ångesten på något vis. En promenad kanske innan dess. Men mannen min måste komma hem först. Huset fullt av ungar! Allt händer inom mig. Utanpå en trevlig mamma, som strax ska förbereda lite lunch.
Det jag egentligen vill är, dricka 2 glas vin i snabb takt. Känna värmen och lugnet sprida sig och sedan lugnt och metodiskt ta itu med tvätt, städa kylskåp etc etc.
Hur fan ska jag ta mig igenom denna dagen ?
Är det nu jag planerar för återfallet.. 2 glas - vad är väl det. Jag kan stanna vid det. Max 3.
Försöker som mot-tanke använda faktumet att jag närmar mig 50 dagar..! Hade inte det varit ngt, att få uppleva det..50 dagar av nykterhet..!
Men till vilken nytta..? Vad väntar där? Mer ångest?
Kanske dags att lyfta frågan med läkaren, om jag nu får ngn tid i nästa vecka.. Har med denna tids rannsakan och återblickar mer och mer närmat mig tanken att jag kanske förutom beroendet, har ngn psykiatrisk diagnos..
Mitt förlopp har ju varit lite klassiskt, vad jag förstår innan man får sin diagnos bipolaritet.. perioder av stort självförtroende, ostoppbar, körde stenhårt. Och så rätt in i väggen. Diagnos utmattningsdepression. Antidepressiva i 2 år. Hjälpte inte,, slutade. Mådde bättre faktiskt. kom ju på att alkohol fungerade rättså bra..
Vad händer härnäst?
Å andra sidan, om jag har ngn form av bipolaritet (tänker typ 2 då, annars hade jag nog inte klarat mig så länge utan psykiatrisk vård) Kanske en välkommen tid av hypomani är i antågande..

Samtidigt är det lätt hänt oavsett depression eller hypomani, att alkoholen vill göra sitt inträde. Kanske om jag gjorde en utredning och den visade vad fan det är på tok med mig, så skulle jag kanske få en ännu bättre chans att läka, eller åtminstone förstå mig själv på ett bättre sätt. Bipolaritet är ju en kronisk sjukdom. Men kanske det finns medicin som hjälper mig. Alkoholen har ju i mångt och mkt varit en form av självmedicinering. Så här kan jag inte ha det. Har insett mer och mer att jag inte är som alla andra. Har funnit många likar i er här. Och det har varit enormt betydelsefullt att få känna mig mindre udda, mindre fel. Och bästa fall, är det bara ångest och en beroendesjukdom jag har. Vad vet jag. Känner mig bara så förvirrad och för tillfället värdelös. Typ, som att jag håller hårt i sista slöjan och faller den
Faller jag
Faller allt.

/Fibblan ?

Nejlika

Jag skulle så vilja kunna hjälpa dig just nu, ta dig ur ditt mörker. Säga att det är beroendet som pratar till dig just nu, som säger att livet utan alkohol kanske inte ens är bättre än det med. Att det inte är värt att stå ut, att det inte är värt kampen. Det låter som du är i en depression. Men det spelar ingen roll om jag säger det
För jag vet. Att förändring måste komma från en själv. Insikt måste komma från en själv och viljan måste finnas hos en själv.

Jag blir bara ledsen av att tänka att du kanske håller på att falla. ❤️ Men jag förstår hur tufft du har det. Det är oerhört starkt av dig att våga vara så ärlig.

Jag skulle vilja berätta för dig om gårdagen. Hur det vände så snabbt efter min svacka. Hur mycket bättre jag mår idag. Hur fort det kan vända. Och hur glad man är när det vänt att man stod ut.

Jag önskar så att du står ut. Men jag klandrar dig inte om du inte gör det.
Varma kramar ?

Fibblan

Jag VILL nykterhet!
Är fortfarande nykter. Tillbaka på timme för timme. Så får det vara idag. Måånga timmar, har jag klarat redan..?.
Jag har gråtit, promenerat. Känt värme och doft av sol. Sett vintegäck och snödroppar i blom. Stunder av absolut närvaro i något större än mig själv. Tror jag lyckades hämta lite kraft. Jag VILL möta våren nykter, med ett klart och öppet sinne. Jag har sökt mer hjälp och den är på väg.

Tusen tack för ert stöd?! Så tacksam för dina peppande ord FinaLisa och till dig Nejlika, för ditt engagemang. Jag känner din värme och den gör mig gott?! Vi har det lite upp och ner både du och jag, (minst sagt). Och jag har aldrig varit så nära ett återfall, sedan jag slutade, som idag..grät när jag läste ditt inlägg. Någon därute förstår. Och tycker inte jag är konstigt, fel, för komplicerad att försöka förstå.

Så glad att du mår mkt bättre idag och att det känns som du lyckats vända din svacka?! Också glad att du stod ut?!

Hur går det för dig FinaLisa?

Varmaste av kramar till er båda!
/Fibblan ?

Vilken urkraft du besitter!
Snart släpper det värsta och du är igenom!
Vilken härlig lycka du kommer känna då? jäklar anamma!!

För egen del har det varit en lugn men lite trist helg. Är begränsad i min rörlighet på grund av mina benhinnor.
Var det du eller Pim Pim som nämnde magnesium spray..?
Iallafall så har jag en fysioterapeut på vårdcentralen jag kan ringa imorgon.

Hoppas du får en någorlunda skön kväll.

Kramar
???

Fibblan

Ja, någonstans därinne finns
den där kraften..?phu!
Även om jag inte är igenom helt, känns det stor skillnad.
Tack moder jord för att vi kan hämta kraften där när vår egen inte räcker till..?!

Verkligen trist med benhinnorna..?. Ja, det var jag som föreslog magnesiumspray. Det är som en olja med rent magnesium i. Lämnar en lite stickande känsla på huden direkt efter man smörjt in. Men det har effekt tycker jag.
Värt o prova iaf☺️!
Fråga fysioterapeuten imorgon - hen borde ju veta vad som hjälper bäst!

Kvällen kommer nog bli hyfsad
Som det känns nu?. Jag har verkligen en fantastisk människa i min man också, som gett mig utrymme och tid att bara få vara och hantera mig själv idag..❤️!

En lugn och fin kväll till dig med och kryakramar på dina benhinnor?
/
Fibblan ?.

Läser alla dina inlägg i rad och pustar ut vid det sista. Hoppas att du fixade det. Hinner inte skriva mer just nu än att du är superstark och bäst.

Kram

Fibblan

Jag fixade det ? !
Sitter på jobbet nu. En lugn stund för tillfället..☺️
Tack för din omtanke ?!

Stor kram?!
/Fibblan ?.

Nejlika

Att du är konstig, fel eller för komplicerad att försöka förstå är det sista jag skulle tänka. Jag har ju själv nu passerat mitt rekord nyligen vilket betyder att jag själv gett upp varenda gång fram till nu. Oftast har det ju inte ens gått mer än några dagar. Så vore vansinne om jag, eller någon annan här för den delen dömde :) Dina tankar är normala under abstinens, så normala, det är ju därför det är så förbaskat tufft allt! Men jag vet att det går över. Finns miljoner med bevis där ute :) Men i de svåraste stunderna så är de inte lätta att se.

SÅ glad att du klarade den dagen. Hoppas du klarar en till, och en till, en till och en till...osv ;) En dag i taget!

??

... blev lite orolig för dig ett tag men så strongt gjort av dig att rida ut stormen!
Kram på dig vännen! ?

//PimPim ?

Fibblan

..för ert oerhörda stöd och support!
Känns helt fantastiskt, och jag kan ärligt säga, att utan er, är det frågan om jag hade fixat det.. tack för att ni hjälper mig se, precis som du säger Nejlika, det som är så svårt att få syn på i mörkret. Nu strömmar ljuset in lite i sprickorna..??!
Och här står jag.
Stolt.
Starkare.
Tacksam.

Kramar om mig själv och er?
/Fibblan ?.

Blir så glad för din skull. ? Så starkt att klara det jobbiga

Hoppas att du får det lite lugnare själsligt i dag.

Kram

Fibblan

Ett helt annat lugn idag.
Så tacksam för det ?.

Och ännu en erfarenhet rikare. Phu..
Det går att ta sig igenom även när det känns omöjligt..
Skriva är ett bra sätt.
Läsa, förstå, hämta förtröstan och tillförsikt hos andra, ett annat.
Att tvinga sig ut i naturen, även när kropp och själ skriker efter destruktiva handlingar -

Att tillåta sig vara i det vackra, även när allt känns smutsigt och fel inuti..?

Att bli förbannad, exstinalisera det onda alkoholdjävulen/ångestmonstret eller vad man än väljer kalla det, och ge det en match i form av fysisk träning.

Att med ljus och lykta söka efter det där "jävlaranamma;t", som jag vet att jag har, men som ligger väl dolt och endast som en viskning, i dessa lägen..
Det finns där fortfarande.

Så länge jag håller i den sista slöjan, har jag allt jag behöver inom mig och jag har också möjlighet att tanka upp utom mig.

Kramar/
Fibblan ?.

Det tycker jag att du är. Hoppas att många läser dina fina rader. ?

Citerar Gunde Svan: Ingenting är ooomöjligt. Det vet vi nu.

Kram på dig