Igår gav jag upp

184 inlägg / 0 nya
Senaste inlägg
Soffi
Tittar förbi

för att höra hur du mår?

Jag vet ju att förra veckan var tuff, så jag hoppas verkligen att du har det lite bättre nu.

Varma kramar!

Talien
Ångesten lättar

Tack Soffi!! Det är bättre. En bra dag idag, både hunnit göra nytta och vilat! Ångesten har varit närvarande men i slutändan den som pushade mig framåt idag.

Det är så svårt med dåligt mående... ångest... Ska jag backa eller pusha mig framåt? Sjukskrivning eller jobba? Stänga in mig och vila eller ringa en vän och gå ut och promenera? Minsta lilla fel kan bli förödande och minsta lilla rätt kan vara räddning.
Frågor. Borde jag ha förstått att det var på gång? Skulle jag kunnat förhindra att det blev så illa? Vad beror ångesten på?
Jag har ett par problem som jag inte kommer till rätta med, och dessa problem dyker upp och skapar enorm ångest emellanåt. Ofta vår och höst...

Det jag kommit fram till denna episod av ångest är en kontrollförlust jag känner... som skapar ett obehagligt kontrollbehov som inte hjälper ett dugg. Den strimma av hopp och ljus jag känt de sista dagarna är att min enda chans är att släppa taget... åtminstone lite... Att inte klamra mig fast vid saker som uppenbarligen inte funkar. Försöka lita på att det kan bli bra, utan att veta hur. Lita på att andra människor finns och hjälper utan att jag behöver kräva det. Kanske till och med en högre kraft? Känns ibland som att det finns en sån. Och att lita på att jag finner lösningar, kanske inte idag, kanske först när tiden är rätt...
Flummigt?

På senare eftermiddagen kände jag en lätt ångest över en tom kväll framför mig. Några sekunder senare känner jag att jag längtar efter yoga-känslan. Slänger mig på telefon, bokar ett pass och sitter på en matta i yogastudion en halvtimme senare. Och nu mår jag bra. Under den senaste veckan, drygt, har jag inte orkat träna och yogan har jag inte varit på på två veckor. Mitt i ångest är det svårt att avgöra om träning kommer att dränera eller ge mer energi. Att bara nås av impulsen "nu är det dags igen", agera på den och få njuta är så skönt! Och det ger mig lite hopp om att jag kanske är på rätt spår... Att släppa taget lite och låta saker ske när det är dags. Det kanske kommer bli bra?
Förmodligen kommer denna ångest sitta ett par dagar till, det brukar göra det. Men det har lättat och kommer bli lättare.
En ganska bra måndag. Nykter 💚

Talien
Grått

Jag gillar att åka buss, eller tåg. Bara jag inte behöver prata med nån och det är hyfsat tyst. Det är sååå rogivande. Känslan av att sitta still och åka med, och veta att jag kommer dit jag ska utan att behöva anstränga mig.
Lite löjligt... men skulle vilja ha det så livet.. ett bekvämare liv... 😂

Har varit riktigt tufft på jobbet. Jag har sagt ifrån mig en arbetsuppgift... en uppgift som jag inser har gett mig ångest. Blir lite orolig över om jag gjort rätt, men jag tror det är rätt. I fyllelivet skulle jag sagt ifrån mig skiten i ilska. Kanske lite demonstrativt. Eller inte gjort någonting åt saken och istället druckit och ältat skiten för mig själv. Jag försöker göra saker snyggt och schysst och hoppas att jag får det lite lättare. Snart.

Hela jag känns som November. Grå och trist. Drar på mig ett leende när jag möter andra, vill inte att andra ska påverkas av mitt humör... och för att jag hoppas på ett leende tillbaka.

Grå och trist... men nykter iaf 🙂

Soffi
Här kommer ett leende tillbaka!

Grå och trist som november även jag.
Läser om hur du också har det tufft och lämpar.
Så kom jag till din slutkläm om att du drar på dig ett leende, och märkte att det fick mig att le också!

Ville bara säga det :-).

Talien
Tack igen ❤

Soffi ❤
Första ärliga leendet från mig idag!
Varenda leende är så sjukt mycket värt nu. Alla val är mellan pest eller kolera just nu. Livet är skit. Det blir bara värre och värre och jag vet inte hur jag ska göra för att vända på det. Jag orkar inte göra det som jag vill, och jag orkar inte göra det som jag mår bra av. Jag gör bara det jag absolut måste. Och det jag absolut måste är bara tråkigt och jobbigt.
Fortfarande nykter, men det gör ingen skillnad. Snart blir det dricka, för att stå ut. För att det kommer inte att bli bättre som det ser ut nu.

Soffi
Fullt logiskt

Jag kan inte annat tycka att du resonerar fullt logiskt när du skriver att det snart blir dricka för att stå ut.
Jag känner så väl igen mig i att livet är skit, att inte orka göra mer än absoluta måsten och att allt är novembergrått i kvadrat. Så mycket bättre att må bra med hjälp av alkohol och orka mer!
Men. Ja, det finns ju alltid ett men.
Jag tänker att det är inte hela värden om jag tar ett återfall för att jag inte kan stå emot suget att dricka för det är ju så gott!
Eller, om jag är på fest och låter mig ryckas med och dricka med andra för att det är så trevligt.
Kanske kan jag tom tänka mig att dricka om det dyker upp något stort att fira.
Men, jag är livrädd att börja dricka igen för att jag känner att jag måste för att ens fungera som människa, för att orka och för att må bättre. Vad ger jag då mig själv för signaler? Hur kan jag då någonsin igen hitta motivation att försöka sluta eller minska drickandet igen?
Jag har fått rådet här, av andra som ligger långt före i nykterheten, att låta det ta tid. Bättre mående kommer enligt dem och det enda man kan göra är att försöka ta hand om sig och låta tiden jobba. Något som inte alls ligger för mig, att bara vänta. Men jag har ändå valt att tro på att de har rätt. Det måste bli bättre.

Så håll ut!
Och, så länge du tycker att "det gör ingen skillnad" om du är nykter eller dricker så välj att vara nykter!

Soffi
Orolig...

Blir lite orolig när du inte varit här på ett tag.
Undrar hur du mår? Hoppas att du inte försvann för att det är alltför j--ligt.

Kram!

Tillbaka
Tillbaka

Jag är tillbaka här på forumet, (turen73). För sju år sedan insåg jag att jag behövde lägga ner drickandet då det spårade rejält. Efter några återfall höll jag mig nykter i tre år. I början var det jättejobbigt, sug vid diverse aktiviteter och jag var ofta ledsen över att inte kunna/våga dricka. Men sen mådde jag så bra, pigg, började meditera, läsa andlig litteratur och verkligen kände hur härligt livet är. Men så började jag lite smått att ta ett glas vi några tillfällen. Detta har jag gjort de senaste fyra åren, men det har hela tiden eskalerat. Helt sjukt att jag mår så bra utan alkohol och verkligen känner "livet i mig" på ett klart och härligt sätt som alkoholen aldrig kan göra. Har insett att nu måste jag ta nya tag och sluta igen. Det har börjat balla ur helt, tex i söndags skulle jag dricka lite glögg. Det slutade med 4 dagars intag. Sjukskrev mig, med sladdrig röst, åkte med maken in till närmaste tätort där vi jobbar, sa att jag skulle på ett möte, gick på Ica och köpte 2 st 3,5 som jag promenerade bort till sjukhuset med i väntan på att Systembolaget skulle öppna och sedan buss hem. Stängde in på på toa och drack/ vilade. På väg hem mötte jag min dotter på väg till bussen, hon tittade mycket konstigt på mig och sedan min son i bilen när jag var nästan hemma. Ja och så fortsatte det med den nyinköpta spriten tills igår när jag tog bilen till Ica och köpte 3,5 or samt drack upp min dotters alkohol.
Ja, det känns inte som att jag kan få ett tydligare tecken från universum att NU har jag inget val om det inte ska sluta väldigt illa. Min man vet om och han har väl äntligen fattat och att han måste dra ner på sitt eget drickande. Grejen är ockå att vi har gått hos familjerådgivning under hösten då jag kände starkt att jag ville skiljas. Det har blivit mycket bättre och jag tänker art vi nu får möjlighet att göra alkoholfria aktiviteter tillsammans, bra både för mig och äktenskapet. Idag är dag 1. Tänker att det är den tuffaste dagen, man har ju gjort den här resan några gånger.
Har varit inne och läst lite och känner att jag vill göra en markering för mig själv och mitt nya nyktra liv.
Kram på er alla som kämpar!🙂

Miomi
Depression?

Talien det låter lite som du hamnat i en depression. Inte helt ovanligt när man slutar dricka. Hjärnans belöningssystem skriker efter kickar. Din serotoninhalt är säkert låg och det blir ju inte bättre av vintermörkret.
Quickfixen för oss alkoholister är så klart att dricka, men det är det sämsta du kan göra. Vänd dig till sjukvården i stället. Ibland behöver man helt enkelt en sjukskrivning. Tänk långsiktigt!

Kram

Talien
Hej igen

En kollega var full på jobbet. Fick åka på behandling. Jag är ny på jobbet och har bara träffat denna person ett fåtal gånger, inte hunnit misstänka nåt. Min reaktion när jag fick höra detta? Jätteförvånad! Dricker DEN PERSONEN?!
Ehhh...? Jag är ju själv alkis...
Nästa reaktion: obehag. Satans vilket skitsnack om personen! Folk vet till och med hur mycket personen blåste.

Hur har det gått för mig då? Mått skit sen mitten av oktober. Alkostoppet nån månad tidigare kan ju självklart ha med det att göra. Den gråaste hösten på hur länge som helst har definitivt med saken att göra, jag påverkas av årstider. Ett tråkigt jobb-byte... tyvärr nödvändigt på grund av vantrivsel på förra jobbet, och ett (förhoppningsvis) bra val för att kunna byta till ett bättre (jag har några krokar ute). Jag har dessutom fått ett tråkigt besked i början av dec. Och jag började äta medicin i mitten av oktober med biverkningarna: nedstämdhet, depression och persolighetsförändringar... har ej den medicinen längre.
=
Hej alkohol!!
Förut, innan den 19 augusti, var allt en dimma, jag drack jämt. Nu har saker börjat urskilja sig då jag har druckit efter att jag haft en nykter period bakom mig.
Får inga kickar längre, bli bara trött. Det hjälper mot ångest, för stunden. Får blackouter om jag dricker starkare än folköl.

Under första tiden som nykter för mig tyckte jag att en motgång lätt kunde vändas till en utmaning. Utmaningar som erövrades gav styrka. Men när problemen och motgångarna hopade sig kändes det inte längre som utmaningar utan blev till ett "livet är skit". Alkisen fick ta över.

Nu: Det slinker ner ett par folköl då och då (inte på ett par dagar just nu). Jag mår lite bättre. Är i nån form av mellanläge av motivation inför framtiden och ältande av vad som är/varit. Försöker acceptera det jag inte kan förändra, och söker mod att förändra det jag kan. Skulle gärna vilja ha det där förståndet att inse skillnaden, för det är inte så jäkla lätt 😉

Tack för era kommentarer ovan. Jag har inte orkat vara så aktiv. Vet inte hur jag kommer göra framöver här. Men skönt att skriva av sig lite iaf.
Kram till er alla som läser dessa rader ❤

Lingonris
Tack Talien <3

Jag är ny här på forumet och har nu sträckläst hela din tråd! Och jag vill bara säga TACK! Det är sjukt så mycket som jag känner igen mig i och konstigt hur man kan känna samhörighet med en människa som man aldrig träffat eller ens vet vem det är. Jag vill skicka en styrkekram till dig, hoppas du mår bättre snart.

Talien
Åh tack, Lingonris

Verkligen tack!
Det är ett härligt ställe detta forum! Så enkelt, ärligt och respektfullt. Önskar lite mer av sånt i det verkliga livet.

Vinäger
Fint att du är här igen

Självklart tråkigt att du inte mått bra, vilket framkom i dina senaste inlägg i november.

Tänker att det ändå kunnat vara mycket värre. Hoppas att du inte tar det som att jag förminskar dina problem, för det gör jag inte. Jag tänker mest att du kunnat vara långt under isen vad gäller alkoholen. Du börjar må lite bättre, A ger dig inget positivt, dessutom har du förmodligen den här perioden inte hunnit dricka dig till ett fysiskt beroende. Dessutom är du här igen... 😘 Jag skönjer hopp, hoppas att du har förmågan att göra detsamma. Att du fortfarande har humorn kvar inger extra hopp, den kan göra underverk.

Varma kramar till dig

Talien
Tack Vinäger

Jag tar inte illa upp, eller som nån förminskning. Det kunde vara värre, det har varit värre. Tack för påminnelsen. Min stora svaghet är just när det händer flera skitsaker samtidigt eller nära inpå varandra. Jag har en stark motivation till ett nyktert liv och en stark rädsla inför vad som varit, och alkoholen får inte samma utrymme som tidigare.

Jag är jättetrött. Har varit i ett par månader nu.
Har en hel del jag vill dela med mig av. Jag ska försöka.

Soffi
Så glad :-)

.. att se ett livstecken från dig igen Talien. Och ännu gladare för att du mår lite bättre.
Jag blev verkligen orolig när du försvann, att du skulle ge efter helt för a. Men du är så stark och helt på rätt väg, om än om vägen är svår.
Härligt!

Talien
Blåtira och ostbågar

Vaknade med blåtira och stukat finger imorse. Snubblade på en matta på fyllan igår.
Dags att försöka på sig lite nykterhet igen? Fast jag är sugen på öl... Blåtiran är rätt liten, lite smink så skulle den knappt märkas när jag smyger in nånstans och plocka på mig några öl... Ingen skulle nog märka. Förutom jag. Jag skulle känna skammen. Skammen inför mig själv, att gå att handla öl med en översminkad fylle-blåtira liksom..

Jag har varit noga med att inte dricka så starka varor sen jag började dricka igen. Mest folköl och ibland starköl. Slängt in några nyktra dagar här och där för att inte spåra ur för mycket... Men spåra kunde jag visst ändå. Här om dagen tog jag ett par sömnpiller till folkölen och vaknade dagen efter med ostbågar i sängen och runt sängen. Har inget minne av den måltiden...

Istället för att supa stenhårt som jag tidigare gjort verkar jag istället lagt på mig ett matmissbruk eller vad man ska kalla det. Som nån form av självskadebeteende för att liksom krydda upp folkölstillvaron... Äter knappt nånting när jag dricker, alternativt vräker i mig pizza tills jag mår så dåligt att jag bara ligger i fosterställning med magsmärtor, hjärtklappning och svettningar.

Vaknar besviken gång på gång. Känner inte stolthet över de få nyktra dagarna jag samlar på mig lite här och där eftersom jag inte riktigt har haft motivationen att vara nykter "på riktigt".
Saknar stoltheten jag kände i höstas, över dagarna, som blev veckor och månader. Saknar att kunna känna mig säker på min andedräkt, att ha fräsch hy och en klar skalle. Tycker inte om min uppblåsta och blaskiga mage jag fått åter.

Det är inte helt omöjligt att jag försöker mig på lite nykterhet igen. Idag kommer jag nog bara stänga in mig, skäms över min blåtira. Får för mig att det bara LYSER alkiskärring om mig. Vill inte vakna upp och rulla runt bland ostbågar igen. Det kanske räcker nu? Förhoppningsvis ska det väl inte behöva bli värre för att jag ska komma tillbaka till livet.. För det kommer bara spåra ur mer och mer. Idag är jag nykter på tvång. Får se hur morgondagen blir.

Andrahalvlek
Bestämma sig

Det är stor skillnad på att vilja sluta dricka alkohol och att verkligen bestämma sig för att sluta.

Du skriver ”Det är inte helt omöjligt att jag försöker mig på lite nykterhet idag.”

Det låter långt ifrån att bestämma sig för att sluta dricka, tyvärr.

Fortsätt skriv här om hur du tänker och känner angående ditt drickande. Plus och minus typ.

Till slut hoppas jag att du landar i ett bra beslut, för din egen hälsas skull.

Kram ❤️

Talien
Nja. Bestämt mig har jag

Nja. Bestämt mig har jag redan. Beslutet tog jag i augusti 2019, ett "livsbeslut", inte ett livsLångt beslut. Beslutet innebär att jag vill välja livet före alkoholen, tyvärr har jag snubblat längs vägen och har svårt att ta mig tillbaka. Att jag låter velig handlar om att idag är motivationen bara att jag vill slippa den äckliga alkodimman, och den motivationen är inte så rolig även om den hjälper till en början.
Jag vet av erfarenhet att den positiva och verkliga motivationen till att vara nykter kommer, den som handlar om livet ❤ men den kräver ett par dagar/veckor för att infinna sig. Just nu är jag bara glad att jag klarade denna dag. Låter lite knepigt kanske, jaja..

Har grottat ner mig i andras trådar, tänkt tillbaka på min nyktra period, liksom förberett mig för att låta den positiva motivationen infinna sig. Plöjt en serie och gått på promenad i mörkret. Snart dusch och kvällste. Sjukskriver mig ett par dagar och försöker fokusera på mig själv.

Charlie70
Bra plan!

Tycker det låter som om du har en bra plan Talien! Bra också att du sjukskriver dig ett par dagar. Lugn och ro med tid för reflektion är bra så att du kan ladda för att välja livet så som du önskar!
Charlie

Andrahalvlek
Låt det ta tid

Det måste få ta den tid det tar. Läsa andras trådar är jättebra. Kan också rekommendera Alkispodden. Ikväll upptäckte jag att youtube är en guldgruva för att förkovra sig också. Alla vittnesmål och all fakta som kan styrka och motivera mig i mitt beslut att vara nykter suger jag i mig som en svamp.

Talien
Rutin

Att börja dricka efter en tids nykterhet innebär ofta att man ganska snart är där man slutade. Samma kan gälla när man blir nykter igen efter en tids återfall, det går att vara tillbaka på fötterna igen ganska snart om man återgår till de nyktra rutinerna och strategierna. Tror jag. Det känns så.
Jag har en kvällsrutin som har varit viktigt för mig: Dusch och sen mysa en stund med en kopp te, lägger mig på spikmatta och tänker igenom dagen och tackar för allt som varit bra. Skapar en intention för nästa dag.
Ganska enkelt och låter kanske inte så speciellt, men för mig är det viktigt och en stor hjälp som genomsyrar hela dagarna. Bara den simpla grejen att ta en dusch för att det är skönt innan läggdags. Det har jag aldrig gjort förren i höstas när jag bestämde mig för nykterhet. Tidigare har dusch varit något som görs före eller efter något, för att vara ren 😂
Att tacka för dagen innan sovdags innebär för mig att jag ger dagen en positiv mening och vaknar oftast på morgonen ett bra humör.
Att tänka ut en intention för nästkommande dag gör att jag vaknar med en känsla av att kunna göra något värdefullt med dagen. Idag tex ska jag fokusera på positiv motivation till nykterhet och livet. När jag skapat en intention får den följa mig genom dagen och när jag ibland tappar bort mig får den mig tillbaka. När sen kvällen kommer och det är dags för tacksamt kan jag i stort sätt alltid tacka för hur min egen intention gjorde något bra med mig och dagen 🙂
Jag började igår, och fortsätter idag. Jag är lite mör i kropp och själ, men på rätt bra humör. Sitter i en liten bubbla hemma för mig själv, vill inte riktigt tänka framåt eller utanför mig själv. Det gör inget, får vara så, åtminstone idag.

Andrahalvlek
Klokt tänkt

Jag tror på att införa nya nyktra rutiner i stort och smått 😊 Och att tänka positiva tankar och formulera en intention inför morgondagen låter toppen. Det ska jag ta efter!

Tankens kraft är otroligt stark, både positiva och negativa tankar.

Talien
Kväll och ganska nöjd

Ja, intention med dagen är bra, bra hjälp inför svåra situationer men även för att ge en mening med den ibland gråa vardagen.

Nöjd med dagen. Känner lite inspiration och motivation inför framtiden, intentionen för dagen avklarad 🙂. Min blåtira har varit min antabus idag... även om alkoholsuget inte varit alltför kraftigt.
Känner mig verkligen som i en bubbla, som att jag inte orkar tänka på någonting utanför mig själv.. som att skydda mig från omvärlden, förvirrad. Men jag kan ändå inte göra underverk på en dag eller två så jag får vara nöjd med att jag lyckats åstadkommit något inuti min lilla bubbla.

Börjar bli dags för kvällsrutinen nu, mys 🙂. Kvällar med alkohol är aldrig mysiga för mig längre, de går bara ut på att glömma, förtränga eller stå ut. Bara de nyktra är mysiga!

Charlie70
Godmorgon Talien!

Hur mås det i dag?
Kram!

Talien
Ännu en dag

Jo men tack, Charlie! Helt ok. Nykter. Känner mig redo för att satsa på nyktert liv. Känner lite spänning inför vad som väntar. Många tankar som snurrar dock. Efter gårdagens inlägg föll polletten ner angående "min bubbla" och vad det står för. Lyckades släppa grubblerierna igår kväll för att istället fokusera på en skön kväll. Tänkte att jag kan tänka idag istället 😂... Jag är ju ändå hemma från jobbet och har tid på mig.
Min bubbla har jag skapat de senaste månaderna, för jag har inte velat leva i det liv jag lever. Jag trivs faktiskt inte. Det var när problemen hopade sig, blev för många som alkoholen fick plats igen. Jag kunde inte vända problemen till utmaningar. Det är väl något jag måste lära mig va? Just nu vill jag inte riktigt titta på mitt liv... men jag tänker göra det lite ändå. Måste börja fundera över vad jag måste acceptera som det är och vad jag kan förändra eller förbättra.
Jag har ju levt i en bubbla i många år innan jag bestämde mig för ett nyktert liv i höstas. Men då var jag så van vid bubblan, den var det naturliga tillståndet. Men efter några nyktra månader lyckades jag kliva ut i livet. Nu känns "bubblan" eftersom jag nyligen varit utanför den.
Ehhh...? Jag tror jag förstår vad jag själv menar iaf.

Förmiddagar och kvällar är bra och sköna oftast. Eftermiddagar är min svåraste stund. Börjar klia i kroppen och själen, inget känns ok. Så nu är det bara att stålsätta sig för de närmaste timmarna. Äta lunch (!!!) och kolla på en film ska jag göra. Fortsätta fokusera på det positiva med nykterhet och glutta lite på mitt liv...
Det är inte svårt att vara nykter, jag vet redan att jag kan. Fast jag kan ju inte förren jag gör det, va?

Andrahalvlek
Förstår precis!

Du är på helt rätt väg i ditt tänk om både nykterhet och ”bubblan” som du vill spräcka, tycker jag 🤗

Talien
Tack!

Tack! Skönt att det går att förstå lite av mina tankar när jag försöker sätta ord på dessa. Jag är ju en introvert känslomänniska och mina inlägg är väl inte så ofta konkreta. Dessutom så är jag fortfarande lite nynykter, mör och rörig 😂

Talien
Kick

Jag vill ha en kick! Jag har så tråkigt! Alkohol ger mig ingen kick längre, det var många år sen. Så det är inte riktigt det jag saknar.
Att nyktra till för andra gången är inte så kul. Första gången fick jag mängder med kickar! Varje dag var en vinst, jag kände mig stolt. Varje fördel som dök upp var lika oväntad som välkomnad. Insikter! Kunskap. Böcker och poddar.
Nu då?
Jag börjar ju inte om från början. Några dagar nykter är ju inte nytt.

Lite gnäll så här på en riktigt tråkig lördag..

Andrahalvlek
All in-personlighet

Jodå, det finns nya böcker, bloggar, youtube-filmer att frossa i 🤗

Som så många andra av oss är du en all in-personlighet. Kanske ska du nörda ner dig i en hobby? Virka/sticka, måla, eller renovera hus?

Se klart
Tråkigheten

Jag tampas också med den då och då. För min del så tar jag igenom den med någon sorts acceptans, och tankar om att bakis-dagar är ÄNNU tråkigare... för mig handlar nykterheten om att acceptera att inte alltid försöka förhöja livskänslan utan låta höjningarna komma när de kommer.
Tråkigt råd kanske, eller inte ens ett råd... men tänker att vi som matat hjärnan m så mkt direkt behovstillfredsställelse behöver tona ner, hitta en ny baslinje.
Så tänker jag när jag känner leda.
Det brukar gå över!

Sidor