Period igen

11 inlägg / 0 nya
Senaste inlägg
Katia
Period igen
Katia
Period igen

Min sambo är periodare. Det har varit lugnt i 3 veckor och nästan alla blåmärken är borta. Har dock fortfarande ont i bröstet, misstänker fraktur eller spricka men det känns mindre och mindre. Har varit värre så att jag fick ta värktabletter var fjärde timme.

Igår var det fredag. Han hade druckit ett par öl när jag kom hem. Jag drack inget. Vid maten öppnade han en box med rödvin. Klunkade snabbt glas efter glas. Efter maten försökte jag koppla av i soffan. Han blir högljud och tjatig när han är full. Babblar om samma saker hela tiden.

Efter en stund började otrevligheterna. Han säger att min 11-åriga katt (som är frisk, pigg och välmående) inte kommer att leva så länge till för att det 'märker han eftersom han kan sånt'. Jag är uppvuxen med diverse husdjur och har haft djur i hela mitt liv. Det är inget fel på min katt. Jag vill dock poängtera att jag inte uppfattar hans snack som något hot mot min katt utan bara dumt fyllesnack.

Jag försökte ignorera honom. Då smäller han till mig i huvudet. Jag blir irriterad och reser mig från soffan. Börjar plocka undan disk i köket. Han sätter sig i sin fåtölj och dricker mer vin.

Jag går upp till sovrummet på andra våningen, gör mig iordning och lägger mig i sängen och börjar titta på en serie. Efter en stund kommer han upp. Är riktigt packad, snubblar mot väggarna och dunsar ner i sängen. Är gapig och ska ha uppmärksamhet. Jag försöker att få honom att sova genom att erbjuda mig att han kan ligga hos mig så att jag kan klappa på honom. Det fungerar en stund sen är han inte nöjd med det.

Det går knappt att höra vad han säger pga fylla. Helt plötsligt tar han ett hårt stryptag om min hals och trycker mig hårt ner i sängen. Han är väldigt stark och jag har svårt att rå på honom i de lägen även om jag är självskyddsutbildad. Jag lyckas få honom att släppa greppet genom att säga vårt 'lösenord'. Det fungerar tack och lov ändå när han är så full.

Då försöker han istället att putta mig ur sängen. Jag får honom att sluta och klappar på och gosar med honom istället. Jag är jättetrött och blir ledsen. Ber honom att vara snäll och att sluta. Efter en stund somnar han.

I morse var han såklart rejält bakis. Hans bakfylla och abstinens brukar vara vidriga men han kände nog på sig att han inte varit snäll igår och var istället gullig, kärleksfull och lätt ångestfylld. Han frågade om han varit eller gjort nåt dumt i går, om han hade ringt nån eller om någon sett honom. Jag sa, som vanligt, att jag inte har något emot att han dricker men att han måste hålla sig till öl och inte hälla i sig massa vin. Berättade att han varit burdus och hårdhänt men gick inte in på detaljer om vad han sagt eller gjort. Jag orkade inte. Ville bara glömma och lägga det bakom mig. Älskar honom så jag blir galen.

Nu är det lördag och han är på stan med ett par kompisar. Han har druckit sen klockan ett. Jag bad honom att inte supa bort sin telefon (med plånbok) då han gjort detta flera gånger tidigare. Har erbjudit mig att åka och hämta honom när han ringer. Hoppas inte han hittar på eller hamnar i nåt dumt i fyllan.

Behövde bara skriva av mig lite.

Azalea
Snälla Katia

Du måste vara rädd om dig. Det låter som det är rent av farligt för dig att vara i hans närhet när han har druckit. Det duger inte som kompensation att han är gullig och kärleksfull dagen efter. Det kan vara för sent då.
Du är så mycket mer värd.
Kram Azalea🧡

kärestasyster
Men hjälp...

Vad är det som håller dig kvar hos honom....stick så fort du kan!!!!

Skrållan
Så hemskt

Så fruktansvärt hemskt han behandlar dig. Du måste ta dig från honom. Det låter farligt att stanna.
Vad skulle du råda en syster, ett barn i din situation? Tänk på dig nu. Gå ifrån honom. Han är inte värd dig.

skordo72
Lämna!

Lämna honom nu! Seriöst! Stick så fort du kan!
Om han får behandling för sitt A-beroende och kanske andra psykiska saker emellertid, då kanske ni ska ta upp förhållandet. Men som det låter nu så stick för i helvete!
Tycker jag iaf…

Nykteristen
Hjälp dig själv, snälla! Det

Hjälp dig själv, snälla! Det låter väldigt farligt av dig att stanna där med honom! Vad tror du händer om han snedtänder totalt o inte lyssnar på ert lösenord nästa gång?
Får en riktigt stor klump i magen av ditt inlägg, kan du inte åka till nån när alkoholen sätter fart? Finns d nån du anförtrott dig åt?

mulletant
Katia, kära du

Som du ser blir många djupt oroade av att läsa hur du har det. Jag också! Du ska veta att det är inte första gången vi som varit här längre tid läser om ett liv i våldsutsatthet som det du beskriver. Det är inte heller ovanligt, snarare tvärtom, att den utsatta ’älskar’ förövaren. Obegripligt för den som står utanför.
Jag frågar som de andra, vad i hela vida världen gör att du är kvar? Du utsätter dig för hot om livet! Verkligheten är att kvinnor blir dödade i relationer som din.
Så bra ändå att du valde att skriva! Hoppas du fortsätter berätta om ditt liv och hur du har det. Vi är helt säkert flera som kommer att följa dig! Du är värd ett lugnt liv utan våld!
Med omtanke och kärlek / mt

Li-Lo
Katia

Att du har ett behov av att skriva här är sannolikt ett tecken på att du är inne i en förändringsprocess. Att sätta ord på vad som faktiskt sker är ofta ett viktig steg. Det är svårt att identifiera sig som våldsutsatt och se att intima handlingar som fysisk närhet blir strategier och inte längre handlar om kärlek. Starkt av dig att söka dig hit! Jag gissar att det är skrämmande att skriva dina inlägg och att läsa dem. Du har tidigare berättat att du har yrkeskunskap gällande alkohol samtidigt som det hitintills inte riktigt hjälpt dig som privatperson. Du är verkligen inte ensam om det. Det är stor skillnad då det gäller en själv.

Vi vet att alkohol förändrar personer. Och som du är smärtsamt medveten om ökar alkohol risken för att våld, hot och kränkningar. Ibland är det så att person som nykter aldrig skulle använda våld i berusning kan bli direkt farliga. Berusning är inte en ursäkt och det våld, de hot och kränkningar som förekommer under berusning kommer att påverka den nyktra relationen. Sakta men säkert förändras den som utsätts för våld. Våld (fysiskt & psykiskt)skapar processer som kan vara mycket svåra att förstå och ofta svåra att ta sig ur.

Det kan vara extra svårt för den som har kunskap och är arbetar med liknande problematik att själv söka stöd. Att ta emot hjälp. Till och med då en söker vård så kräver det så att säga att man förmår vara "patient". Att få en professionell kontakt är för många såväl bra som avgörande. Ibland kan det vara så att vi börjar blanda ihop känslor. Det som en gång var kärlek övergår till något annat och det kan vara svårt att skilja på intensitet och intimitet. Starka känslor är så att säga inte det samma som kärleksfulla känslor. Jag känner dig inte och jag hoppas att det är okej att jag skriver om hur det kan vara för andra. Hur tänker du om det jag skriver?

Det jag dock starkt rekommenderar är att du berätta för fler om hur du har det. Det finns professionella kontakter så som Kvinnofridslinjen (du kan vara anonym), eller 112 där du kan få hjälp av såväl polis som jourhavande präst också.

Ett steg i taget, det första, sätt dig i säkerhet!

kvinnofridslinjen.se/
unizon.se/hitta-jour

Varma hälsningar Li-Lo
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

mulletant
Jag vill tacka Li-Lo

för kloka ord och råd. Och passa på att berätta; när jag själv var i en destruktiv relation med min man var jag just den där professionella som hade så otroligt svårt att ta in att jag i min egen relation var den som behövde hjälp. Jag fick mycket bra hjälp här på forum, det sved många gånger för jag ville inte riktigt ’se’. Min man var aldrig våldsam mot mig men ett par gånger förekom materiellt våld. Psykiskt våld förekom ofta. I desperation och förtvivlan, men dock.
Jag trodde jag ’visste och kunde’ och den kunskapen finns kvar... men så oändligt mycket mer och helt annat har jag fått lära, på 12-stegsmöten och här.
Så - stort tack till hela Alkoholhjälpen och speciellt forum - min livlina under flera tunga år. / mt

Azalea
Tänker på dig

Ville bara skicka dig en kram då du finns i mina tankar.
Hoppas verkligen att du haft det lugnare nu eller till och med flyttat ifrån.
Skickar dig en stor kram 🧡Azalea