Trött.

5 inlägg / 0 nya
Senaste inlägg
Motstjärnorna
Trött.
Motstjärnorna
Mina hjärnspöken.

Hej gruppen. Pinsamt nog skriver jag det här i onyktert skick. Har precis skapat ett konto här och egentligen vet jag inte varför. Så mycket kanske, sen, om ,när..
Känner mig begravd utav ångest. Vet knappt vad jag ska ta mig till.. Ligger i soffan och undrar hur jag hamnade här. Har precis adressändrat till min pappas adress.
Min sambo och tillika fästman är arg, ledsen, besviken, trasig. Kalla det vad ni vill.. Jag var full igår och ljög för honom. Han, personen som ordagrant har sagt att vad jag än gör så ska jag inte ljuga, ljög jag för.. Han gick från kärleksfull man och partner till känslokall främling i sitt beteende. Jag skäms som jag vet inte vad, men problemet är att jag minns inte att jag ljög.
Jag hade druckit för mycket.
Han vet inte vad han vill göra. Har aldrig träffat någon som tagit en lögn på så stort allvar. Speciellt inte om jag sagt den på fyllan och inte minns den. Menar inte att det är en legitim ursäkt, men det är ändå ur min syn en förmildrande förklaring.
Efter det har jag enligt hans utsago, inte min egen för jag minns inte, skyllt allting på honom. Han är för ifrågasättande, han har inte varit hemma, han har inte brytt sig osv. Tyckte att varför ska du alltid fråga om jag druckit, vad som är fel osv.
Vaknade imorse med århundradets ångest. Han har sovit på soffan för att jag ljugit. Han åker till jobbet. Jag en timme senare. Imorgon är jag ledig, därför som jag är vaken mitt i natten. Vill inte gå upp, tränga mig på. Kommer sova på soffan inatt, men jag känner mig så ensam..
Imorgon är det whiskeykväll på hans jobb. Lär bli ännu en ensam kväll.

Finns det någon där ute som känner igen sig? Har ju jobbet, boendet osv. Men nu har han sagt att han ville slänga ut mig för lögnen jag inte minns igår. Hade ni dragit och lämnat partnern ifred eller hade ni spelat med öppna kort om vad som händer?
Hoppas att det inte var för oförståeligt. Kramisar.

Villvarafri
Hej! Jag är oxå precis ny här

Hej! Jag är oxå precis ny här. Öppnade konto igårkväll.
Det är alltid svårt att säga vad nån annan bör göra men nu ställer du ju frågan. Jag skulle nog känna att om jag ville behålla relationen, vilket det låter som om du vill, så är det nog nu dags att lägga alla korten på bordet.
Säg att du var full, att du inte ens minns vad du sagt. (Herregud! Hur många gånger har inte barnen sagt att men mamma! Det där har jag ju redan berättat för dig! Och så åker skämskudden på och man låtsas som att; ja just det, det sa du ju. Fast man inte ens minns att man pratat med dem i telefonen...)
Kanske din partner kan ha mer förståelse för ditt handlande om du helt enkelt ”erkänner”? Kanske han kan hjälpa dig att få hjälp utifrån? Det här är ju ingenting vi valt och heller inget vi egentligen vill fortsätta med.
Har du någon att prata med? Någon som tex kan följa med dig till VC?
Handen på hjärtat så är det ingen förmildrande omständighet att man är full när man säger dumma saker. Det vet vi ju allihopa som dricker. Men det är en skön ursäkt för sig själv. Vi måste öppna ögonen för allt vad drickandet för med sig, inte bara för oss utan oxå för de runtomkring som tycker om oss. Jag tror att när man till fullo vill ta in det och gör det, så kanske man kan uppbåda viljan och styrkan till förändring.
Men fy satan vad svårt det är!!! Mig har det tagit ca tre år att komma dit. Då pratar jag tre år för det. Inte drickandet. För det är längre än så...
Jag hoppas SÅ att du kan prata med din partner och att han kan förstå att det är inte du. Det är alkoholdjävulen som talar. Jag vill inte att du ska behöva ligga på soffan och känna dig ensam!
Vi är många som finns här för dig, om/när du behöver!!!
Kramis💞

Pianisten
Hej Motstjärnorna

Jag blir lite fundersam när jag läser ditt inlägg hur du själv ser på ditt drickande? Du nämner inte om du tänker hur det spelar roll i sammanhanget. Du har lagt din tråd i "Dricker jag för mycket" så det borde betyda att du funderar på det?
Du skriver att du var full igår. En torsdag, hemma? Eller var det i sällskap med andra, en AW eller liknande?
Tyvärr finns det inget svart eller vitt om man har alkoholproblem eller inte, det känner bara du. Ställer ditt drickande till med problem för dig? Det låter så. Lite förenklat sagt, dricker du dagligen eller flera gånger i veckan för att ha något att göra/slappna av/mildra oro/dämpa negativa känslor eller rent av för att du inte har några andra intressen så är du illa ute.
Kan det vara så att den -i dina ögon, lilla oskyldiga lögnen (som du inte minns) bara var toppen av ett isberg för din sambo som egentligen är trött och besviken på ditt drickande, eller den du blir när du dricker?
Stark ångest är en ren biverkning av mycket alkohol men det vet du kanske redan.
Håller med Villvarafri, vill du rädda din relation så bör du nog bara be om ursäkt om du ljugit, även om du inte minns. Sedan försöka sätta dig ner med din sambo och prata ut.
Ledsen om jag låter hård och rak men jag vill väcka lite funderingar hos dig. Oavsett hur du tänker om ditt eget drickande så har du börjat fundera på det och det är ju steg 1 i rätt riktning. Och är det så att du vill bestämma dig för att förändra ditt drickande så är detta en fantastisk plats med massor av fina och erfarna människor som kommer stötta och peppa dig!

Kram och lycka till.

Andrahalvlek
Välkomna hit!

Välkomna hit båda två, Motstjärnorna och Villvarafri 😊 Här på forumet sitter vi alla i samma båt, och har tagit oss olika långt på vår resa. Själv är jag nykter dag 27 idag. Har tidigare försökt begränsa mitt intag, men det funkade inte. Förstås. Sluta helt var enda sättet.

Slutligen vill jag ge er ett boktips: ”Skål! Ta mig fan” av Torbjörn Åberg. Finns som ljudbok på Storytel. Lyssnar på den just nu, och ibland känns det som han beskriver MITT liv 😳

Att likheterna mellan oss problemdrickare var så stora visste jag faktiskt inte.

Läs och skriv massor på forumet, i med- och motgång. Det funkar som självterapi - man tvingas sätta ord på vad man tycker, tänker och känner.