Slutat dricka utan nedtrappning. (Ändrad titel)

Profile picture for user Kontentan

Som svar på av Onkel F

Förstår precis din oro, själv drog jag i mig 2 st 50cl 7,0% för att våga öppna dörren till min beroendemottagning första gången.
Man är fullkomligt livrädd för att erkänna att man har tappat kontrollen.
Men det lättar så enormt mycket när man fått prata ur sig lite med någon som lyssnar, förstår och inte dömmer.
Det kommer att gå bra, jag ser fram emot att läsa din rapport.

Profile picture for user Andrahalvlek

Läkare du inte har förtroende för är verkligen inte det du behöver just nu. Som du hade laddat inför detta ?

Kram ?

Profile picture for user Kontentan

Att du inte fick förtroende för läkaren.
Du har all rätt att be om en annan om du inte tycker det fungerar.
Håller på dig.

Profile picture for user Onkel F

Känns rätt bra trots allt. Tar min (ganska höga) dos på mottagningen två gånger i veckan, så jag kan inte fuska. Skönt, ingen kamp mot Jävelberg om huruvida jag skall dricka eller inte. Dags för diskrensning, reboot och tillbaka till skolbänken.

Det som gör att det känns OK är att sköterskan jag går till för att få min Antabus känns helt rätt.
Klartänkt och rättfram, samtidigt som hon är väldigt sympatisk. Hon har lite grand samma tänk som Allen Carr / Annie Grace, nykterheten måste bli en naturlig del av livet. Att man måste tillåta sig själv att göra saker man trivs med och tycker är roliga i stället för att förbjuda sig själv att dricka alkohol. Att kamp, viljestyrka och vita knogar inte fungerar i längden.
Eller som hon uttrycker det-"Nykterheten får inte bli" och så hugger hon, en späd liten kvinna med livligt kroppsspråk, tag i skrivbordet som om hon tänkte bryta sönder det, spänner käkarna och får något smått galet i blicken.? Det går inte att missförstå vad hon menar! Precis så har jag känt många, många gånger.

Att ta medicin kanske kan ses som lite av ett nederlag, men jag är inte maktlös inför alkoholen. Jag väljer bara de verktyg jag har behöver för att komma till rätta med mitt problem. Jag tror det här kommer att bli bra!

Profile picture for user Andrahalvlek

Tänkte på dig senast idag, att ditt senaste inlägg om läkaren som du inte gillade kändes så tröstlöst. Men skönt att du fattat tycke för den kloka sköterskan.

Ja, det är mycket bättre att tillföra positiva vanor i sitt liv än att slita med att mota bort negativa vanor.

Och med antabus i kroppen får du en chans att skapa positiva vanor och erfarenheter av nykterheten som du sen inte vill avstå från.

Tack för att du skrev!

Kram ?

Profile picture for user TappadIgen

Som svar på av Onkel F

"Att ta medicin kanske kan ses som lite av ett nederlag"

Jag citerade dig här. Jag vågar påstå att det är tvärtom! Att ta den hjälp man behöver för att överkomma något, oavsett vad den hjälpen är, är en seger och inte ett nederlag. Ett nederlag vore det istället om man inte tog emot den hjälp man behöver för att besegra en sjukdom.

Tyvärr är det väl det som ofta hindrar en från att komma till rätta med saker och ting för att man skäms och ser det som en svaghet hos sig själv. Jag tror att det var starkt bidragande för mig att jag inte lyckades sluta tidigare och min analys är att det är ganska vanligt.

Jag är glad för din skull att du känns som att du är på väg åt rätt håll och du gör helt rätt och det ska DU vara stolt för att DU har tagit tag i detta för att förbättra DITT liv! Det känns som att du redan har vunnit en delseger på vägen!

Profile picture for user Sisyfos

Jag gillade verkligen ditt inlägg i VaraFrisks tråd. ?

Roligt också att du fastnade för ordet självbevarelsedrift. Jag har nog använt det tidigare just i förhållande till andra droger än alkohol, men nu när du fastnade för det så tänker jag att det är kanske det vi har, vi som försöker lägga ner vart destruktiva förhållande till alkohol. Självbevarelsedrift.
Medicin, appar, samtal, forum, ja man får testa sig fram helt enkelt tills man hittat en väg ut. Du verkar helt klart vara på rätt väg.

Profile picture for user Onkel F

på vad som skrivits i ett tidigare inlägg. Ett försök att nyansera bilden av hur man kan/bör/"skall" göra för att förändra eller avsluta sitt förhållande till alkohol.
Det enda sätet som är helt fel är väl att ge upp och kröka ner sig. Det leder bara till undergång. Socialt, ekonomiskt, mentalt och fysiskt. Ofelbart, det är bara en fråga om tid. Slutsats: Ge aldrig upp!

Jag har huvudet fullt med tankar på hur jag skall gå vidare efter min behandling på beroendemottagningen. Självbevarelsedrift och välbefinnande är två ord som fastnat och som jag håller på att knåda och bearbeta, får se vad det kan leda till. Men det får bli en senare fråga.
Antabus gör mig oerhört trött. Dags att gå och lägga sig.

God natt, hoppas du får sova gott!

Profile picture for user Onkel F

Det är ju titeln på en bok skriven av von Otter/ Feldt. Jag har den liggandes här någonstans. Personligen kan jag tycka att den snarare beskriver en återvändsgränd, tillbaka till en alkoholkonsumtion som inte är hållbar. Just my 2 cents.

Profile picture for user Andrahalvlek

Läste boken när jag hösten 2019 ville lära mig dricka kontrollerat. Den boken är en snuttefilt för alkisar som inte vill inse att det är ohyggligt svårt att dricka kontrollerat. Jag gav upp mina försök till slut, och slutade dricka helt. Sen såg jag en intervju med Feldt och hans fru von Otter hos Malou och blev otroligt beklämd. Det var så tydligt att han var väldigt beroende fortfarande, och att frun var väldigt medberoende.

Kram ?

Profile picture for user Onkel F

På tisdag börjar min tredje vecka med Antabus. Det känns bra att ha medicinen som en krycka att stödja sig på. Fick biverkningar första veckan, men fick dosen nedjusterad i tisdags så de är nästan borta.
Jag fick sug efter alkohol på jobbet i förrgår och igår. Meningslöst, eftersom jag inte kan dricka. En kollega blev sjuk, och det innebär stress för oss andra. Stressen är nog min största tigger, något som jag måste lära mig hantera.
För första gången någonsin (tror jag) har jag sagt till chefen att OK, jag gör det här, men just nu är det inte prioriterat, det får vänta. Jag brukar försöka hinna med allt oavsett situationen, men jag behöver bli lite snällare mot mig själv. Att vägra tokstressa är ett första steg i den förändring jag måste göra för att komma till rätta med mitt alkoholproblem. Många fler kommer att behövas.

Jag registrerade mitt konto här för två år och två veckor sedan. De första två åren har jag kastat bort i tron att jag skulle klara det här på egen hand. Slöseri med tid! Förr eller senare måste man inse hur det ligger till och på allvar försöka få till en förändring.
Jag tror att Antabus kan fungera som en språngbräda i min ansats mot ett liv utan alkohol. Att kunna dricka kontrollerat eller måttligt i framtiden är bara att glömma för min del.

Hoppas alla får en bra, nykter lördag!

Profile picture for user Andrahalvlek

Även om du har antabus så måste du jobba med ditt tänk, identifiera triggers, göra förändringar i ditt liv som du mår bra av. Det har du lärt dig massor om under dessa två år.

Men det har varit en onödigt lång resa för dig, du är värd alla framgångar i nykterhetsarbetet nu ❤️

Klokt att du förstått att stress är en trigger, och att du markerat mot din chef. Jobba på med meditationen också! Och plugga nyktra argument.

Kram ?

Profile picture for user Charlie70

Aldrig ge upp, det är en framgångsfaktor i nykterhetsarbetet. Så glad jag blir när jag läser att du äntligen tagit hjälp och att det redan gått tre veckor med antabus, grattis! Det här kommer att gå bra.

Kram!

Profile picture for user Onkel F

Promenader, meditation och läsning. Saker som får mig att må bra.
Jag känner mig lite trött och seg, förmodligen för att jag fortfarande får en högre dos Antabus än vad som fungerat tidigare. Det blir förmodligen bättre när jag kommer igång med motionen igen.
Det såg soligt och fint ut i förmiddags, så jag gav mig ut på en promenad. Drygt 10 minuter senare var jag hemma igen, med röd näsa och vita fingrar. Det blåste ordentligt och var svinkallt! Det får bli motionscykeln när vädret är så här. Världens tråkigaste motionsform! Man trampar livet ur sig i en halvtimme utan att röra sig ur fläcken, det enda som händer är att man blir svettig och öm i rumpan. Man får försöka intala sig själv att det är nyttigt, men det är inte lätt.
Men det kunde ha varit värre. Jag sitter åtminstone inte och pimlar vin på kvällarna längre, istället blir det en kopp rogivande örtte och en ostmacka framåt kvällen. Det är gott och ger mig en känsla av välbefinnande, och jag vaknar inte bombad och bakfull dagen efter. Om man bara tar tillvara på de små sakerna så känns det rätt bra att vara nykter!

Jag hoppas att alla gnetar på och aldrig ger upp!

Profile picture for user Jullan65

Kikar in och blir glad, du ger dig inte. Ingen tid som ägnats åt nykterhet är bortkastad, du är där du är idag pga erfarenheter. Bra erfarenheter liksom dåliga kan man ta lärdom av, vilket du gjort. Så klappa om dig själv och se envist framåt. En dag i taget förstås ?kram Jullan

Profile picture for user Onkel F

20 - 0 till det vita laget, men Onkel F är dopad 🤫. Antabus!
Varför sökte jag inte hjälp tidigare? Stolthet, misstro eller ren och skär dumhet? Det är faktiskt jäkligt skönt att slippa brottas med tankar på om jag skall dricka eller inte. Jag får kanske inte sug, men tankar på alkohol i vissa situationer som tidigare skulle ha lett till att jag druckit. Lite jobbigt ibland, men det är bara att släppa de tankarna. Bra träning inför den dag jag slutat ta medicinen.
Jag drömmer, som många andra här, om alkohol. Jag dricker ganska mycket och inser plötsligt, smått panikslagen, att jag gör det trots medicinen. Typ "Helvete, vad händer nu!?" Där någonstans vaknar jag. Lika otrevligt varje gång!

Tiden jag tillbringat här på forumet har naturligtvis inte varit bortkastad. Jag har läst (massor), skrivit lite och fått mycket klok feedback. Tips om bra litteratur likaså.
Det känns som om jag är redo att stänga dörren till alkohol och gå vidare framåt. En dag i taget och med en liten förändring åt gången.

Profile picture for user Andrahalvlek

@Onkel F skrev:"Det känns som om jag är redo att stänga dörren till alkohol och gå vidare framåt. "

Så troligt glad för din skull ❤️ Ditt inlägg andas lugn och stabilitet i allt det jobbiga. Det är så här det är. Det här krävdes, nu finns det bara en väg - framåt!

Kram 🐘

Profile picture for user Miss Mary Poppins

Wow 🥳💪💚

Roligt att du är en av dem som medicin hjälper. Härligt 💚🙏🌸

Men jag tror det är viktigt att man fortsätter att arbeta med mentala saker och lär sig mer om själva etanol under tiden. Annars borde risken vara ganska stor att man får återfall när man slutar med medicin. Eller jag kan ha fel i just ditt fall. Men för mig är det oerhört viktigt att stanna i forumet trots att det går bra nu 💚🙏

Profile picture for user Onkel F

@MMP, du har helt rätt. Jag har tagit Antabus 2 gånger tidigare, och det har slutat med återfall just av den anledningen. Jag var nykter i 3månader i somras på ren vilja. Längre än så räckte den inte. Jag proppade huvudet fullt med fakta om alkohol och läste en hel hög med böcker om att sluta dricka. Jag spikade igen dörren mot alkohol med buller och bång (trodde jag).
Kunskap och fakta är inte värt något om man inte förstår att omsätta dem till handling, så den här gången skall jag försöka ta det lite lugnare. Jag kommer inte att förbjuda mig själv att dricka alkohol eller tvinga mig själv att vara nykter.
Jag behöver jobba just med den mentala delen, att lära mig att välja saker som är positiva för mig istället för att falla tillbaka i ett destruktivt beteende. Alkoholen måste bli en icke-fråga i mitt liv🙏. Det blir inte lätt, men vem har sagt att livet skall vara enkelt?
Jag har ju Allen Carr, Annie Grace och sköterskan på beroendemottagningen på min sida, så vad kan gå fel?🙂

Profile picture for user Onkel F

En positiv effekt och en obehaglig insikt.
Jag var hos en neurolog för en dryg månad sedan. Smärtor i nacken och axeln på höger sida, kraftlös i högerarmen. När jag försökt lyfta tungt har armen och huvudet börjat skaka. Sviter av en stroke för ett antal år sedan förstärkta av effekterna av ett för stort alkoholintag blev domen.
Efter tre veckor utan alkohol är problemen borta. En positiv och lite oväntad effekt.
Det som är en väldigt skrämmande och obehaglig insikt är att jag har varit på väg att supa till mig nervskador och förstöra hjärnans förmåga att skicka signaler till kroppen!😱
Uppenbarligen inget irreversibelt (ännu), men en hint om vart jag är på väg om jag inte slutar dricka. Inget som borde överraska egentligen, etanol ÄR en cancerogen och ett nervgift!
Välkommen till verkligheten, Onkel F!

Profile picture for user Andrahalvlek

@Onkel F skrev:"Efter tre veckor utan alkohol är problemen borta. En positiv och lite oväntad effekt."

Pust. Ja, alkohol kan ge all möjliga och omöjliga symtom. Tur att du har lagt det bakom dig nu, så att din kropp och hjärna får lägga all sin kraft på att läka.

Kram 🐘

Profile picture for user Torn

Jag blev av med en massa fysiska besvär när jag blev nykter. Tex kraftig gikt i båda fötterna, avdomnade händer på nätterna, snarkande och andningsuppehåll, märkliga nervryckningar lite överallt, en ständig värk i levertrakten för att nämna några. Alkohol är ett jävla gift, så enkelt är det.

💪💪

Profile picture for user Jullan65

Känner igen mig i att kroppen tar stryk. Jag hade ständig värk, orkeslös och uppsvullen. För att inte tala om tankeverksamheten som var oroväckande låg. Nu gläds jag åt motsatsen och dessutom gått ner 10 kg. Så fortsätt nu det kommer fler vinster framöver.

Profile picture for user Onkel F

4 veckor nykter idag. Det fungerar bra med Antabus, även om den gör mig trött. Vet inte om det är det faktum att jag inte kan dricka som gör att jag knappt tänker på alkohol. Vissa saker är dock starkt förknippade med att dricka vin. Det kan säkert låta lite knäppt, men att se en film utan att dricka vin känns helt klart "ovant". Jag får helt enkelt lära mig att göra en del saker på ett nytt sätt, utan att pimpla vin medan jag gör dem. En liten förändring i taget.

En sak som hjälper mig är min meditation. Den hjälper mig att sluta älta saker som hänt under dagen (eller tidigare), jag kan släppa alla tankar och bara fokusera på...ingenting? En annan, jäkligt bra, sak är att jag har börjat lära mig att kontrollera impulser. När jag mediterar vill jag ha det tyst omkring mig, och jag fokuserar bara på min andning. Det är inte helt ovanligt att det börjar kännas lite obekvämt när jag suttit ett tag, eller att det börjar klia någonstans. Jag försöker låta det stanna vid att jag noterar känslan av obehaget och fortsätta fokusera på andningen.
Det går rätt bra, faktiskt. Om jag kan förhålla mig till sug eller tankar på alkohol är jag en bra bit på väg. Att notera att känslan finns där, men jag måste inte göra något åt den. Bara låta den vara.
Lite som några skrev till mig i somras när jag försökte sluta: En tanke är bara en tanke, en känsla är bara en känsla, den går över.

Det känns jäkligt bra att vara nykter så här långt, nu är det bara resten av livet kvar! Det är som att äta upp en elefant, en tugga/dag i taget så går det.

Profile picture for user Andrahalvlek

@Onkel F Det låter toppen! Stort grattis till 4 nyktra veckor! 🥳🥳🥳🥳

Med facit i hand har nykterhetsarbetet för mig handlat om: 70 % förändra vanor, 25% positivt tänk, 5% viljestyrka. Jag måste tipsa dig om Närvaropodden också, allra helst avsnitt #70 ”Alkoholism”. Jag skrev om det avsnittet i min tråd ”Andra halvlek har inletts” under ”Det vidare livet” idag. Just det avsnittet tror jag skulle förklara mycket för dig. Varför meditationen hjälper dig.

Kram 🐘

Profile picture for user Jullan65

Det låter höra sig, fyra veckor är ju kanon. Tröttheten är en liten sak i jämförelse med vad det ger, antabusen alltså. Tänker oxå att du inte ska äta det i hela livet, så håll ut och håll i. Vi är med dig på resan. Jullan

Profile picture for user Onkel F

En vecka till avklarad utan sug eller tankar på alkohol. Eller förresten, något i Varafrisks inlägg idag fick en tanke om att "kanske ändå"att dyka upp, men den försvann lika fort som den kom. I övrigt känns det lugnt och stabilt att vara utan alkoholen. Antabus och samtalen med sköterskan varje vecka gör att det känns oförskämt enkelt.
Mina enda problem är att jag blir väldigt trött av medicinen och att jag har livliga drömmar om att dricka. Såpass livliga att det känns som att de stör min sömn. Nåväl, dosen Antabus justeras ner till den nivå som fungerat för mig tidigare under veckan som kommer, och drömmarna beror på post-akut abstinens enligt sköterskan. Övergående, med andra ord.

Det är jäkligt skön att slippa det ständiga förhandlandet med sig själv om huruvida man skall åka till bolaget efter jobbet eller inte. Man får ju dessutom tid över som tur är. Att försöka bli nykter är ett projekt som tar lite tid med motion, meditation, lite läsning och eftertanke. Det är tur att det finns helger.
Tog mig tid att lyssna på ett intressant avsnitt av Närvaropodden idag (tack för tipset, AH). Fler avsnitt hade intressanta teman, så det blir nog att gå tillbaka och lyssna fler gånger.

Jag kanske låter som en nyfrälst, men jag hoppas att fler som försöker ändra sitt drickande på egen hand men (som jag) inte riktigt klarar av det tar mod till sig och söker hjälp. Det är sååå värt det!

Allt gott!

Onkel F

Profile picture for user Miss Mary Poppins

Grattis @Onkel F!! Så glad för din skull ❤💪🥳
Jag har faktiskt funderat att skulle jag råka hamna i missbruk i framtiden, så skulle jag då våga be om hjälp pga alla fina berättelser här i forumet. Tack för att du delar med dig ❤💚🌸

Profile picture for user Varafrisk

Hej Onkel F!
Har några frågor...om jag inte missminner mig går du t en beroendemottagning för att få antabusen? Hur ofta? Får du blåsa före du tar antabusen? Kollade man upp dina värden exempelvis levern? Vill bara kolla upp hur det går t på olika platser.

Grattis t att det går så bra!

Kram🤗

Profile picture for user Onkel F

@Jullan65 : Tack! det går rätt bra och känns stabilt för det mesta.

Ibland får man en snyting mitt i ansiktet av sanningen, som inför den här helgen. Alla "vänner" som utgjort min bekantskapskrets de senaste åren är strängt upptagna på annat håll när de inser att jag inte tänker dricka. Det är nästan så att man börjar fundera på om det är något fel på mig, är jag så tråkig och ointressant som människa?
Igår kväll när jag insåg att det skulle bli en ganska ensam långhelg fanns det tankar på att det hade varit skönt att ge hjärnan semester, stämpla ut och bara fly bort en stund. Tyvärr hade jag vaknat upp idag till samma sanning som jag försökt fly ifrån, att mina "vänner" och jag inte har ett skit gemensamt utom kärleken till den förbannade alkoholen.

Jag lyssnade på avsnitt#78 av Närvaropodden för några dagar sedan. Tema Vanor. Lite om att möta sina rädslor istället för att fly från dem, och att avstå en omedelbar belöning till förmån för större, långsiktiga fördelar. Det kanske är så jag skall se på situationen? Jag har mött min rädsla att bli utesluten ur en gemenskap (vars förutsättning är att man är mer eller mindre berusad). Jag har avstått den kortsiktiga "belöningen" att dricka mig full för att få vara en del av den gemenskapen till förmån för möjligheten till en bättre, nykter, tillvaro framöver.
Låter det pretentiöst, lite skitnödigt och kvasi-någonting? So be it! Om det fungerar för mig är det bra för mig!
Var och en måste hitta sin egen väg ut ur alkoholträsket.

Meditera mera!
Onkel F

Profile picture for user Andrahalvlek

@Onkel F Det låter klokt och snällt mot både dig själv och dina vänner. Om fylla har varit er enda gemensamma faktor så är det naturligt att det blir så här.

De vill inte hänga med dig för att du triggar deras eget dåliga samvete över drickandet, och du vill inte hänga med folk som ballar ur och tjafsar efter några timmar. Då får det bli så här.

Lyssnade också med god behållning på avsnittet om vanor. Det är alltid bättre att försöka lägga till goda vanor istället för att tvinga sig avstå från dåliga vanor, det tänket tog jag verkligen med mig. Liksom att stapla nya goda vanor på en redan etablerad vana, vilket funkar svinbra för mig.

Glad Påskkram 🐘

Profile picture for user Onkel F

@Varafrisk Det stämmer, jag går till en beroendemottagning för att få Antabus. Fungerar skitbra! Efter mitt första besök hos läkaren skrev jag att jag inte fick något förtroende för hen, men låt det inte avskräcka dig. Jag hade varit nykter i ett dygn vid det tillfället, så det var nog mest jag som inte var på topp.

Jag går till mottagningen två gånger i veckan. Läkaren ville helst att jag skulle komma vid tre tillfällen per vecka, men jag sade att det inte fungerar med mitt arbete, så det fick bli två.
Mottagningen behandlar bara olika typer av beroendeproblematik, och man kan boka tider hos sköterskan som delar ut medicinen som passar så bra som möjligt. Hon är mycket tillmötesgående i det avseendet. För varje besök är det avbokat 30 minuter.

Man måste blåsa varje gång innan man får Antabus, ja! Det är för din egen säkerhets skull. Om du har alkohol kvar i kroppen när du tar Antabus riskerar du att få en reaktion som är allt annat än trevlig, t o m farlig. Du kan läsa om riskerna på 1177.se eller FASS.se.

Innan behandlingen påbörjas får du lämna prover. I Region Stockholm kan man gå in på 1177.se och se provsvar, läsa besöksanteckningar o s v. I mitt fall var det nitton olika värden som kontrollerades, levervärden och en massa annat som jag inte har en aning om vad de är bra för..
Levervärdena kontrolleras var 4:de vecka för att se om något negativt händer. Mina första prover här visade en marginell förändring av P-asat och P-alat, men det ligger inom marginalerna för mätfel. Det är tydligen mest vid långvarig behandling med höga doser som det föreligger risk för förändringar.
Prov för att kolla alkoholmarkörer tas varannan vecka.

Normalt skall man ta Antabus på mottagningen (det är, trots allt, en beroendemottagning. Ett visst mått av kontroll ingår i spelreglerna.), men jag får med mig enstaka tabletter att ta på egen hand om jag har svårt att komma ifrån arbetet. Den här veckan var jag hos sköterskan i måndags, och nästa tid är på torsdag. Tabletter för idag och måndag tar jag själv hemma.

Jag hoppas att jag fått med det du ville ha svar på, annars finns jag på ett forum nära dig. :)