Han har vart nykter i 2 veckor - Nu då?

69 inlägg / 0 nya
Senaste inlägg
Självomhändertagande
Gratulerar

Till goda beslut och insikter. Landa i allt och ta hand om dig!

Det tog mig tid att landa. Nu har jag träffat en man som visar sig ha ett par barn med en kvinna som missbrukar.

Jag har min erfarenhet och så lever jag i det som är. Och möter det som är. Vet inte vad det blir.

Jag vet inte om han är medberoende. Det behöver jag ta reda på.

För jag vill inte bli någons terapeut nu.

Livet.

Vi som är här har lärt oss massor. Och vi kan få ett bra liv. Med nya relationer. Det gäller att vara observant tänker jag.

Och landa i allt som är.

Och lyssna på sig själv och sina behov.

Må gott!

skrollan
Det låter

Det är precis som att det är jag som har skrivit din text.

Träffat en man, med barn, och barnens mamma är missbrukare.

skrollan
Det låter

Det är precis som att det är jag som har skrivit din text.

Träffat en man, med barn, och barnens mamma är missbrukare.

Självomhändertagande
Om det skrollan

skriver jag gärna med dig om i en annan tråd om det är ok med dig. Så jag inte upptar denna.

Oslo
Kärlekshistoria

Alltså.

Det är ju ett under att man orkar gå ifrån sin sambo. Efter 10 år, och tre barn. Jag fattar absolut om man inte klarar det. Det är ju så jävla svårt. Och det är jul fel (och rätt på samma gång)

Herregud så ensam man kan känna sig...

Jag uppfattar det inte som vi hade så många andra problem än just alkoholen. Och ja, Jag vet att jag gjorde rätt. Jag hade inget val. Han hade inte slutat annars. Kanske han inte gör det nu heller. Och det var inte den han blev jag ville ha. Jag vet det. Så därfør gick jag.

Jag ville ha honom men han var inte kvar.
Det är ju bara så hjärtskärande sorligt, ledsamt och helt otroligt tragiskt. För ja, jag valde mig, men saknar oss.. Han. Den han var innan alkoholen tog över som en ond demon.
Och han har gjort sitt allra bästa för slåss för oss, mot demonen, men han fick det inte till. Och för det gråter jag.

Och jag svajar så oerhört. Jag är på två platser hela tiden. Med nästan allt.

Hoppas och drømmer om en ljus framtid och längtar tillbaka i tid samtidigt.
Jag känner mig ensam, men vill inte träffa folk.
Jag älskar och hatar på samma tid.
Jag känner mig lättad och fri, och saknar på samma gång.
Jag är hoppfull och rädd.
Jag är sviken, lurad och bortvald, men samtidigt så vet jag ju att det inte hade med mig att göra.
Jag är ett offer. Jag är stark.

För alkoholen tog min plats med åren och mitt hjärta brister.
Før jag vet att vi var fina.
Han var snäll mot mig. Och barnen. Är det fortfarande. Vi älskar fortfarande.

Detta är ju bara en sorglig kärlekshistoria.

Oslo
Gick ut och sprang

Tillbaka igen efter en halvtimmes joggetur. Livet känns bättre. Herregud så jag svajar känslomässigt.

Kan ena dagen vara nöjd och ganska glad. Känna mig fri. Hoppfull och förväntningsfull på framtiden.

Men så ibland så blir det som i eftermiddag. Jag gråter. Känner mig så nede och mörk.

Varfør svajar det så? Jag förstår ju att detta är helt normala känslor før vilken seperation som helst. Men iallfall. Jobbigt att inte finna balans.

Skrållan
Så många dagar

Så många dagar man känner just så. Det svajar. Man går mot sorg till glädje. Det är som det är, man kan inte slåss mot alkoholen. Den segrar, oftast.
Och det är inte vårat fel, det är inte alkoholistens fel. Det är alkoholens fel. Den tar över våra käraste hjärnor.
Det klart att man är ledsen. Jag lämnade efter 20 år. Det har verkligen känns. Jag har varit ledsen. Gråtit. Men efter 1 år och 7 månader är det mest glädje att jag orkade gå. Att jag bestämmer över mig själv. Att jag klarar mig själv. Att jag slipper tampas med en man som är full, som ramlar, som är oförskämd, som är arg, sur.
Sen det klart, saknar jag mannen som jag ville han skulle vara. Men det är ju en bild som inte stämmer.
Jag är lycklig att jag kommit så långt. Att jag tog steget till slut.
Oslo, ge det tid. Det kommer bli bättre, man tror inte det, jag trodde inte det, men det blir bättre.
Ta hand om dig själv, var snäll mot dig själv. Så går tiden, och du kommer bli starkare, allt eftersom.

Självomhändertagande
Fokus på barnen

Jag tänker att det är en stor gåva att ha barn. Barn leker och har roligt. Pröva att leka med dem. Om du inte redan gör det. Om du övar på att fokusera på att observera dina barn och den glädjen som barn kan vara i, så kanske du kan lära dig något av dem. Att vara i leken, i stunden, trots livets allvarliga ögonblick och beslut som du som vuxen och en mor behöver ta.
Om du inte vill träffa andra vuxna så gå ut i skogen och krama träd. Ta med dig barnen, gör matsäck och ta på bra kläder. Gå ut i naturen, lek och läk där.
Jag har läkt i naturen. Nu går jag dit för det är där jag trivs bäst. Jag ser medberoenden överallt. Och jag skulle önska att jag inte ser allt. Jag ser att jag varit långt ifrån ensam. Jag önskar att jag inte noterar allt. Eller förstår. Men medberoenden finns precis överallt. I olika former. Det handlar inte alltid om alkohol. Det handlar om att sätta gränser. Att leva sitt liv som en önskar. Ibland är enkelheten det bästa. Det är när vi lägger på masker och accessoarer och prylar som vi börjar jämföra med varandra. Och då skapar vi en spelplan där alla inte passar in.
Och i själva verket är vi alla desamma bakom fasaderna. Men vi spelar i olika ligor. Och det kan vara en utmaning att se vilken liga en har tillhört för att sedan observera att det inte finns så mycket kvar där, då fasaden har spruckit.
Jag saknar verkligen barn och jag tänker att det är livets största gåva. Att vara en mor. Du har dina barn. Du har tagit ansvar för dig själv och för dem, genom att separera.
Du kan bara vinna. Och det kommer att ta tid att landa i allt som du behöver landa i. Men du är en vinnare. Och du är en mor. Ta hand om dig med varsamhet. Visa medkänsla med dig själv. Och det finns så bra övningar, kurser kring medkänsla om sig själv. Du lyssnade på Djävulsdansen. Ge dig själv även verktyg att öva på genom att vara snäll med dig själv.
Utan att värdera så ser jag hur stark du är. Du lämnar. Du tar hjälp. Du skriver här. Du inspirerar många. Du har så mycket. Och du är kapabel.
Lev ditt liv. Gör en plan och landa i allt. Kan det räcka att du är en stark och trygg mor till dina barn. Just nu.

Sidor