Fyra år sen jag slutade dricka alkohol

101 inlägg / 0 nya
Senaste inlägg
mulletant
Vad bra santorini

att Sockerbomben föll 'rätt'!
Lycka till och glad vår & sommar! / mt

mulletant
Santorini, kära gamla forumvän

Så roligt att se spår av dig här igen! Och läsa att allt är bra med dig💚
Jag önskar dig en härlig och glad sommar☀️🍀🎈/ mt

santorini
Tack detsamma mulletant!

Det går lite i perioder, ibland får jag lust att titta in här. Kanske nu i samband med årsdagen. Fem år om några dagar och det är ett datum som sitter i minnet. Tyvärr har jag ännu inte lyckats med sockret men jag kämpar vidare med det.

Glapsvinn
Skönt att läsa att det går

Skönt att läsa att det går bra för dig när man själv ligger med bakisångest och nyligen bestämt att sluta med alkoholen. Då finns det hopp för mig med. Förut har jag inbillat mig att jag kunde lära mig att kontrollera det men insett att det enda alternativet är att bli helt nykter resten av livet.

santorini
För fem år sen idag

tog jag ett beslut att nu måste det vara nog. Ett beslut jag visseligen tagit många gånger förut men den här gången kändes det verkligen att jag nått botten. Jag minns alltför väl känslan efter en bedrövlig helg med blackout och känslan av att vara oerhört misslyckad. Det var ett vägskäl, sluta eller gå under. Och jag har lyckats hålla alkoholen borta. Jag har just läst om några som haft återfall, hur de kan kännas som att man styrs av autopilot. Ja så är det, det är en listig drog. Man bygger upp motståndskraft med tiden men jag har inga generella råd för hur man står emot. Bara att jag verkligen hade nått botten hjälpte mej. Minnet av den hemska känslan av det som hände. Jag klarade mej lyckligtvis ur det utan större skada men minnet kvarstår.
Under mina år med alkoholen har jag slagit upp ögonbryntvå gånger och tvingats uppsöka akuten. Krossat leden i ena tummen och brutit lillfingret. Slagit sönder glasögonen. Tappat glasögonen och fått leta i timmar efter dom, inte lätt då man är närmast blind som en fladdermus utan. Allt detta vid olika tillfällen dessutom. Den som känner mej skulle aldrig föreställa sej detta hämda mej. Jag är en respekterad yrkeskvinna och farmor. NU stämmer jag helt med den bild jag vill att man ska ha av mej.
Fortsättningen, ja, den är given. Fortsatt nykterhet, finns inget alternativ. Jag tog den 10 juni 2012 beslutet att fr.o m imorron (naturligtvis imorron, jag hade lite vin att dricka upp först!) så är det slut för gott. Samma sommar som Per Holknekt åkte dit för att han börjat dricka igen och bedrog LenaPh. Han och jag, hmm, jag undrar hur det riktigt går för honom. Men jag ska hålla mej på den nyktra vägen. Korta glimtar har jag nog av att det vore trevligt med lite vin. Det kommer vid speciella tillfällen; sommar, semester, resor. Lite saknad och lite harmfullt att jag vet att jag inte kan dricka som normala människor. Inte dela en flaska vin med mannen till middan. Men det är saker som det går väldigt lätt att leva med och den frihet jag fått nu är värd så mycket mer.
Idag tar jag beslutet att ta itu med mitt sockerberoende på allvar. Där har jag också tagit beslut många gånger förut och det är samma sak, lika svårt men har inte samma konsekvenser ändå som alkoholberoendet. Men jag vet att jag kan vad jag vill bara jag verkligen bestämmer mej. Ska äta upp sista glassen nu;)

mulletant
Så häftigt att få dela din berättelse santorini

Lycka till med att göra dig fri från sockerslaveriet🍀
Glad sommar / mt

PP
-

-

PP
Åren går

och nykterheten består. Självklar men kan inte ta den för given. Ja du minns kanske gjorde ett hyfsat bra försök 2010, men gled tillbaka och det tog mig tre hela år att återvända. Gläds då åt dig, och är tacksam att jag då småningom hittade min väg som nu hållit fint i över 3,5 år. Önskar dig en fantastisk sommar!
//PP

miss lyckad
Grattis till 5 fina beundransvärda år !!

Jag läste din tråd när jag fortfarande var aktivt beroende. Du har hjälpt mig mycket.. Att det faktiskt går att sluta dricka alkohol. Att det inte är så svårt att leva utan alkohol. Att det finns ett friskt fint liv efter alla år i alkoholdimman! Fortsatt gott liv till dig.. Kram <3

Pi31415
Tack Santorini

för att du är en bra förebild, och går före och visar vägen.

Grattis till fem år i frihet!

santorini
Sluta tycka synd om sej själv

Det slår mej när jag läser lite här att grunden till en bestående nykterhet är att sluta tycka synd om sej själv. Att sluta se sej som ett offer. Att man slutar tänka på allt man missar (då är det bara det positiva man minns). Allt man inte kan göra längre. Att man inte får dricka. Vänd och se på allt man slipper. Baksmälla, ångest, skam, black outs, köer till systemet. Hur mycket som helst. Fokusera på vad man får istället. Friheten är enorm. Att alltid vara klar och redig. Körbar. Pålitlig. När man slutar tycka synd om sej själv så har man heller inga problem med att förklara varför man inte dricker. Man vill helt enkelt inte. Och jo, det går att komma dit. Och vara där, med korta glimtar av saknad ibland efter vad man minns som det goda. Fast det nog inte var så gott de sista åren då missbruket tog över hjärnan.

Evigt ung
Ja, just det..

..att sluta tycka synd om sig själv har du helt rätt i! 😊
Jag har inte sett det på det viset innan, men börjar förstå att det är sant.
På midsommarafton drog jag en "vit lögn" om att jag åt penicillin och inte kunde dricka alkohol.
De andra tyckte så synd om mig men JAG tyckte att det var så skönt att "slippa". Ingen fylla och ingen bakfylla, underbart! 😊
Stort Grattis till fem nyktra år!
Det är så bra att ni som kommit så långt fortsätter att hänga här på forumet. Det ger oss nya hopp om att det går och att det ger mer livskvalitet att leva nykter. TACK! 💕

PP
Det sitter djupt rotat

Hallo Santorini!
Trevligt att se dig. Allteftersom vi gör vår alkoholkarriär går vi oftast igenom en ganska lång utveckling. Det kann ju -som i mitt fall röra sig om årtionden med ganska häftigt festande och stor konsumtion innan problemen gör sig tydliga, och det som i efterhand blir klart för oss blir en tydlig resa ner i mörkret av missbruket. I mitt fall handlar det om totalt dryga 30 år, där synonymer med att han kul, resor, romanser, lyx, njutning har varit direkt kopplat till att jag druckit alkohol. Det är lätt förståeligt att processen med att se det positiva i att välja bort alkoholen tar rejält med tid, det är ett otroligt starkt invant mönster. Samtidigt tycks det som om hela världen delar den synen. En lycklig person är en person som tar en drink, en paraplydrink på en palmstrand vid ett azurblått hav. Hade det varit med måttligt jag njutit av detta idet förgångna, hade det ju inte blivit något problem. Nu blev det ett problem, och skulle jag fortsatt hade det inneburit sjukdom, ensamhet och ett raserat liv på sikt. Så valet har varit både lätt och svårt. Jag har överkonsumerat alkoholen. Levde intensivt och mycket under många år - jag har med råge fyllt min kvot.
eftersom "glädjen" med alkoholen med tiden blev allt mindre, och de negativa konsekvenserna allt större, ter sig valet att ta bort detta som en självklarhet idag. Efter ett antal år är det viktigt att påminna sig varför beslutet fattades. Ibland kan det ju fortfarande de invanda tankarna dyka upp, och en längtan att återuppleva den ungdomliga sorgfria berusningen gör sig påmind. Men det är inte så det skulle vara. Det skulle snabbt, mycket snabbt bli lika illa, eller förmodligen värre än när det var som värst. Den insikten är guld värd för mig.
Önskar dig en härlig sommar!
//PP

santorini
Vaknade med huvudvärk i morse

och min första tanke var "det är i alla fall inte baksmälla". Så slog det mej att det är det nog! Jag åt en hel massa choklad igårkväll i ett anfall av sockersug! Har inte hemma men med lite ansträngning går det att få tag i. Det var annars en välbekant känsla, att vakna med huvudvärk. Så var det nog rätt ofta förr. En trög känsla som satt i hela morronen. Kanske hela dan? Det här med socker har ju inte de konsekvenser som alkoholen har men ger mej en påminnelse om hur svårt det kan vara att stå emot sug. Jag är väldigt glad att det bara gäller glass och choklad ändå. Även om jag inte kan tänka mej att dricka vin igen så är det bra med en påminnelse om vilka krafter som ligger bakom. Att jag aldrig blir fri från det begäret. Att ett glas skulle dra igång hela karusellen igen.
Idag är en ny blank dag med alla möjligheter att göra rätt.

santorini
Äldre dricker mer

Var nåt i nyheterna igår om att äldre dricker allt mer alkohol. Pensionärer. Det är inga nya nyheter, jag ser om jag googlar på det att såna rapporter finns tidigare men det stämmer säkert. Inga tider att passa eller jobb att sköta, visst blir det lättare att dricka mera då. Och dom som tillbringar längre tid i Spanien eller Portugal där alkoholen är billig och lättillgänglig dricker säkert mer. Det fattar jag ju hur det skulle gå för mej. Jag går i pension i höst och min nykterhet känns återigen som en stor förmån. Att jag slutat i god tid. Tacksam för det.

Mysan80
Känner igen mig..

Exakt så har mitt liv sett ut..fast då med två barn oxå. Skäms varje gång man går på systemet. Mån ons fre..en dunk varje gång! Fy fan! Bakis varje morgon..hatar det livet! Varit nykter 2 veckor nu..men jag ska aldrig mer dricks. Inte ens alkoholfritt

mulletant
Till dig santorini

💖 / mt

Gunda
Ja så ser det nog ut

för många äldre att vi dricker mer än förut.
Jag blev pensionär förra året och mitt drickande har eskalerat.
Jag skyller inte allt på pensionen, men på min magsäcksoperation det mesta i alla fall.
Jag har nyttjat alkohol i hela mitt vuxna liv, men jag har kunnat behärska det och druckt
med måtta.
Men för 3 år sedan eskalerade det kraftigt, det var efter gbp.
Nu är jag här och kämpar för att bli a-fri.
Vi kämpar tillsammans, det känns skönt.
Nu nykter i 5 veckor förutom en dag, du är också lika långt som jag.
Kram på dig!

santorini
Tankar

Jag har varit på utlandssemester för några veckor sedan. Den första på ett och ett halvt år, av olika anledningar. Jag kände skillnad nu mot tidigare. Just semesterresor kunde väcka lite alkoholtankar men nu känner jag att alkoholen verkligen hör till det förflutna. Det är helt naturligt för mej att inte dricka alkohol. Inget sug, inget tycka-synd-om. Det enda jag reflekterar över är att jag inte vill åka på nån utfärd som inkluderar vinprovning. Där skulle jag känna mej udda men sånt går lätt att undvika.
En sak jag tänker på är att folk inte dricker så mycket. Jag såg inga berusade människor, folk verkar väldigt måttliga. Det tänkte jag inte på förut. Jag hoppas att det inte märktes hur mycket vi faktiskt drack på den tiden! Nu när jag är nykter drickar min man betydligt mindre, förr höll inget honom tillbaka. Tvärtom, jag tog gärna en hutt på morronen, "för magen", och så drack vi på lunchen.
Jag har gått i pension och det är tydligen en tid för eftertanke, nån sorts bokslut. Man får mera tid att tänka, på gott och ont. Jag är väldig tacksam för att jag är nykterist för riskerna att drickandet skulle eskalera skulle vara stora annars. Jag har tänkt igenom mycket av mitt liv hittills. Vad jag gjort rätt och vad som blev fel. Det verkar som om felen framträder tydligare. Det känns som att jag försonats med det förflutna, jag har bestämt mej för att låta det gamla vara. Jag börjar om med rent blad. Det är ju faktiskt så att varje dag är ny, det förflutna är det onödigt att grubbla på.
Jag har lärt mej väldigt mycket av allt som hänt och det är det viktigaste. Att ta tillvara lärdomarna."Your past was never a mistake if you learned from it". Inte bara kring alkoholen förstås men allt som händer. Jag utsattes under 1,5 år för trakasserier och förtal av en narcissist, en person jag inte kan avfärda eftersom mina barnbarn blir inblandade. Jag har ofta tänkt på vad jag kunnat göra annorlunda som skulle besparat mej både lidande och pengar. Men det har också lugnat ner sej nu och jag har lärt mej väldigt mycket. Om mej själv också.

mulletant
Hej santorini, forumvännen!

Tittar in och vill skicka en hälsning till dig! Så härligt att läsa att du har det bra i ditt nyktra liv! / mt

Stingo
Djup

Många inlägg med djuphet, eftertanke och vändpunkter från gamla vänner här just nu. Du, Mulletant, Aeromagnus... Eller så är det bara så att man ser sånt som är aktuellt för en själv. Att lära av livet, ja om det finns en mening med livet så är det kanske just det.

anonyMu
Hej på dig,

Hej på dig,

läste precis ditt inlägg från 8 november och funderar över det där med att andra inte dricker så mycket. Jag har märkt både och. Självklart har jag förstått hur mycket jag självklart bälgade i mig. Vida över mina tjejkompisar till exempel. Gärna samma takt som männen i sällskapet. Jag tänkte också att jag drack ungefär som alla andra, men det förstår jag ju nu att det gjorde jag inte. Samtidigt, nu när jag inte dricker, så ser jag också direkt hur mycket en del faktiskt också dricker. Jag känner direkt igen mönstret och kommentarerna och själva "törstigheten". It takes one to know one... Hua...

Jag är verkligen glad för din skull att du får gå in i pensionen som nykter. Jag ser på både vänner och kollegor som dricker för mycket och blir pensionärer. Alltså, om det inte var illa innan, så blir det gärna det... väldigt illa... Jag kan också tydligt se att det hade hänt mig också. Liksom ingen verklig anledning till att vara tvungen att hålla igen längre.

Ha en jättefin dag Santorini! Bamsekram

anonyMu
Hej på dig,

Hej på dig,

läste precis ditt inlägg från 8 november och funderar över det där med att andra inte dricker så mycket. Jag har märkt både och. Självklart har jag förstått hur mycket jag självklart bälgade i mig. Vida över mina tjejkompisar till exempel. Gärna samma takt som männen i sällskapet. Jag tänkte också att jag drack ungefär som alla andra, men det förstår jag ju nu att det gjorde jag inte. Samtidigt, nu när jag inte dricker, så ser jag också direkt hur mycket en del faktiskt också dricker. Jag känner direkt igen mönstret och kommentarerna och själva "törstigheten". It takes one to know one... Hua...

Jag är verkligen glad för din skull att du får gå in i pensionen som nykter. Jag ser på både vänner och kollegor som dricker för mycket och blir pensionärer. Alltså, om det inte var illa innan, så blir det gärna det... väldigt illa... Jag kan också tydligt se att det hade hänt mig också. Liksom ingen verklig anledning till att vara tvungen att hålla igen längre.

Ha en jättefin dag Santorini! Bamsekram

anonyMu
Dubbelpost... sorry

Dubbelpost... sorry

santorini
Liten uppdatering

Och skriver för att hålla min tråd kvar. Inte för att jag särskilt ofta tittar in här. Det är ett passerat kapitel i mitt liv. Visst är det nästan otroligt att det kan bli så. Att nykterheten blir nåt alldeles självklart och enkelt. Det trodde jag inte då jag kämpade. Att det går att komma förbi både sug och tankar på alkohol. Som om jag aldrig varit nere på botten. Fast det minns jag ändå tydligt. Inte så ofta tänker jag på det men skammen poppar upp ibland. Minnena. Jag antar att det är ganska bra för jag får aldrig glömma vem jag är. Att jag inte klarar av att ta ETT glas. Nykterheten är en naturlig del i mitt liv men bara så länge jag aldrig tror att jag kan dricka alkohol igen. Jag har en alkoholallergi, på samma sätt som en med nötallergi aldrig kan äta nötter. Det går bra så här.

Det jag saknar ibland är de första årets stolthet och eufori, då nykterheten var ny och jag gladdes över att jag lyckades motstå sug. Att jag brutit mitt beroende. Kände mej duktig! Svårt att förklara men den som varit nykter några år kanske förstår vad jag menar. Nu har nykterheten blivit självklar. Visst är jag stolt ännu ibland för att jag klarade det men det känns inte särskilt märkvärdigt längre.
Snart sex år och det har blivit mitt val, min livsstil. Skönt.

mulletant
Visst är det härligt santorini

att känna sig fri! Det gör jag också och njuter storligen - alltid när jag kommer ihåg det. De flesta dagar är livet bara naturligt som det är idag. Jag läser ändå rätt så regelbundet här, i textmöten med dem som sitter fast i missbruk eller medberoende kan jag mycket väl känna igen hur det var. Minnen som ibland sitter i kroppen och berör på djupet. Dit vill jag aldrig mer.
Allt gott🌿 / mt

Pi31415
Tack för den uppdateringen

santorini. Det är alltid trevligt att ta del en trygg veterans text.

Jag har också kommit en bit på den säkra nyktra stigen. Säker av flera skäl; jag har inte haft något sug på över ett år, jag kan inte provocera fram sug ens med frestande tankar, jag är trygg i vetskapen med att jag aldrig kommer att ta ett första glas, etc. Jag närmar mig två nyktra år.

Lycka till med ditt fortsatta nyktra liv, santorini.

miss lyckad
Grattis!

Underbart att vara fri..Du var en av de första jag läste om på forumet..Så skönt för dig att bara vara och bara leva. Utan kamp..Kram✨

santorini
Reflektioner i midsommartid

Sommar är en tid med mycket alkohol för många, så var det för mej. Ledighet, sol och värme, härligt att förstärka känslan med rosevin i solstolen. Eller så är det regnigt och kallt, då kan man trösta sej med vin inomhus. Ibland väcks tankar på alkohol, såhär vissa helger som midsommar då det är självklart att det ska drickas. Om man ser till alla tips i tv och tidningar. Traditioner och förväntningar.
Rubriken kunde nu vara "Sex år sen jag slutade". Jag känner mej verkligen som nykterist. Finns inte på kartan att jag skulle dricka nåt med mer än 0,5% alkohol. Sällan ens det. Ändå finns tankarna i bakhuvudet ibland. Tänk om jag får för mej att det är säkert!! Att jag plötsligt tror att jag kan ta ett glas!! Därför är det bra att ibland gå in här på forum och läsa. Det påminner mej om varför jag inte dricker.
Det går vanligtvis alldeles utmärkt utan. Jag gillar verkligen att alltid vara nykter. Det bästa är att jag alltid är klar och vet vad jag gör. Mina galna beslut är tagna på nyktert huvud. Jag är pålitlig barnvakt och chaufför om det behövs. Jag är stolt över mej själv och väldigt nöjd. Som relativt nybliven pensionär skulle jag förmodligen supit ihjäl mej om jag fortsatt dricka. Med obegränsad tid och inga tider att passa. Det skulle inte ha gått bra och jag är varje dag tacksam för min nykterhet.
Ändå finns det lite reflektioner kring det. Jag har haft några tuffa år, nu har det lyckligtvis lugnat mer sej. Å ena sidan är jag så stolt att jag klarat det utan att döva med alkohol. Periodvis sömntabletter, det är det enda. Å andra sidan kan jag ibland sakna möjligheten att tillfälligt bedöva känslorna, oron, med alkohol. Min tillfälliga flyktväg, att gå in i dimman. Det skulle ibland vara skönt men jag vet också mycket väl hur högt priset var. Vilken ångest som sen slog till mångdubbelt på morrontimmarna. Så länge jag minns det finns det ingen risk och trots sex års nykterhet så minns jag allt sånt mycket väl. Skam, skuld, ångest, black outs. Nej jag klarar mej bra utan det tillfälliga ruset och den långa baksmällan. Ja den fysiska har jag nästan glömt. Ångesten och skammen var värre.
Så jag trivs bra med mitt nyktra liv. Det slog mej bara igår att egentligen har jag inte valt att bli nykterist. Jag skulle förmodligen inte vara det om jag kunde dricka måttligt. Jag är tvungen att vara nykterist och lära mej att gilla det. Och det går bra men det finns kanske en viss skillnad mellan att välja det som livsstil eller som nykter alkoholist? Skillnaden är kanske att jag aldrig kan ändra mej.
Det känns mycket bra att vara nykterist. Jag kallar mej inte så, jag dricker inte alkohol helt enkelt, och alla jag känner vet det. Ett livsavgörande beslut. Det vet alla som kämpat och kämpar mot beroendet. Det räddar livet att bli nykter. Och det går alldeles utmärkt att vara utan alkohol. Man hittar andra sätt att slappna av. Det är bara korta ögonblick jag saknar just den möjligheten. Och konstaterar direkt att priset skulle vara alldeles för högt.
Trevlig midsommar!

mulletant
Så klokt santorini

och så roligt med ett inlägg från dig. Jag tror att jag ’firar’ lika många år som du som helt alkoholfri. Jag tillhör kategorin som valt att inte dricka i och med att mannen valde sin nykterhet vilket i sin tur var avgörande för ett fortsatt liv tillsammans. Han är med i samma klubb som du. Han har gjort helt klart att jag kan dricka a om jag vill men för mig var nöjet mest gemenskapen, att ’fira och festa’ tillsammans och det nöjet tog slut när han började förändras på ett tråkigt sätt. Det hade säkert att göra med en betydande och ökande smygkonsumtion.
Just nu tänker jag att den bristande respekten för den som valt nykterhet många gånger beror just på önskan om gemensamt drickande, att ’släppa taget’ tillsammans. Och den som är nykter blir en icke önskvärd observatör.
Lyckligtvis verkar alkoholen bli alltmer öppet ifrågasatt och de a-fria alternativen ökar. Vi har dock blivit bortvalda av en del tidigare vänner vilket känns av så här vid storhelger. Då får man trösta sig med att tänka som mannen sa i början av vårt nyktra liv: om vi inte passar som gäster utan att dricka var det väl något annat än vår närvaro som var det viktig i gemenskapen. Kanske lite ’surt sa räven’ men något ligget det nog i det. Ärlligt är min känsla dubbel, jag kan känna sorgen i att vara bortvald samtidigt som jag inte längtar efter att umgås med mänskor som blir lulliga och pratar i munnen på varandra. Mixed femlings verkligen. Viktigast är ändå att vi har ett lugnt och bra liv idag och efterhand hittar vi nya gemenskaper där alkoholen är en icke-fråga. Skönt!
Önskar dig god fortsättning på sommaren☀️🌿 / mt

Sidor