min lilla spritdjävul nästa gång han dyker upp....

Jag började dricka tidigt i åldern 13-14 år, redan då hade jag fyllor som innebar minnesluckor och skam. Snodde en massa sprit i barskåpet. När jag var 16 började jag arbeta i krog branschen i Stockholm och hamnade på en massa AW´s vid ett tiden på natten då vi slutat jobbet, blev insläppt på det ena och det andra stället trots att jag inte hade åldern inne. Detta var på 80-talet och tydligen var inte alkohollagen i bruk vad det gäller ålder och att dricka på krogen. Under ett par år så jobbade vi och drack drinkar nätterna igenom. Hem sova - upp och jobba - festa. Livet var ett enda stort party!

Sen dess har det väl bara rullat på med mitt "partyliv" - fyllor, supa bort sandalerna, supa bort vinterskorna, dragit linor, blivit av med väskor, kreditkort, skinnjackor, ett antal nya mobiler åt helvete, tappade dyra smycken, hamnat i slagsmål på krogen, slagsmål hemma, sparkat en man i ryggen med högklackad sko i Grekland, blivit rånad när jag sov på t-banan hem, somnat på fel nattbuss och hamnade på andra sidan stan, hamnat i fyllecell på Maria Pol (fick en LOB och hamnade hos Soc med dottern), visat brösten på en innekrog i stan, nästan trillat överbord på en finlandsfärja, kissat på mig, spytt ner mig, hamnat på en strand med en okänd man i Thailand - långt åt helvete därifrån där jag bodde, satt på ägg för att koka i en kastrull och somnade så hela köket höll på att börja brinna, somnat ifrån mina barn så de inte fått mat, kört bil jävligt full - körde dessbättre bara in en bergvägg och sabbade bilen, ramlat bakåt ner för en halv rulltrappa på T- centralen, klappat till en man på första dejten, pinsamma sms, pinsamma samtal till nära och kära - denna lista kan göras väldigt lång.

Var helt nykter efter den LOB jag fick 2012. Detta höll i 2 år. Inte en droppe, jag var livrädd att förlora min dotter. Blev erbjuden hjälp men tackade nej. Fortsatte dock mitt uteliv fast då med alkoholfria drinkar - vilket gick utmärkt. Tränade och höll mig i schack, blev nästan fanatisk med att leva ett rent liv med supermat, träning, mental träning, meditation, hitta mig själv. Var då helt övertygad om att mitt beroende var över.

Tills jag hamnade en natt efter jobbet på en AW - 2014 och tog 2 öl. Endast 2 öl. Åkte sen hem och tänkte stolt - Hallelujah och Amen! Jag är botad Jag kan dricka igen. Jag kan dricka som alla andra!

Ever since, lever jag i detta igen. Jag har dock inte ett behov att dricka dagligen, känner inte något sug på flera veckor (arbetar till och med alkohol, i krogbranschen och det fungerar utmärkt) Under dessa veckor lever jag ett utmärkt liv med min dotter, träning, arbetar. Att andra människor dricker runt mig bekommer mig inte det minsta. Arbetar som sagt med event/fest/alkohol och blir bara spyfärdig på dessa berusade människor omkring mig.
När jag är i min friska period.

När jag är i min sjuka period.
Då min lilla förbannade spritdjävul tittar fram. Då sups det i 6-7 dagar och rejält. Aldrig ute på krogen längre, det vågar jag inte. Jag drar ner gardinen och stannar hemma och dricker. Till medvetslöshet (typ 1 l starksprit/dygn) Dricker och håller andan för att inte kräkas upp det. När alkoholen nått blodet så kräks jag. Sist satt jag i badet och kräktes blodklumpar. Jag var helt sönder kräkt i strupen och kunde inte äta på en vecka. Sist höll detta i 8-9 dagar. Sova - dricka - sova - kräkas - dricka - sova. Fick i mig ca 7 liter starksprit på under dessa dagar. Rent destruktivt. Denna gång har jag tagit hjälp då jag vet att snöbollen rullar på och nästa gång kommer jag dricka ihjäl mig på ett eller annat sätt. Har skrivit in mig på alkoholklinik och ska göra allt som står i min makt för att ta mig ur detta. Har också tagit mig till AA och ska på ett till möte idag. Min sista period var ett rejält uppvaknade för mig. Jag är sjuk och jag måste tillfriskna i denna sjukdom. Inte för någon annans skull utan för min egen.

Min måndagsmorgon har kommit!

Nu nykter i 16 dagar och jag tar 24 timmar i taget!

24 timmar
24 timmar
24 timmar
i taget....

However long the night is - the dawn will break

Mic99

Hej,

Har följt dina inlägg i princip sen du började skriva här men jämna och ojämna uppehåll. Har väl fastnat för att vi på många sätt druckit likadant. Perioder som går bra blandas med perioder som går helt åt helvete.. Nu hade jag nästan trott att ett mirakel skett då jag varit nykter sedan nyår. Men sen så kom många smällar på en gång. Närstående som blivit livshotande sjuk mm. Och då.. till sist så gick jag på min gamla instinkt och klarade inte att stå emot länge. Om det hjälpte mig? Jo ett tag så klart men nu känns allt värre än någonsin. Druckit i 3 dagar.. Idag ska det ta stopp! Orkar inte mer. Fan att det ska va så svårt.. Vill i alla fall säga att dina tankar och så vidare har hjälpt och hjälper mig när jag har det som värst. Så TACK! Och kämpa på! Du fixar det så bra. Det hoppas jag också göra framöver. Aldrig mer detta mörker...

/Mic

Jag blev väldigt berörd av det du just skrev. Har nog snarare tänkt att jag inte gör så stor nytta längre på forumet.
Precis så kände jag den 12/10-16 som du skriver i din sista mening.
Jag vill aldrig mer vakna upp och må så här dåligt. Jag gör allt som står i min makt att aldrig
mer vakna upp med denna dödsångest.

Tänkte igår att jag skulle skriva ett helt nytt inlägg om periodarens sätt att dricka.Summera lite.
Där andra kan haka på och känna igen sig. En periodisk alkoholist kan ha svårt att förstå sin sjukdom
då den inte liknar det beroende en vardagsdrickare har. Och tvärtom, de som dricker varje dag
kan inte förstå oss som är nyktra och sen går all in.

Vi är ju som Lim beskriver det - alkoholister och nykterister i samma kropp.
Vårt sätt att dricka är inte som andras.

Så tack Mic, nu känner jag att den nya tråden behövs.
Ska summera ihop så får andra haka på om dom vill.
Vi är ju ett par stycken här inne som har detta sätt att dricka och vi kan
hjälpa varandra.

Kämpa på!!!!!

Kram

MM

Gillar bredden på forumet. Att vi är olika, har olika bakgrund och förutsättningar, trots att vi har samma fiende att slåss mot. Att få insyn i varandras problematik är berikande. Dessutom att hitta likasinnade att kunna följa. Ser fram emot att läsa mera av dig. ♡

Vått och grått här med men nyktert. Det är det och det är det viktigaste :D
Solen lyser ändå på nått vis när man mår bra och det gör man utan A.

Kram

MM

Ha. Vi ÄR SÅ olika men lika ändå.
För hur våra beteenden ser ut så är
det samma sjukdom.

Ska skriva ett inlägg om oss periodare när jag får mer tid,

Kram

MM

Anders 48

....visst är det så. Och precis som du beskriver så fattar ju vi periodare sällan VARFÖR? Varför kan "vi" utan vita knogar hålla oss nyktra i månader för att sedan vurpa rakt in i kaklet. Ungefär som sådana där filmsnuttar där man krocktestar nya bilar och kör dom rakt in en metertjock betongvägg. Ibland går det i slowmotion - och ibland får man se det i verklig hastighet. Bilen blir ändå lika sönderkrockad - varje gång. De flesta av oss har ju ändå haft "krockkuddar" på något sätt - men kommit till insikt om att man inte skall lita på att krockkudden fungerar varje gång - och att det bästa är att avstå från vansinneskörningar....... Skriv när du vill och orkar - vi är ju som sagt några härinne som fungerar på det sättet - och alkoholister är vi lik förbannat! Hoppas att du har det bra - alltid roligt att läsa när du har varit inne och skrivit något. Kram på dig/A

Jag ÄLSKAR dina liknelser. I LOVE Titanic och isberget. Det vet du. Tror det är bra med en "periodaretråd". Det är svårt som periodare att fatta man är alkoholist. Alltid kul att se dig med och att det går bra med nykterheten. Fyll gärna på med egna upplevelser och tankar i den tråden. Kram Anders från MM <3

Mic99

Det kändes bra att du blev berörd av det jag skrev, då det är så jag känner när jag läser din tankar här. De berör mig väldigt mycket! Tycker din idé om en ny tråd för såna "som oss" är en väldigt bra tanke. För det är inte helt enkelt att förstå..vi förstår ju inte ens själva vad som händer oftast. Anders43 målande beskrivning var också väldigt igenkännande. Denna gången överlevde jag "krocken" men krockkudden är väldigt illa tilltygad så nu får det vara slut med "krockar". Lätt att säga-svårare att hålla. Men jag ska verkligen ge det allt jag har. Finns ingen annan väg.

/Mic

Lördaghelaveckan

Grattis MondayMorning?
Har läst dina inlägg och får hopp.

Längtar tills jag kan säga 1,5 år. Bara ca 532 dagar kvar?

Och tack ❤️ Den dagen kommer när nykterheten blir vardag, funderar inte så mycket över det. Helt säker på att jag vill leva nykter resten av mitt liv men försiktig och medveten om att ... man aldrig går säker. Medvetetenhet och att man aktivt jobbar framåt är viktigt för att behålla sin nykterhet. Små steg som blir många kliv till slut. Tack fina ni ❤️ All kraft till er

Ja, det är skönt när alkdörren är definitivt stängd och all uppmärksamhet tillåts riktas åt annat håll! Men... som alltid ändå: en dag i taget!

Hej igen MM!! Tack för din välgångshälsning! Även om livet inte alltid leker, känns det bra mycket bättre nu. Där är Du och andra kämpar här på Forumet en viktig bidragande orsak!
Som du ser har jag nu, precis sm du, lämnat a-träsket för min personliga del och skriver under anhörigtråden. Men, som sagt: en dag i taget...– alltid!

Så underbart med tiden..Som våra kroppar, våra själar, våra vänner och anhöriga känner tacksamhet för, att vi är nyktra..Äntligen lever vi livet som det är tänkt..Stor varm kram?????✨✨

Vinärgott - Ja faktiskt, det är inget jag saknar. Det kommer över mig ibland men inget akut. Och när man dricker som jag gör, så är det inte mycket att välja på. Det är ju att dricka ihjäl sig eller överleva. Jag har väl egentligen inget val. Bara att hålla sig utan A. Tack för omtanken.
Ellan - Tusen Tack. Livet glider på nyktert. Ja det känns bra, det är bra så här. Det som kan störa ibland är det
sociala biten ,kan känna mig som att jag inte riktigt är med när alla andra är onyktra och jag nykter men jag väljer
ändå nykterheten. Den kommer första i alla lägen.

Livet är inte alltid enkelt, men det blir inte bättre eller mindre enkelt om man är missbrukare.....
Det är en börda att bära att vara aktiv alkoholist.

Tack o Kram fina människor

MM

När jag skrev första gången här så var ett av de första inlägget jag läste ett av dina och jag tror att du hade 10-11 månader nykter då. Jag vet att jag tänkte - Wow, tänk den dagen jag kan skriva 10 månader igen. (har ju en helnykter period på 2 år som jag sabbade med ett återfall) Då visste jag inte hur jag skulle komma dit igen. Hur jag skulle ta mig upp ytterligare en gång. Det är tyngre efter ett återfall, självförtroende rasade.

Det kändes så otroligt långt borta men jag tänkte. Jag tar rygg på henne. Kan hon så kan jag. Och på den vägen är det
Du har hjälpt mig bara genom att vara här med "din rygg som jag mentalt har hängt på" och dina kloka ord.......

Tack

MM