Jag och min partner har båda varit glada för att dricka ..
Sedan jag förlorade mitt jobb pga det har jag slutat dricka, dag 12 nu.
Han har i princip också slutat dricka , tagit ngn öl men inte i min närvaro. Och det är helt okej med mig.
De är ju fint av honom tänker jag att han vill sluta dricka.

Men vi har haft många diskussioner om att jag inte är densamma , inte öppnar mig tillräckligt, inte vill ha samlag eller mysa. Med den tomhet som tär inom mig tycker han att de blivit en stor spricka mellan oss , och jag kan inte riktigt känna den eller ens känna längtan eller saknad när vi inte ses.

Är detta normalt ?
Kan man hitta tillbaka och bli lyckliga tillsammans igen ?
Vi hade det väldigt bra innan , gjorde spontana saker men alltid med alkohol sidan om.
I går spenderade vi en heldag med mc, grill och biljard. Vi hade trevligt men vi båda var rörande överens om att det inte alls var samma känsla utan alkohol.
Med den hade vi haft roligare.

@mew Det är ju en stor omställning. Det tar tid att landa i den. Att lära sig vara bekväm utan alkohol i diverse sammanhang är en utvecklingsresa som man bara har glädje av. När den sitter blir man trygg i sig själv och tar för sig på ett sätt som man har en slags grundtrygghet i.

Jag tror inte du behöver vara orolig. Ge det lite tid så hittar du ditt sätt framöver. Det blir inte tråkigare utan alkohol. Det är alkohjärnan, vana & samhällsnormen som spökar. Vi är inte gjorda för att hälla i oss gift. Livet kan bli precis som innan bara det att man kanske i vissa fall får rota sig i sig själv mer så blyghet försvinner. Sedan blir allt bättre och man vaknar utan bakfylla. Väldigt nice!