Nystart Version 2

451 inlägg / 0 nya
Senaste inlägg
nystart
Ger upp

Jag ger upp nu, alkohol eller ej men det går inte att leva ihop med någon som försöker kontrollera allt in i minsta detalj och blir rasande varje gång något inte är perfekt. Är så förbannad trött på att höra henne skrika och bråka om precis allt. Känns helt meningslöst med allt.

Mirabelle G-S
Förstår det

Det är inte ok att skrika och buffla och gå till personangrepp mot någon människa. Absolut inte mot sin livskamrat. Oavsett vad du har gjort eller inte gjort eller vilka brister du månne ha, så är din fru alltid ansvarig för sitt eget beteende. Om hon har så svårt att tåla vad det nu är hon gormar om så borde hon ta sitt eget ansvar och lämna äktenskapet, hellre än att uppföra sig så som hon gör. Det är inte en ok nivå att sjunka till, helt enkelt. Jag antar ju nu att du inte håller henne ditt sällskap under pistolhot...

nystart
Mirabelle

Haha, nej inget pistohol här inte. Hon kommer aldrig lämna, tyvärr, och om jag lämnar kommer hon göra mitt liv till ett ännu värre helvete. Hon jobbar inte, hon anser att ta hand om hemmet och barnen är ett heltidsjobb - trots att barnen är i skolan.... Hon anser också att det är hennes jobb att spendera 3 timmar om dagen på gymmet. Hon drar inte in ett öre till familjen och hon har inget intresse i att skaffa ett jobb - men det är ändå mitt fel att hon inte har ett jobb och har kastat bort karriären som hon säger. Om hon skulle lämna mig så skulle hon behöva jobba och ta ansvar för sitt eget liv, det kommer aldrig hända.

Igår t ex lagade jag maten åt barnen, hade satt in en fågel i ugnen som skulle ta 90 minuter och serverade kokta grönsaker och potatis till. Efter en halvtimme får hon fnatt och börjar skrika varför det inte är någon aktivitet i köket. Går inte ens att lugnt förklara att det ör ganska meningslöst att börja med något annat förrens det är en halvtimme kvar på tiden i ugnen. Sen får hon fnatt igen för att hon inte hittar mig i huset för att hon kom på att just den sekunden skulle en gardin vikas ihop, förklarar lugnt för henne att jag var på toaletten vilket hon direkt ifrågasätter varför jag var där så länge och om jag har problem med magen etc och drar upp att jag var på toaletten dagen innan också. Blir helt djävla ställt att man inte ens kan gå på toaletten utan att det blir bråk, hennes tidsuppfattning ör helt defekt, 5 minuter i realtid blir 20 i hennes fantasivärld. Som avslutning på det hela kommer hon och kritiserar mig för att använda fel kastrull för att koka potatis, tydligen var den alldeles för liten och man måste koka potatis i den största kastrullen för annars kommer potatisen aldrig bli klar.... Efter detta var man ju ett vrak som vanligt och slutade förstås med en hel del alkohol. Så imorse får hon utrbrott för att man luktar alkohol, den kan jag ge henne dock, men sen äter jag youghurten felaktigt och mitt gröna the är tydligen skrattretande.... Vore det inte för ungarna hade jag packat väskan för länge sedan.

Mirabelle G-S
Men herre min skapare

Alltså, jag blir helt mållös här i min ände... Vilken surrealistisk verklighet du lever i... Reality is stranger than fiction... Så där kan du inte ha det! Barnen mår inte bra av att se sin förälder utsättas för det där. Vecka-vecka boende funkar. Lämna och låt henne ta ansvar för sitt eget liv, försörjning och mentala hälsa.

nystart
Ja du

Ja du, är väl helt avtrubbad efter alla år så vet knappt vad som är normalt längre. Minsta lilla problem eller motgång och det ska bråkas. Aldrig hennes fel, alltid en anledning. Helt slutkörd.

nystart
Lägger ner

Lägger ner att skriva här, ändå ingen som är intresserad av en misslyckad människa som mig. Har just upplevt av de värre utbrotten och nu har hon börjat manipulera ungarna också. Jag behöver dra ner på alkoholen men mitt största problem är min fru som har gett sig fan på att förstöra mitt liv.

Tack och hej.

PP
Undrar

Livet är ofta rörigt, ibland tovar det ihop sig totalt. Anledningen att du hittat hit är väl främst Dina tankar kring ditt drickande? Att förändra det är ju något du gör i första hand för dig själv, först i andra hand för andra som dina barn, och eventuellt din fru. Den som har alkoholproblem känner -vad jag tror- alltid att allt annat är ett större problem med annat - är det egentligen så? Avsett är ju inte frugan någon anledning att lämna forumet. Om hon är problemet är det väl bättre att lämna henne i så fall?!
//PP

nystart
PP

Du har rätt, men att sitta hör och skriva när allt dåligt startar med ett utbrott från henne känns bara dumt. Att jobba med att försöka ha några vita dagar när den man är närmast för allt för att få en att må dåligt funkar inte. Enda vägen ut är att lämna henne men det är inte lätt.

nystart
.

.

nystart
.

.

Soffi
Stanna här!

Jag vet inte om jag skrivit i din tråd tidigare, men jag har läst en del.

Din situation är verkligen tuff, tuffare än någon ska behöva uppleva.
Men du inser att du bör sluta dricka, och det är jättestarkt i din situation.
Och att du kanske måste lämna din fru, inte lätt även om en totalkrasch närmar sig.

Men, när du skriver att du ska sluta skriva här så måste jag få svara att jag inte tycker det beslutet är rätt.
Om du känner att du får någon som helst stöd här så stanna kvar!
Jag tror att du kan behöva stöd ifrån alla möjliga, och omöjliga, håll just nu för att inte förlora siktet på vad som är bäst för DIG.

Du väljer. Men vi finns här.

Garageper
Ja, stanna kvar!

Det är tufft med frugan och hennes "aggrodamp" kan jag tänka.
Läste din tråd och det slår mig att dina resor med flyg och lounge stämmer klockrent på mig också.
Det är en tuff miljö att vistas i där allt känns tillåtet på något vis. Man är ju inte riktigt någonstans egentligen där uppe i det blå?
Flykten är så mycket enklare på ett plan eller i en lounge där precis alla är på väg någon annanstans.
Jag har varit brutalt berusad flera gånger på både flyg och lounger, mirakulöst nog har jag aldrig blivit utkastad!
Kämpa på Nystart!
Frugan bör nog få kämpa lite på egen hand tycker jag det låter som.
Kraft och kram till dig!
GP

nystart
Tack

Tack för era fina meddelanden. Jag vet inte vad jag ska säga, har inte mycket att skriva just nu. Pendlar mellan ett svart hål och att sväva på molnen. Ena stunden vill jag bli nykterist, andra bara köra på och tredje hitta en mellanväg. Har iallafall kapar mitt whiskeydrickande vilket gjort att fyllorna uteblivit. Är osäker på vad jag vill med livet i övrigt vilket gör allt väldigt svårt.

Mirabelle G-S
Tungt

Rätt beslut värker fram så småningom, om än vägen dit är plågsam. Första steget mot livet man vill leva är att bli säker på vilket liv man inte vill leva. Det låter bättre på engelska, men är ord jag har haft som mantra i perioder med stora förändringar och idel ovisshet om framtiden. Bra att du ändå hänger kvar här. Du har inte gett upp.

Sisyfos
Stanna

Tycker också att du ska stanna kvar, även om det känns som om man upprepar sig hela tiden. Tror att skrivandet fyller en funktion även om man upprepar sig.
Ibland känns det lite som om er relation påminner om mina föräldrars relation. Mycket gräl, mycket kritik etc, men din fru låter mer elak. Eller så är det så som min pappa också uppfattade situationen. Min pappa grälade sedan på oss barn på liknande sätt när vi blev lite äldre. Tänker nu såhär i efterhand att de borde ha tagit tag i problemet ordentligt och satt stopp. Skilsmässa kanske hade varit att föredra. Ingen mådde bra i den situationen. Å andra sidan lugnade det ner sig senare och de levde ett bra liv tillsammans sen. Tänker att din fru måste kontrollera sina könslor och sin ilska. Nu sitter du i en taskig sits eftersom du dricker och därmed (troligtvis) känner dig rött misslyckad. Och då är man i underläge. Som jag förstod det hade ni ändå pratat om hennes ilska? Ni kanske ändå har börjat något. Förstår att det är svårt att sluta när du har den situation som du har.
Hoppas att ni kan komma på en lösning.

nystart
Sisyfos

Tack för ditt meddelande och vad roligt att höra från dig. Hoppas det går bra för dig. Angående vad du skriver så slår du många huvuden på spiken. Mycket strul just nu, både familjeliv och alkohol samt arbete. Jag letar efter vägen framåt, men det är inte lätt. Tack för att du bryr dig. Kramar som fan till dig Sisyfos.

nystart
För

För att göra en förändring behövs ett mål, att bara göra en förändring utan att veta varför fungerar inte. Jag tror det börjar växa fram, kortsiktigt gäller det att försöka ta kortsiktiga vinster där 1 nykter dag är bättre än en dag med alkohol. Jag vet att det inte håller att fortsätta med drickandet på den nivån det blivit senaste åren, jag vet att det är fel och vet att jag måste sluta, men det är så förbannat svårt, alltid något planerat som på ett eller annat vi innehåller alkohol. Orkar liksom inte ta tag i det just idag, att bryta, att sticka ner på gymmet på kvällen, blir liksom lättare att korka upp så är kvällen bestämd. Nej ska inte ta mig vatten över huvudet men ikväll ska det bli en nykter fredag.

Vinäger
Hoppas hoppas

Att du klarade gårdagen. Om du gjorde det, hur blir det i kväll?

Lite svårt att orka hålla sig nykter om det sker via vita knogar, men så kan det vara i början. Tror ändå att det är grundinställningen som är det viktigaste. Hur får du fatt i den? Den nyktra övertygelsen. Den är inte lätt att finna, det ska gudarna veta, men är ändå övertygad om att den bör ingå om nykterheten ska bli långvarig.

Hur tänker du kring detta?

Kram till dig

nystart
.

.

nystart
Sista tiden

Sista tiden när jag vetat att uppbrottet med alkoholen är nära och bestämt har får druckit som besatt. Öl, vin, bubbel och whiskey i mängder. Har jag suttit med en whiskey längtar jag efter en öl och drar i mig whiskeyn snabbt för att börja på ölen, då vill jag ha whiskey igen och sveper ölen för att ta en whiskey igen. Och så har det hållt på. Men jag har hittat mig själv mitt i detta kaos och jag tror jag vet vad jag vill och hur allt ska bli. Detta betyder att jag säger nu adjö till alkoholen och tar ett stort steg in ett nytt liv. Jag är rädd men förhoppningsfull. Dag1 på mitt nys liv idag.

nystart
Rastlös

Var väldigt rastlös de där färsta timmarna när jag normalt brukar börja kvällens drickande. Har lite svettningar nu och har kännt mig lite smått skak i kroppen ikväll. Men lägger mig nykter nu iallafall, få se hur bra man kommer kunna sova efter den senaste veckans urartade drickande.

nystart
Sömnen

Sömnen blev sådär inatt, men förväntade mig inte mycket mer efter sista veckan. Fick iallafall sova några timmar och när klockan väl ringde hade jag lagom somnat in i djup sömn. Min fru tyckte jag såg helt förstörd ut när vi gick upp, inte något hon brukar säöga efter att hag vaknat upp sjukt bakis. Hur som helst, det här måste fortsätta. Mår mentalt bra just nu och vill verkligen bryta det destruktiva drickandet, dag 2 nu och den ska banne mig bli nykter också - kroppen (och knoppen) måste få tid att hela sig.

nystart
Vägs ände

Nu har det krashat totalt, jag är helt utmattad. Min fru måste ha en hel rad med diagnoser som hon vägrar göra något åt, eller också har jag något fel. Vi lever i helt olika världar och varje liten sak ser vi olika på. Hon påstår att jag sagt och gjort saker jag inte gjort, hon påstår också vad jag tycker och tänker och projekterar på mig hela tiden. Hon kan helt plötsligt få för sig att jag förbjudit henne från att ta bilen och att jag försöker låsa in henne i huset, häromdagen to hon plötsligt en taxi till gymmet pga just detta, jag visste att hon ville ha bilen och hade därför promenerat till skolan med barnen. Hon lider dessutom av ätstörningar, vilket gör hela vardagen till ett helvete. Det går inte att äta som en familj, att gå på restaurang är ett helvete, att bara gå ut och göra något ihop blir ett helvete då det alltid är något som är fel och något jag gjort fel. Behöver inte gå in på mer men jag har ingen energi kvar, jag vill bara ligga under täcket och stanna där hela dagen. Men det går inte, hela tiden skall nästa sak göras, nästa problem ältas, nästa bråk bråkas - enda sättet att koppla bort hela skiten är att dricka. Men jag vill inte dricka, jag vill verkligen inte dricka på det sättet jag gör just nu. Jag vet att jag skulle få kontroll på drickandet utan henne då jag inte skulle behöva dricka, då skulle jag kunna gå på gymmet på kvällen utan att få bannor för att jag lämnat henne med ungarna, skulle kunna ta en kvällspromenad utan att få skit för hur vågar jag lämna huset på kvällen. Nej, jag vet fan inte ut eller in.

nystart
Insett

Har insett att jag måste ta ansvar och få en ändring, sitter med ångest hela dagarna skapat av henne. Enda sättet att överleva den här varit med alkohol. Nu hjälper inte ens det. Behöver egentligen bara sticka men kan inte lämna barnen med henne en längre tid.

FinaLisa
Familjerådgivning?

Har du pratat med någon utomstående om din fru och er familjesituation?
Detta verkar ohållbart och barnen måste ju vara jätteledsna när ni har alla dessa konflikter.
Försök och få hjälp om du inte kan få till en förändring tillsammans med din fru.
Som du säger så är alkohol ingen lösning på problemet, bara en falsk flykt och gör bara att du mår ännu sämre.
Håller tummarna för att du ska orka!!
Styrkekramar 💪💪💪🧡🧡🧡

Mirabelle G-S
Jag skulle vilja säga att du

Jag skulle vilja säga att du har hittat det som skaver i livet, och äntligen vågar se nyktert på verkligheten. Det har varit en lång process av mödosamt känsloarbete. Nu behöver du vila på platån och samla kraft och mod till att driva igenom förändringen. Familjerådgivning är bra även om man planerar att gå skilda vägar. De kan göra processen smidigare för alla inblandade. Men din fru låter inte som typen som vill ta den hjälpen att få situationen skärskådad... Jag hade kontakt med en familj som din för ett antal år sedan. Frun bipolär med ätstörningar. Mannen den som höll ihop för barnens skull. Vågade inte gå pga tanken på vecka-vecka-boendet för barnen. Sen blev han tvungen att gå för att inte gå under. Frun insåg efter en tid att hon inte klarade av att ha barnen vecka-vecka pga sin egen problematik. Barnen bor sedan dess hos pappa permanent, men någon dag då och då hos mamma, när hon är stabil och klarar av ansvaret.

Återfaller ofta
Din fru har problem

Jag skulle kanske säga att din fru har psykiska problem typ ätstörningar, hänger nog ihop med träningen antagligen. Skulle nästan säga att du är typ medsjuk istället för medberoende. Du drar nog på dig ett alkoholproblem för att fly verkligheten. Jag tror din fru behöver träffa en psykolog.

Jag tror inte du ska dricka för tr du har en jobbig fru. Jag tror du måste ställa krav på henne när du är nykter, funkar inte det så har du nog ingen annan utväg än att lämna henne.

Vad du än gör så kommer alkohol bara förvärra situationen. Ta dig en funderare på om din fru är verkliga anledningen till att du dricker eller om det bara är en ursäkt!

Jag har själv haft bekymmer o skyllt min a konsumtion på det problemet. Upptäckt sen när det problemet är borta att jag hittar på en ny ursäkt. Det kan vara vilken som helst, nu mår jag bra, fint väder, dryga ungar, lyckas på jobbet, misslyckas på jobbet.

Egentligen vill jag bara ha alkohol pga dåliga vanor och beroende skulle jag säga.

Måste vara ärlig med sig själv först, du kan bara förhålla dig till omvärlden inte ändra den så lätt.

nystart
Tack

Tack för era fina meddelanden. Terapi kommer hon aldrig gå med på, hon blev skickad till terapi förut pga ätstörningar. Dessa att hon skulle behöva minst ett år, men hon hittade på ursäkter och slutade gå efter några ggr. Det var inget fel på henne tyckte hon.

Druckit för mycket har jag alltid gjort så det kan jag inte skylla på henne. Men det destruktiva vardagsdrickandet beror ju helt på henne och att jag flyr. Nu har det ju gått så långt att jag dricker rutinmässigt så även om jag kastar ut henne så kommer jag fortfarande ha ett dryckesproblem att lösa.

Fast utan en tickande bomb i närheten och utan att ständigt känna att något är fel tror jag alkoholproblemen kan lösas. Men i slutändan vet jag faktist inte om hon skulle klara ett uppbrott och jag känner trots allt ett ansvar för att inte skicka ner henne i avgrunden. Där sitter jag och jag vet inte ut eller in.

nystart
Måndag

Måndag morgon, innan klockan ens hunnit bli 9 har utbrotten haglat. Redan helt förstörd. Jag jobbar hemifrån mycket, det är ett helvete. Morgonens möte blev jag tvingad att sitta på mute första minutrarna då ungarna och frugan skrek och bråkade, gick ut och bad dem sluta bråka och vara lite tystare och blev idiotförklarad och skulle ta mitt djävla möte någonstans... Satt och funderade innan allt detta hände om jag skulle klara detta bara genom att på något sätt hantera henne annorlunda och ignorera allt elakt, men det går inte efter att blivit skriken och svuren åt. Det började redan innan detta med att jag tydligen hade lagt i plastgranen i fel ordning i lådan och när hon plockat upp den när jag inte var med så hade hon satt i fel del först. Att ens orka dra upp en sån sak, det ör det jag inte blir klok på. Allt, precis allt, oavsett hur viktigt, oviktigt, litet eller stort ska tas upp - allt ska kritiserar, precis allt. Jag är nog på väg att tappa det helt och jag har så mycket ilska i mig över detta och snart rinner det nog över, det känns inte långt borta att bara klippa till henne. Jag vill verkligen inte dit och om hon inte kan skärpa sig (vilket hon inte kan) måste en av oss ut ur huset. Jag har tills nyligen lyckats tygla och dämpa all den ilska och alla dessa känslot med alkohol, men inte ens det hjälper längre.

Återfaller ofta
Läst igenom din tråd

Det känns som att du inte kan offra ditt liv för hennes skull. Är hon kärleksfull nånting? Jag menar ska du vara ihop med henne för att hon ska klara sig?

Jag förstår att det kan vara svårt att lämna henne. Ställ ett krav, blir det inte bättring så är det slut från och med nu.

Jag förstår att jag får det att låta enkelt men om du får ur dig det så kanske du har tur att det blir bättre.

Vill du vara med henne om hon skärper sig? Vill du det så kan du ställa kravet att hon skärper sig.

Om du skulle komma fram till att du inte vill det ändå, då är det egentligen enkelt. Lämna henne, du kan inte vara ihop med någon för den andres skull. Det är ju inte ens sjysst mot henne.

Egentligen samma sak med alkoholen, vill du ha den så är det som det är. Annars måste du lämna den oxå om den får dig att må dåligt.

Jag har själv alkoholproblem, dricker för mycket i perioder och hittar på massa tok som min fru blir minst sagt less på. Jag menar jag förstår om hon lämnar mig. Jag har knappast kravet på henne att hon ska vara med mig för att jag inte ska supa ihjäl mig. Det underlättar för mig så länge hon stannar för jag har lättare att hålla mig i skinnet. Lämnar hon och jag super ihjäl mig så är det 200% mitt ansvar. Jag skulle känna mig otroligt dum eller rent utav av som ett mega miffo om hon stannade hos mig för min skull. Fy fan vad dåligt jag skulle må.

Sidor