Forum för anhöriga

har ett dilemma som jag inte vet hur jag ska förhålla mig till....Han har bestämt sig för att försöka sluta dricka/droga ett tag men det har inte gått så bra...nu har han självmant börjat ta antabus och ska på sitt första NA möte på måndag, jag är otroligt stolt över honom och glad för han skull och fortsätter stötta honom så som jag har lovat ... nu till dilemmat.. jag är emot alla droger av alla slag, alkohol, cannabies kokain osv...

Vet inte vad jag vill fråga om, känner mig så manipulerad. Varit tillsammans med min man i 16 år. 2 små barn, den ena precis nyfödd. Min man har alltid tyckt om att dricka öl och vin till både vardags och fest. För 6 år sen eskalerade det. Han drack för mycket och för ofta. Efter en otäck händelse då, drog han ner betydligt. Vi fick vårt första barn för 5 år sen och det uppdagades efter något halvår att han smög i väg till puben direkt efter jobbet och drack öl. Låtsades vara på jobbet. Kris i relationen och löften att det aldrig skulle hända igen. Exakt samma sak hände 2 år senare.

Idag känner jag sån vrede. Min hjärna har gått igenom vad alkoholisten har orsakat mig. Han var inte snäll. Tror inte ens han var det nykter. Kontrollerande. Härskande men samtidigt konflikträdd. En riktig skvallerkärring. Kunde aldrig anförtro honom nåt..dramaqueen sprang ofta runt om vi var ute och flörta med andra kvinnor. För att sen kunna säga till dem titta vad svartsjuk hon är. Själv var han väldigt svartsjuk. En komplex . Sjuk supande skitstövel är han och förblir i mina ögon. Väntar bara in karma .

Hej! jag mår fruktansvärt dåligt av att min vuxna dotter har svåra alkoholproblem. Det har kommit rätt hastigt på, även om tecknen funnits där i många år. Nu är det fullständigt galet. Jag har läst mycket här och har haft nytta av både beroendes och anhörigas berättelser och kommentarer. Men vill helst av allt höra mer från andra föräldrar till vuxna barn med alkoholproblem. Känner det som om jag själv håller på att gå under nu. Hör gärna av er med egna erfarenheter. Jag ger aldrig upp kampen för att hjälpa min dotter. Berättar mer om jag får respons.

Livet är verkligen ironiskt. Skulle jobbat extra ikväll. Men bytte passer för att åka hem och ha mysigt med älsklingen. Men han skulle iväg en runda, så jag passade på att städa här hemma och göra fint så vi kunde ha mysigt.

Sedan kommer han hem och senare skulle vi ut med hunden. Då ser och märker jag, han har druckit. Men när i hela helvetet har han gjort det utan att jag sett??

Nu ligger han full i soffan.. är så fucking jävla trött. Så många gånger jag har hotat, gråtit, skrikit o gud vet allt. Hur mycket ska man ta egentligen.......

Min man dricker oftast på EM på helgerna och jag brukar oftast konfrontera honom eftersom jag o min son mår dåligt. Nu när något går honom emot när han druckit har han börjat bli väldigt aggressiv, skriker och det går inte att resonera med honom.
Undrar nu om det kommer att bli värre än detta eller är detta kulmen?
Skulle vilja ha råd vad jag ska göra vet inte om jag orkar mer bråk.
Tacksam för hjälp
Orolig.

Hej! Jag vet inte om jag överreagerar eller hur jag ska hantera min mans drickande. Han har alltid varit glad i alkohol, men dricker sig sällan väldigt berusad. Vi dricker vin på fredag lördag, när jag tar 1 glas dricker han kanske 2-3 och tar 2 öl till det. Han har dragit ner på drickandet då han drack mer förr och även i veckorna. Hans argument var att han jobbade 3-skift och hade ”helg” mitt i veckan.

Mitt första inlägg.. För 2 veckor sedan var jag tvungen och göra slut med min alkohol och narkotika beroende sambo. Han är en periodare. Jag var tvungen att rädda mig själv.
Igår fann han en bostad och flyttar om 1 vecka. Mitt hjärta går av.. Jag vill att vi ska vara särbo. Men inte sagt något till han att jag vill det. Har insett att jag är en medberoende person.

När man blir blase. När man ej blir arg eller ledsen längre. Utan bara blase. Man tittar på suputen och tänker arma människa. Och så bryr man sig inte mer.. den känslan behövde jag .

Hej! Min sambo som jag för tillfället väntar barn med har nyligen börjat dricka mer, det händer ca varje/varannan helg att han vill ut och dricka "ett par öl". Problemet är att han varje gång han kommer hem efter det så är det mitt i natten gapandes och skrikandes och luktar spritfabrik genom hela huset. Varje gång det händer ångrar han sig dagen efter och lovar att det inte ska hända igen. Jag har förklarat hur otrygg och illa till mods jag känner mig när han beter sig så men ändå så fortsätter det hända