Forum för anhöriga

Har efter flera år som singel äntligen träffat en underbar man. Vi är båda i 50-årsåldern och har barn sedan tidigare.

Nu är det längesedan jag skrev. Då drack min man varje dag, ofta i smyg. Till slut konfronterade jag honom och vi redde ut en del problem. Han lovade då att dra ner på sitt drickande. Han skulle inte dricka på vardagar och inte alla helger. Han drack för att han var ledsen för att jag var elak mot honom och jag var elak mot honom för jag hatade honom när han var full. Vi lovade varandra en förändring.

Hej på er!
Jag hoppas ni alla mår bra, jag mår helt okej. Jag känner att jag behöver skriva av mig, jag tänker att jag ska göra det så gott jag kan.

Jag är en 20-årig tjej som bor hemma med mina föräldrar fortfarande. Jag har hela mitt liv varit ganska anti alkohol just för att jag ansett att mina föräldrar har haft relativt dåliga alkoholvanor under den främsta perioden i min barndom. Det har oftast blivit högljudda bråk vilket jag associerat med alkoholen och som barn var detta väldigt obehagligt.

Min sambo dricker fredag och lördag. På lördagarna blir han alltid full. I lördags hände det igen trots att jag hade varit borta hela kvällen och vår dotter hade en kompis som sov över.

Hej

Jag är ny här och har inte riktigt förstått mig på forumet riktigt, men istället för att skriva på min dator (som jag alltid gör) så tänkte jag skriva av mig här och jag hoppas att det är okej. Jag är också ganska trött och min grammatiska förmåga kan ändras en del på grund av det, jag hoppas (om någon ens läser detta) kan ta mig med en nypa salt.

Vet snart inte vad jag skall ta mig till eller var jag kan vända mig. Jag lever tillsammans med en underbar man (de gånger han inte dricker vill säga) och våra tre underbara barn. Att min man haft problem med alkohol hela tiden vi varit tillsammans inser jag nu, problemet är dock att det eskalerat de senaste åren och nu handlar det om i mina ögon ren alkoholism. Han kan köpa 3-4 bag-in-box, några öl eller någon större flaska whiskey på en vecka och det är då han som dricker upp detta. De enda gångerna han inte är onykter är när vi inte har råd.

- Ida Högström, Medberoendepodden

Hej!
Har varit inaktiv i detta forum sedan julhelgen.
Min man är alkoholist, som jag ser det. Han tycker inte det och vi har under de senaste 4 åren bråkat mycket om detta och jag har otaliga gånger " fått nog" och han har lovat bot och bättring.
Ni som läst mina tidigare inlägg vet hur jag haft det...
Så, efter denna julhelg skedde något som fick mig att ta beslutet om separation. Han slutade då att dricka och blev återigen den fantastiska man jag ju älskar. Vi har rest och haft det bra på alla sätt och vis. Han har inte druckit och jag kände ett lugn

Hej!
Det är första gången jag skriver i detta forum.
Min förra man är alkoholist, med det menar jag att han dricker varje dag.
Jag försöker hålla honom ifrån mig och har lyckats med det.
Nu har han blivit uppsagd från lägenheten och måste flytta. Han har börja ringa till mig och jag fattar att han är illa ute och behöver någonstans att bo.
Jag är alldeles skakig och känner att jag inte vet om jag kan säga nej. För jag har bestämt själv för att helt sluta dricka, idag är fjärde dagen.Och han var orsaken att jag började dricka.

Hej,
Har letat på forumet men tycker min situation är lite annorlunda.
Är medberoende till min fru som började dricka för 5+ år sedan efter att ha varit nykter i många år.
Hon höll sig nykter tills grannarnas festande drog henne med sig, vilket hon förbannar i varje samtal vi har.
Hon har hållit uppe som längst ca 6 månader, men på sista tiden har det blivit extra dåligt. Jag tror hon dricker upp emot en halvliter starksprit varannan dag.