Detta blir mitt första inlägg här efter att ha surfat runt i forumet ett tag :)

Alkoholist eller inte. Alkoholproblem har jag hur som helst, det kan jag lugnt konstatera. I 1 1/2 år ungefär har jag druckit alldeles för mycket i perioder. Jag har i ungefär 1 månad nu druckit alldeles för mycket igen (från att ha druckit "normalt" d.v.s. högst en halv flaska vin/helg i somras). Med tanke på flera månaders "uppehåll"/normalt drickande låg min tolerans inte särskilt högt i början på den här månaden av drickande men arbetades ganska snabbt upp till 1- 1 1/2 liter vin/kväll, ja, nästan varje kväll de senaste två-tre veckorna med vissa dagars uppehåll.

Den här veckan har t.e.x. innehållit ett uppehåll på 2 dagar i sträck. Det gick helt ok - mycket tack vare att jag inte var ensam de två kvällarna (dricker alltid när jag är ensam och alltid på kvällarna). Självklart kände jag vissa fysiska besvär med svettningar, hjärtklappning, oro och koncentrationssvårigheter - men det var ändå helt okej! Det kändes inte som att jag skulle krevera eller liknande. Ikväll blir första kvällen utan alkohol sedan i tisdags och nu börjar det kännas för jävligt rent ut sagt (även fast det inte ens gått ett dygn sen jag tog sista glaset). Tvivlar inte på att jag kommer fixa 2 dagar igen - men är livrädd att abstinensen ska leda till delirium tremens eller kramper efter ytterligare några dagar. Särskilt med tanke på att jag bor själv och inte har någon som skulle direkt leta efter mig om det skulle hända något (studerar och har inte mycket obligatorisk undervisning).

Jag är en person som i många fall oroar mig i onödan och stressar upp mig en jävla massa av att läsa om olika sjukdomstillstånd. Det kan till och med hända att jag använder rädslan för "farlig abstinens" för att på något sätt ge mig själv ett "frikort" att fortsätta med drickandet. Jag har ju befunnit mig i åtminstone en liknande drick-period och lyckades ta mig ur den utan att något allvarligt hände.

Är det någon här som har samma erfarenhet av att lägga av helt och hållet efter att ha druckit rätt kraftigt under en månads tid? Är risken stor att abstinensen blir farlig? Fan... att man ska försätta sig i situationen överhuvudtaget. :'(

murakami !! Är förnamnet Haruki så ligger du bra till för Nobelpriset :-))

Jag tror du fixar detta helt ok eftersom du klarat 2 dygn tidigare utan större problem. Se till att dricka mycket, ja, vatten då förstås :-) och ät ordentligt och på regelbundna tider så kroppen får i sig vätska och energi som den så väl behöver.

Häng kvar här på forumet och lätta ditt hjärta och du kommer få massor av stöd.....Och du !

Ta inte första glaset !!

murakami

Hej Adde!

Det håller jag verkligen tummarna för (Nobelpriset alltså) eftersom jag är ett riktigt fan :)

Jag tror och hoppas att jag kommer fixa det. Stressen är det värsta och tankarna om att jag borde försöka "trappa ner" långsamt vilket naturligtvis inte skulle fungera överhuvudtaget för min del... Som sagt, ett glas är ingen möjlighet utan det kommer resultera i eskalering in absurdum. Det är tvärt avbrott eller dunderfylla som gäller tyvärr. Nu har det snart gått precis ett dygn sedan sista glaset och just nu känns det okej - samtidigt som jag försöker att inte känna efter för mycket (eftersom det leder till att jag hittar fel på mitt mående).

Det är jättesvårt att skilja på vilka symptom som är psykiska och vilka som är fysiska men just nu känner jag en rastlöshet (som nästan gränsar till hyperaktivitet), ett lätt illamående och hjärtklappningar som kommer och går (just hjärtklappningarna tror jag orsakas av den psykiska oron). Vet att nattens sömn kommer bli sådär - men det kan jag leva med då jag inte har något jag måste upp tidigt till imorgon. Morgondagens utmaning blir att inte sätta min fot på systemet (har ingen alkohol hemma) och klarar jag att hålla det över helgen (tänker alltid att jag ska unna mig åtminstone när det är helg...) så är nog det värsta över.

du har en bra utgångspunkt nu och om du fortsätter med en dag i taget och tar ditt beslut varje morgon så fixar du detta !

höst trollet

Hur går det idag?
Addes råd om att dricka vatten, är bra! Men se till att du får något att äta också!
Ibland, kan bara tanken på mat, göra att man drabbas av lätt illamående, men ta små portioner av något lättätet, typ yoghurt..
Även ett lågt blodsocker, kan ge ordentliga fysiska symptom, som irritation (gränsar till aggressivitet) oro, huvudvärk och faktiskt hjärtklappning..
Önskar dig lycka till! /trollis

murakami

Hej höst trollet!

Hittills har det gått över förväntan. Har somnat, vaknat, somnat, vaknat under hela natten men det var väntat. Sitter och äter müsli med mjölk as we speak och det går ner. Under dagen har jag en del aktiviteter att ta itu med som kommer hålla mig sysselsatt åtminstone från lunch fram till fyra-fem-tiden. Men alla vardagar är kritiska dagar för min del då jag har ett systembolag, öppet till 20 som ligger tio minuter bort. Men det var länge sedan jag kände mig såhär motiverad att sluta dricka - så ska försöka köra lite "gamla" KBT-metoder som jag lärt mig i andra sammanhang och applicera dem på den här situationen helt enkelt.

höst trollet

Häng kvar här, oavsett hur det går.. Jag vet att du har större chans att lyckas, eftersom du redan varit här mer än en dag!
Ett tips.. Köp hem mineralvatten, häll upp och ta ett par rejäla klunkar, när du blir "törstig".
Se till att du har MAT,
Måste påminna om HALT, som så många skrivit om.. Tillfällen när vi har lätt för att falla..
H = hungrig
A = Arg
L = ledsen (även lonley)
T = trött

Vi hörs! Lycka till! /trollis

sims333

Hej, nu skriver jag mitt i natten, men jag har upptäckt att nyponsoppa är ganska bra. Om man tycker om det. Inte för o sova, men som komplement till vatten. Rik på C-vitamin. Men, det var ingen vidare idé och dricka det nu, för jag blev jättepigg, så här kl. 02.33..Oj, va dumt det blev.

Nattpigg/ imorgontrött sims

murakami

sims333 och höst trollet: tack för era tips! HALT-grejen är suverän och jag ska försöka undvika varenda bokstav så länge som den värsta abstinensen och suget håller i sig. Jag klarade igår (med viss möda) och det känns inte som att det kommer bli svårt att klara idag, de värsta besvären har klingat av. Jag försöker hålla mig själv sysselsatt, berömma mig själv även för små framsteg och ge mig själv små "uppdrag" varje dag.

Det blir troligtvis helgen som blir jobbigast då jag vet att tankar som "jag förtjänar verkligen lite verklighetsflykt" och "fan, varenda människa förtjänar väl någon flaska vin/vecka - varför ska jag vara ett undantag?" kommer komma smygandes. Det är lustigt det där. De senaste 1 1/2 - 2 åren har jag inte känt någon som helst motivation till att sluta dricka. Jag har enbart sett alkoholen som en snuttefilt alt. bästa vän som alltid ställer upp. Jag vet inte var motivationen just nu kom ifrån, men det bästa är väl helt enkelt att utnyttja den när den väl kommer. Jag vet att suget kommer att kännas för djävligt att motstå och att motivationen kommer att dippa emellanåt. Men då ska jag försöka minnas hur läskigt det är att ta sig ur en period av kraftigt drickande och att jag omöjligt kan ta en "period av lätt drickande".

höst trollet

Flera dagar, som jag hoppas blir fler.. ;-D
Du får se till att ha "rätt" saker att dricka.. Smothies, morotsjuice, mineralvatten...
På köpet får du lite motion, eftersom det leder till mer än regelbundna toa-besök..

Annars är det en bra ide att fysiskt röra på sig, kanske genom promenader eller annan träning..
Tiden går, och du ökar halten av endorfiner (må-bra-hormoner) i kroppen..
Om inte annat, så är det väldigt skönt efteråt (man känner sig ganska duktig), och det tror jag att vi behöver..
I värsta fall får du väl skaffa en IKEA-möbel, som du skruvar ihop utan instruktion... (kan åtmisntonde hålla gubben sysselsatt i timmar *fniss*)
Kort sagt, VAD SOM HELST, som får dig att för några sekunder i taget, glömma alkohol!
Hörs!/ trollis

vill.sluta

Läs läs läs, skriv lite då och då. Berätta hur du känner dig, vänta och se vilken respons du får.
Folk är otroligt trevliga och generösa härinn.
Bjussar på sig själva nåt otroligt. Visste man om det så tror jag vi skulle kunna ha en träff, middag med musik och dans vilken skulle bli grym!
Själv åker jag tåg under min avståperiod, vilken kommer bli länge (hoppas jag). Om du vill får du hoppa på i farten när vi passerar ditt hus.
Det finns plats i kupéen.
Hoppa på...........
//A

murakami

Väcker liv i den här gamla tråden eftersom jag behöver lite stöd från alla kloka här inne - åter igen. Hela den här våren har gått hyfsat bra måste jag säga eftersom jag befunnit mig i ett land med begränsad tillgång till alkohol det första kvartalet av året (kanske borde flytta till ett sådant permanent?!). Hade några kvällar där också dock då det mer eller mindre inhalerades litervis med starköl och tyvärr så måste jag konstatera att jag älskar att vara full. Varenda gång jag haft ett litet uppehåll och börjar dricka igen så drabbas jag av känslan "varför ge upp något så underbart?!" - något som naturligtvis är en absurd tanke i nyktert tillstånd!

Hade saknat vin något alldeles enormt medan jag var borta så första veckan gick det nog åt någon/några dunkar; när jag väl börjar finns det som vanligt inget stopp à la "bara ett litet glas till!". Återigen med tanken om att "jag förtjänar tamejfan det här nu!" och "det kommer såklart inte bli svårt att sluta!". Ja just det. Fan vad man lurar sig själv för naturligtvis så smyger sig suget på mig varenda jäkla dag när jag väl har börjat igen och det är så lättillgängligt. Problemet är att jag inte drabbas av någon avskräckande baksmälla. Har väl varit bakfull två gånger i mitt liv (vilket är extremt lite med tanke på mängderna jag haft i mig), de jag har supit ihop med (de få gånger jag super med andra) har mått piss vid samma mängder och då kan det ändå handla om 90 kilos män (jag väger väl 55-60). Det hade varit perfekt att tåla alkohol aningen sämre...

Just nu sitter jag ensam i en lägenhet med tillgång till massa starksprit. Kämpar med mig själv något så in i helvete kan jag säga. Kommer vara ensam här ett antal dagar till och är livrädd. Kanske är dags att - på riktigt - ta tag i det underliggande problemet men det finns ju så lite tid till allt man "borde göra". Men vad fan gör man i så fall?! Går man in på närmaste vårdcentral och säger "Hej! Jag dricker när jag får ångest och när jag väl börjar kan jag inte sluta." (?) Tar de en ung tjej som är periodare på allvar på en VC eller är det bättre att söka sig direkt till en beroendemottagning?

tillbaka :-) Jag tror (och vill gärna hoppas) att beroendemottagningen är bättre. Testa !

murakami

för det. Jag antar att det alltid är bättre att uppsöka riktiga specialister. Man har ju lite skräckupplevelser från vårdcentraler sedan tidigare. Får ofta en uppfattning om att man anses vara en obstinat djävel som bara tar upp deras dyrbara tid.

Kvällen igår gick bra för övrigt. Det gick enklare än väntat att avstå.

ben

Hjälp

Har min första dag utan två-tre flaskor vin på 5 veckor. Svettas som en gris och mår urkasst. Kan någon berätta för mig hur lång tid man mår dåligt?

konstnären

Hoppas du mår bättre. Dom som vet säger att 72 timmar, sedan ska faran vara över. Har du svår abstinens kanske du söka hjälp.
Varit där själv och vet hur jobbigt det är. Försök att se framåt eller något annat positivt. Lycka till
Konstnären

Rosen

Varit nykter i tre veckor, kände att allt började bli så enkelt o positivt igen. Vad gör jag då? Åker till systemet och handlar. Känner mig helt blank i huvudet. Min mor var periodare. Måste jag verkligen gå i dessa fotspår? Vad göra när ledan slår till? Blir allt svårare med motivationen. Varför finns inte läkemedel som fungerar? Jag har provat det mesta. Vill så gärna att denna förbannelse får ett slut. Så besviken på mig själv. Det är inte ens kul att dricka i smyg, ensamhet längre. Lite lugnande, men absolut inte mer. Det är precis som om en yttre kraft styr. Förnedrande är det. Ja, nu är man på ruta ett igen..

Nej, knappast. Du borde gå in på minst ruta 15 med tre nyktra veckor i bagaget.
För mig har den avgörande skillnaden den här gången varit hur jag hanterar mina "återfall". Som ett lärotillfälle! Inte som tidigare som en början på en ny period. Så kom igen direkt!

Rosen

Tack! Det är naturligtvis så man måste tänka. Bara för att man är en alkoholist måste man inte bete sig som en. Får jobba vidare på pluskontot. Har inget mer hemma tack o lov,

Rosen

I eftertankens kranka blekhet, tre dagar sedan senaste återfall ,känner jag en stark misstro mot mig själv. Jag börjar lura på om jag har något att tjäna på detta. Förstår liksom inte hur det går till. Har haft flera nyktra år sedan jag insåg att jag är alkoholist, men de sista åren har jag börjat ta återfall tre, fyra gånger om året. De varar oftast ung en vecka och är rent hemska att ta sig ur var gång. Är man jätte-flitig på alla plan för jämnan och ränner runt för att få allt att fungera för alla, så känns det precis som att jag tar en time-out när jag börjar dricka. Inbillar mig aldrig nuförtiden att jag kan dricka lagom, utan går rakt in. Aldrig är mina nära så bekymrade över mig som vid dessa tillfällen heller. Ja, ett grymt självbedrägeri är det och jag vet inte hur jag skall förhindra nästa. Det är fint att läsa alla inlägg här på forumet, kanske det hjälper.

Rosen

Jag inser nu att jag är inne o trampar på någon annans tråd. Vet inte riktigt hur man beter sig här på forumet. Kan någon upplysa mig om hur man får en egen hörna?