av aqua

Inatt när alkoholen började gå ur kroppen registrerade jag mig på alkoholhjälpen. Jag kollade även upp alkoholterapi. Är fortfarande väldigt rädd att bli avslöjad i mitt drickande. Mitt drickande började för ca 7 år sedan och har sakta men säkert förvärrats. Idag ska jag försöka bryta 3v dagligt drickande. Min dryck är 3,5:or och jag får i mig 6-8/kväll. Sedan hör det till att jag sällan är bakis utan jag kan sköta mitt jobb (även om jag är trött och disträ förstås). Att jag mest håller mig till folköl och kan fungera i vardagen har gjort att jag inte förstått att jag har problem. Ytterligare en orsak är att jag aldrig blivit konfronterad eftersom jag dricker ensam. Jag har gjort uppehåll ibland men trillar dit igen. Efter varje gång blir det värre. Alltså drickperioden blir längre och jag dricker mer. Jag är högpresterande på jobbet och håller även på med tävlingssport. Nu de sista månaderna har jag slutat träna och mina klubbkompisar börjar undra. Detta känns väldigt obekvämt och jag VILL inte att någon ska veta. Phu! Jag vill komma i balans igen och allt ska vara som vanligt. Är det någon som känner igen sig i det jag beskriver?

aqua
fre, 2016-01-01 - 12:49

Jag förväntar mig inget nytt, speciellt, färgsprakande av det nya året. Jag känner mig mer i linje med att lugnt och metodiskt fortsätta min nyktra resa i livet. Förväntningar är likställt med krav för mig och skapar stress och prestationsångest. Att förhålla mig "öppen och mottagande" inför framtiden passar mig mycket bättre.

Nu när alkoholen "ligger på hyllan" ser jag mycket tydligare min beroendepersonlighet. Har konstant en snus vilande under läppen, frossar i socker i alla dess former, ha ha! Såg faktiskt en föreläsning "Bittensaddiction" på youtube om sockerberoende. Bitten är sjuksköterska (själv nykter alkoholist och sockerberoende) och berättar om den kemiska reaktionen i hjärnan vid överkonsumtion. Föreläsningen var lärorik och suddade ut lite av skuldstämpeln som jag tror många av oss bär på. Jag måste säga att, filmer, böcker, utbyte här och egna insikter har gjort att jag börjar berätta för min omgivning om min problematik när det har efterfrågats. Det är ett stort steg för mig och ökar min självrespekt. Jag säger t.ex. att " jag är en person med ett starkt beroende därför har jag nu valt att inte dricka A" . Hitintills har jag mötts med odramatiska reaktioner men kan se att det lämnar funderingar hos den som frågat. Det får vara så, tänker jag. Man är inte skyldig att berätta allt, att erkänna inför andra, utan endast vara trogen sig själv i stunden. Säga/göra det som behövs där och då.

Idag har jag suttit flera timmar klistrad, road, inspirerad och engagerad här på forumet. Det är lite så jag fungerar, sval ibland och går all in ibland. Det är det som känns så bra med detta forum,kravlöst och alla deltar på sina egna villkor.

God fortsättning på det kommande året kära vänner :)

Carl73
fre, 2016-01-01 - 12:57

Härligt att läsa dina rader. Det ger ett visst hopp. Skall ta och titta på lite föreläsningar för att få lite inspiration.
Vaknade själv med en jäkla ångest i morse. 2016 skulle bli rent. Blev ett stort glas vin istället.
Jag börjar inse precis det som du skriver. Får bli ett riktigt avslut på detta. Bara att inse att man inte kan hantera alkoholen på ett sätt som många andra.

aqua
sön, 2016-01-03 - 11:18

Kul att kunna inge hopp genom det man skriver :) För mig har det som sagt hjälpt att få mer kunskap om beroendeproblematik. Det minskar skammen och självanklagelser osv. Hoppas du hittar dina verktyg för att kunna leva det liv du önskar. Lycka till Carl73 :)

Zorro
sön, 2016-01-03 - 11:28

Hej aqua. Du är även för mig ett föredöme och inspiration. Ditt mod och din styrka och din målmedvetenhet ger även mig motivation. Dina inlägg i andras trådar är alltid läsvärda. Tack kompis, för att du delar med dig.
/Z

aqua
sön, 2016-01-03 - 18:07

Tack detsamma Zorro. Det värmer att höra. Allt gott :)

Leverjag
sön, 2016-01-03 - 18:24

Underbart inlägg aqua

Du är klok som en bok och väldigt intressant. :-) Har samma under läppen konstant. Tänkt att göra mig fri från det och dra ner på kaffet också för att verkligen låta belöningssystemet ha en chans.

Önskar dig det bästa och tack för dina fina inlägg ?

farmor
ons, 2016-01-06 - 18:51

Heja aqua! Bra att du hittar information och argumenten som stärker dej! Om du är sockerberoende rekommenderar jag Lchf. Kolla på kostdoktorn.se eller googla på det.

aqua
lör, 2016-01-09 - 08:35

Hej farmor :) "Den som söker finner" . Ja, tänk vad vissa saker börjar klarna efter en tids nykterhet. Jag inser att mitt beroende började i mycket tidiga år med socker. Jag har läst att det kan vara inkörsporten till senare bruk av nikotin och alkohol. Just nu läser jag "Sockerbomben i din hjärna" av Jonsson/Nordström. Tack farmor för länktips, det ska jag kika på. Jag har ändå själv valt att nyansera innehållet/villkoren i ett beroende. Jag vill tro att det inte enbart är ett kemiskt beroende utan också vanan har en stor roll i det hela. Det gör att jag inte känner mig så vansinnigt sjuk/ödesmättat i mitt beroende och att om jag bryter vanemönster så är mycket vunnet.

Leverjag
lör, 2016-01-09 - 20:09

Fick leta för att hitta rätt på dig. Du vanliga kloka människa som gör mig glad i min tråd, verkar läsa och fundera mycket. Ge oss gärna lite smakprov på nya kunskaper här.

Du, jag håller med dig. Mycket av det som triggar mig är vanor. Jag har ju inget sug efter alkohol i kroppen. Ibland efter socker men det har jag lärt mig för länge sedan att inte stimulera med sötsaker. Däremot finns det mycket i A. Vanorna gör att jag inte ersätter A med socker. Det är vanor som startar tankar som startar sug. Själva suget är väl kemiskt betingat nu efter missbruk men orsaken till det är vanorna, upplever jag. Intressant det där och det är därför det är så svårt tror jag att inte börja igen trots att vi klarat oss utan länge. Vi behåller vanor och tankar! Jag tror verkligen att beteendeterapi och hypnos kan hjälpa till här.

Önskar dig en skön helg. Kram?

aqua
sön, 2016-01-10 - 12:25

Vete tusan Leverjag om jag har några nya kunskaper att dela. Jag har lärt det mesta av infon här på A-hjälpen, filmer, böcker osv. Vissa saker är nya andra är repetition. Det sistnämnda är intressant för det går mer på djupet och det blir lättare och lättare att känna igen sig. För min del handlar det om att omsätta informationen och kunskapen till hur jag fungerar som person. Vår väg UR missbruket och vår nyktra livsresa verkar se olika ut beroende av personlighet och livssituation. Både du och jag (och ett flertal andra) har levt ett tag och är nu inne på 2,3,4 osv, varvet av tillfrisknande. Kanske vi bör se tidigare "snedsteg" som gåvor. Gåvan att få insikt om vår känslighet för A, gåvan att vi gett oss själva en ny chans att lyckas. Jag har valt att ta emot gåvan genom att BESTÄMMA mig för ett nyktert liv.

Min senaste upptäckt gällande a-sug är; när jag är ute med vänner så vill jag dricka/göra SAMMA saker som de andra. Det handlar inte alla ggr om att jag är sugen på just A utan jag vill inte avvika från de andra. Det tror jag är en grundläggande känsla av att man vill "höra till", känna gemenskap osv. Det paradoxala är ändå, att NÄR jag dricker alkohol så är jag den som avviker. Ibland har det skett offentligt genom att jag blivit ordentligt på fyllan, men för det mesta har jag avvikit genom att åka hem och fortsätta dricka..i hemlighet. Det har fått mig förstå, att samhörighet/ gemenskap uppnår jag INTE med hjälp av A.

För mig känns det som jag har en lång väg att gå...ja livet igenom, helst som nykter :) Det är mycket jag behöver ta ställning till, utsättas för osv för att klara av det. Märkligt nog känns det ändå lätt men lite läskigt (tänk om...osv). Att välja ett liv med alkohol vet vi ju är mycket svårare och absolut förutsägbart.

Mina 2 stöttepelare är att jag 1. HAR BESTÄMT MIG (oavsett; sug, meningslöshet, omotiverad, svag). 2. Jag har tillit till att jag kommer klara detta (jag har ingen aning om hur det kommer att gå till, men jobbar med tilltro när allt känns konstigt och osäkert).

Jag är bara i början på detta livsprojekt men väljer även idag att fortsätta :)

Ha en skön dag och vi hörs igen/ Kram!

aqua
lör, 2016-01-16 - 10:59

Min nyktra resa fortsätter och det går bättre och lättare än vad jag någonsin kunnat drömma om. Min dricksituation har varit hemma i ensamhet. Jag är hemma och ensam i samma utsträckning, nu som förr, men suget gör sig sällan påmint. Däremot har suget visat sig när jag är på pub/restaurang med vänner. Inte konstigt kanske man kan tycka, men jag har många ggr valt att vara nykter sådana ggr för att dricka sen när jag kommer hem. Nu har jag inte den reservplanen längre, därför tror jag suget dyker upp. Det är helt hanterbart, upplever jag, och jag har kunnat känna att suget mer har handlat om andra saker. Att vara som alla andra, känna mig normal osv.

Nu har jag upptäckt att min beroendehjärna går på högvarv på andra områden i mitt liv. I mitt förhållande till träning och kost tex. När jag tränat och ätit "bra" så florerar HÖGA tankar och känslor om mig själv. När jag inte tränat och ätit "bra" så är det rundgång på LÅGA tankar och känslor om mig själv.
Alltså det är världens berg och dalbana mellan "klapp på axeln och smäll på käften". Denna pendling är för mig nära förknippat med alkohol, att trösta, lugna, skita i allt, vila osv.

Min nya uppgift blir att kliva av karusellen och inte värdera mig själv i allt jag gör i BRA och DÅLIGT. Det är ett sådant självsvek så det skriker om det :( Eftersom jag tävlar i min idrott så är detta tyvärr ett invant sätt att tänka kring mig själv. Därför kommer jag detta år befria mig själv från jakten på placeringar, tid och längd. Istället vill jag uppskatta min starka, friska kropp, njuta av vänner och sammanhanget under träning och tävling. Det kommer göra, tror jag, att kopplingen till alkohol försvagas.

Fortsatt lycka till alla ni därute oavsett var ni befinner er i resan mot ett nyktert liv :)

Leverjag
lör, 2016-01-16 - 20:02

I drickandet och svart eller vit tänkandet! Härligt att du klarar det så bra och analyserar triggande tankar och beteenden. Jag jobbar precis som du med just detta. Och jag tävlar inte officiellt i något längre (förutom jobbet då). Låter som en väldigt bra strategi för dig Aqua som kan ge vinster hela livet. :-)

Stora kramar och tack för din fina hälsning. Jag blev glad att du ser det positiva och peppar.
✨?✨

Leverjag
tis, 2016-01-26 - 22:45

Hur har du det? Känns din strategi bra? Hoppas så att du får leva fri från press och krav och bara må bra. ?

aqua
tors, 2016-01-28 - 20:20

Tack Leverjag för din omtanke :) Jo, det är fortsatt stabilt och mår till och med väldigt bra. Det där lugnet som jag hört andra prata om, sett andra uppnå har jag nu fått lite smak på. Inga större förändringar eller äventyr finns i mitt liv just nu men det passar mig.

Hur har du det och hur går det för dig Leverjag?

Bollan
sön, 2016-02-07 - 18:06

Har alltid haft lätt att fastna i beroende! Cigaretter, nikotintuggummin! Skillnaden är att jag förut var mer kämpe än nu! Känns som jag bara ger upp! Förr kunde jag bestämma mig för att göra något för att sedan genomföra! Jag vill inte ta till alkohol för att må bra! Tar gärna emot råd hur man gör!

aqua
tis, 2016-02-09 - 18:55

Jag känner igen mig i det du skriver, att inse sitt beroende av olika saker. Det är väl ett första steg tänker jag. Den dagen (efter en natt av total ångest) jag slutade med alkohol var jag utmattad, ledsen, ängslig och uppgiven. Då hade jag druckit varje dag under 3 veckors tid. Innan dess har jag ca 10 års smygsupande i bagaget.

Du skriver att du förr kunde bestämma dig och sedan genomföra det du bestämt dig för. Jag för min del bestämde mig aldrig för att sluta dricka, jag BESTÄMDE mig för att jag behövde hjälp. Jag sökte och fick hjälp omgående. Här på alkoholhjälpen och av en alkoholterapeut.
Jag har fortfarande inte bestämt mig för att sluta dricka, jag har bestämt mig för att jag inte KAN dricka. Hårfin skillnad kanske man kan tycka, men för mig är det 2 helt olika förhållningssätt och fokus. Bollan kanske du kan se över VAD du väljer att bestämma dig för?

För min del har det heller inte hjälpt att räkna antal nyktra dagar. Jag som är tävlingsmänniska lägger ett för stort värde eller betydelse i det. Antingen tänker jag Wow vad duktig jag är och känslorna "far i höjden" ELLER så tänker jag Äh fy fan har jag inte kommit längre..vilken evighet och känslorna dalar. Detta känslosvall dränerar mig på energi, energi som jag hellre lägger på att identifiera Alkoholsug och finna nya insikter om mig själv. Jag lyckönskar naturligtvis alla andra som har räknade dagar som motivering, men det har aldrig fungerat för mig. Även där Bollan tror jag det är viktigt att lära av andra MEN hitta sätt som passar just dig. Ta åt dig godbitarna och anpassa så det passar JUST DIG.

Om du önskar mer hjälp så kan du starta en egen tråd som gör det lättare för fler att följa dig. Jag är glad att du skrev till mig och önskar dig lycka till!