Jag är tillsammans med en man som är sju år yngre än mig. Vi är gifta sedan 8 år tillbaka och har en tonårig son tillsammans.
När vi träffades, så drack han ingenting, vi gick på gym flera kvällar i veckan och åt nyttigt. Vi hade flera gemensamma intressen och allt var toppen.
Jag kan inte sätta fingret på exakt när alkoholen började ta över mer och mer. Jag kunde på den tiden fortfarande ta ett glas vin till maten en fredagskväll,
eller tycka att det var mysigt att sitta i solen med en god drink, det gör jag nästan aldrig nu för tiden, inte ens när jag sticker iväg med mina tjejkompisar.
Jag började märka att han blev onykter när vi var iväg på semester och vi skulle gå ut och äta på kvällarna, eller om han skulle bjuda på middag på restaurang, då han allt oftare var onykter redan när vi kom till restaurangen. (jag brukade köra, så jag drack ju inget alls). Jag sa att jag inte tyckte att det var roligt att gå ut med honom, när han inte var nykter, och nu händer det väldigt sällan att vi går ut och äter. Däremot så åker vi på semester utomlands några gånger per år, och under en vecka, så dricker han varje dag, och jag kan tycka att han är ok att umgås med två utav sju kvällar.
Helgen börjar oftast på torsdagskvällen, då kan man dra i sig 6-7 starköl, 33 cl ca 5%, fredag 10 - 12 starköl och lördag lika många, det kan också slinka ner några rejäla whisky eller några goda groggar. På söndagen är det hans tur att laga mat, vilket brukar dra igång ganska tidigt på eftermiddagen, i bästa fall blir maten klar till framemot sex - sju tiden, då hela familjen är nära svältdöden, i värsta fall blir han tvungen att gå och lägga sig innan det är klart, och man får "ta över" matlagningen och försöka sätta sig in i vad det skulle bli för något.
Fredag och lördag är de värsta kvällarna i veckan, jag gillar att titta på någon kul film eller spännande deckare på tvn, då brukar jag fråga om han vill se och ibland säger han ja, då sitter han i soffan och ältar en massa skit som han har ältat sju miljoner gånger tidigare, eller så ska han inte "titta" på tvn utan då sitter han i köket och dricker och spelar musik på högsta volym, så att jag inte hör ett ljud från TV n. Han blir alltid fullast av alla när vi har gäster/är borta någonstans. han dricker även på vardagar fast då är det "alkoholfria alternativet" folköl, då kan han dricka 2 - 4 st av de stora burkarna, sedan gärna någon liten whiskey eller annat starkt så att han inte ska bli "förkyld" eller få "maginfluensa" etc.
Vi brukar inte ofta bråka, men det sista året så har han ibland blivit otrevlig och elak när han är full, och kan anklaga mig för allt möjligt, som att jag bara är ute efter att lura honom på hans pengar/företag eller att jag är tråkig som inte vill ha sex längre (vem faan vill ha sex med någon som alltid är full)
med mera, vår son brukar bli förbannad och säga åt honom. själv är jag jättedålig på att bråka och har svårt för att komma på vad jag ska säga i de lägena.
Jag har i alla fall kommit så långt att jag har börjat titta efter något eget boende, för jag känner att jag inte har något liv längre, jag känner mig fruktansvärt ensam, fast jag nästan alltid har folk omkring mig. Men som många av er andra skriver här, så är det jättesvårt att ta steget att komma vidare.
Vi driver varsitt företag och jag hjälper honom med allt hans pappersarbete plus att jag har ett gäng andra företag som jag hjälper.
Nu för tiden är det nog bara företaget som vi egentligen snackar om och det pågår alltid, vardagar, helger, full eller nykter. (när han är full, så är han mest trött på företaget och att ha anställda)
Jag har börjat göra saker själv eller tillsammans med sonen, vi går på gym, jag ska gå på seglarkurs till våren och lite annat kul, men jag hatar verkligen helger. Jag vet inte vart jag ska ta vägen, skulle helst vilja vara någon annan stans när alkoholen börjar verka, för det är sååå tråkigt. samma visa vecka ut och vecka in. Hur ska jag komma vidare??