Jag har sagt upp mig från jobbet. Min man är långt borta och jobbar. Jag har två veckor (eller kanske mer) innan han kommer tillbaka och vi flyttar tillsammans dit och skapar ett nytt liv. DET ÄR PERFEKT! Perfekt tillfälle att bryta rutiner och skapa nya. Jag är ensam och det är exakt vad jag behöver just nu. Få tänka utan krav.
Mitt drickande har eskalerat det senaste året. Men för en helg sedan så hände någonting som gjorde mig så ledsen på mig själv. Jag drack på fredagen och gick ut med kollegor, på lördagen så skulle mannen och jag ut med vänner. Jag vaknade full på eftermiddagen(!) på lördagen och fortsatte bara dricka eftersom jag vet att jag inte skulle kunna komma tillbaka till fyllan om jag blev nykter emellan. Vilket jävla tankesätt.
På söndagen hade jag extrema bröstsmärtor, det var läskigt. Tror antingen att det var ångest eller halsbränna av alkoholen. Jag var full i 2 dagar! Utan stopp. Sjukt ju.
Jag dricker oftast när jag ska träffa/gå ut med människor jag inte känner så bra eller inte riktigt är "vän" med om ni förstår. Dagarna innan jobbet har jag druckit för jag får ångest över det. Har social ångest/fobi eller vad det kallas. MEN jag vet att det blir värre när jag dricker. Kan klara mig helt normalt i samhället men inte när jag dricker såhär för jag skäms. Fast egentligen dricker jag vid andra tillfällen också, men mest för att bota ångest.
Det finns mer bakgrundshistoria men det här inlägget är långt nu. Ska försöka hålla mig nykter nu i dessa 2 veckor, möjligtvis blir det en dag av drickande då kollegorna ska ha en avskedsfest för mig.
3 dagen nykter idag!