Min syster är alkoholist. Hon har missbrukat alkohol i flera år men nu är det under all kontroll. Hon har en son på 10 år som jag har hämtat hem till mig med förhoppning om att detta skulle öppna hennes ögon. Men det hjälpte inte. Förnekelsen samt självömkan och givetvis lådvinet vinner över allt annat.
Sonen bor hos mig sedan tre veckor, inte en enda gång har hon frågat mig hur det går, hur sonen mår eller något överhuvudtaget. Hon har fullt upp med att tycka att vi som reagerat är hatiska elaka människor som bara vill henne illa.
Min syster ljuger, har förstört ekonomin, förlorat kontakten med två utflugna barn, förlorat allt.
Vi syskon har vid flera tillfällen ringt ambulans, polis när hon spårat ut fullständigt. Tyvärr är hon hemma igen efter några timmar.
Nu är jag less och förtvivlad. Försöker nå henne via telefon och mail men hon vill inte.
Socialens arbete är så långsamt och vi måste kämpa hela tiden för ingenting.
Vad ska jag/vi göra?