Sitter på jobbet med knappa två timmar kvar. Känner mig sliten. Drack under hela dagen då jag borde sovit som så många gånger förut. Vaknade inte av klockan, kom för sent, som så många gånger förut. Har redan förlorat ett jobb på grund av liknande händelser, försovning, halvfull på jobbet. Har jag gjort mig förtjänt av fler chanser?
Mitt beroende har långsamt vuxit fram. Började inte dricka förrän jag hade åldern inne, hade förmodligen gjort det tidigare om jag haft en annan umgängeskrets. När jag fyllde 18 tog det dock fart. Att vara ute både fredag och lördag var en självklarhet. Jag lärde mig mentaliteten att vara full var något att sträva efter. Inget man skulle skämmas över, snarare vara stolt över. Fullast vinner va det som gällde. När jag sedan började jobba tog det även fart i veckorna. En afterwork kan väl inte va så farligt? Vi var alltid många till en början. Efter ett tag blev vi färre och färre, jag undrade nästan om de var fel på dem som inte orkade. Började snart inse att det alltid var jag som försökte få till en utgång. Om ingen ville? Ja då för jag väl gå ut själv, tänkte jag.
En dag som alla andra hände något. Fick en panikattack och trodde jag skulle dö. Efter diverse kontroller som konstaterade att allt var okej hamnade jag inom öppenvården. Jag som hade mått så bra hela tiden. Till en början gick jag bara för ångest och nedstämdhet men efter ett par år sökte jag hjälp för mitt intensiva spelande. Att spela om pengar är något som ligger i släkten och det började tidigt. Till en början med lagom insatser och bara enstaka gånger. Detta ändrade alkoholen på. Högre och oftare. Pengar jag inte hade råd att förlora. Började låna och spelade bort dem också. Tog alkohol till hjälp för att lindra ångesten, och för att spela högre. När jag slutligen blivit antagen för behandling av mitt spelade hade jag vart ute kvällen innan. Fick frågan om det för jag var fortfarande påverkad. Blåste 1,8 mer än tolv timmar efter jag slutat dricka. Kom efter detta i kontakt med beroendemottagning för alkohol. Har efter detta gått på antabus och andra mediciner i omgångar. Om det hjälpt? Ja till en början gjorde det det. Efter ett tag tänkte jag som så många andra att det här klarar jag själv. En halv miljon bortspelade pengar, ett förlorat jobb och ett självmordsförsök senare kom jag tillbaka. Antabus till en början men drack ändå. Lyckades dricka igenom det och bortförklarade mig inför besöken ibland för att slippa ta det. Dricker mer eller mindre varannan dag efter mina nattpass. Ibland blir det så länge att jag inte hinner somna, och gör jag det händer det att jag försover mig.
Nu känns det som att det är sista chansen att ta tag i det. Vågar inte ha så stora förhoppningar på mig för vet att jag är expert på att misslyckas med uppgifter jag tar åt mig, men är beredd att göra ett försök. Ett sista försök? Om inte för min skull så för alla i min omgivning som jag skadat och svikit.
Tack för att jag har fått skriva av mig!