av Sundare

Jag vet att jag dricker för mycket och har gjort det de senaste 6-8 åren. Början var social med middagar o skumpa och slutet högst asocialt med gömda flaskor i garderoben.
Och nu har jag gjort DET. Varit berusad bortom all kontroll inför min man och mina barn. Kan inte tänka på det utan skam och hjärtklappning. Det var fruktansvärt även om jag har stora minnesluckor från situationen.
Så från och med nu är jag medlem här och behöver allt stöd jag kan få för att fixa detta.
Jag har allt: fin familj, hygglig lön, trevligt boende, goda vänner. Medicinerar mot depression och nedstämdheten är behandlad med detta. Och ändå dricker jag. Hur dum kan man vara? Hur dum är jag?
Skam skuld djupt självförakt. Och igår efter en vecka då jag lovat att avhålla mig alkoholen så drack jag igen. I smyg förstås....
Hur dum kan man vara?!
Intellektet räknar ut att minus alkohol är det mesta i mitt liv bra men dumheten verkar vara det styrande.
Eller är det alkoholen som styr? Sug, begär, längtan efter...tomhet? Jag har svårt att få ihop detta men vet en sak: nu gäller en dag i taget.
Fråga till er: är stödet ni upplever härigenom i dettaforum tillräckligt för att sluta dricka/hålla sig nykter?
Jag är alkoholist, jag behöver bli en nykter sådan. Jag vill nå den dag då jag kan säga: nej tack, jag dricker aldrig alkohol.

Spöketimig
lör, 2016-02-27 - 15:15

Ja en dag i taget, det är en mycket bra början:-) för var dag och snart kanske vecka/veckor så kommer en gnutta stolthet tillbaks till kroppen. Iallafall för mig. Ångesten kommer och gå över allt alkoholen har ställt till med men jag försöker tänka på det positiva jag nu känner utan vin....orken som kommer och ett klart huvud. Och alla år av hjärtklappning vill jag inte tillbaka till men inte är det lätt. Särskilt inte om man som jag har människor i absoluta närheten (sambo) som dricker en hel del.
Jag har heller inget val än att sluta då läkaren avrådigt mig eftersom mina levervärden är oroväckande höga och jag redan varit på akuten 3 ggr sen början av året. Allt alkoholrelaterat. Och jag är bara några år över 40....
Hoppas du känner du kan få stöd här för att bli nykter. Personligen tycker. Jag att det bara varit så skönt att gå in och skriva av mig även om få kommenterar, samt att läsa andras trådar och framförallt känna att man ÄR inte ensam....
Lycka till & välkommen:-)

Sundare
lör, 2016-02-27 - 16:18

Så glad o lättad jag blir över att bli besvarad, känns som att jag "får vara med", tack ditt svar betyder oerhört mycket.
Blir bekymrad att läsa om din hälsa o levervärdena - räcker din läkares ord som stöd att avstå?
Jag undviker läkare o hälsokontroller så mkt jag kan, omges av läkare i mitt jobb o uppsöker dem aldrig för egen del. Rädd för svar antar jag.
Ja, jag är lite äldre än dig om du är född 72. Jag är fyra år äldre o har satt som mål att vara i god form, själsligt o självbildsmässigt när jag firar min 50 årsdag. Har promenerat ett par km i solen nu. Känns vackert ute, min bästa årstid väntar runt hörnet. Allt har potential att bli bra, bli bättre. Men jag har just startat och osäkert o skört känns det. Så en dag i taget blir det nya livet motto. Tack för att du släppte in mig!

Spöketimig
lör, 2016-02-27 - 16:33

Jo jag blev så fruktansvärt rädd av läkarens ord. Att ligga där på akuten och bara erkänna att ja, jag dricker på tok för mycket...det var som en bubbla som släppte! Så hade jag semester, slarvade lite och vips var jag på akuten igen när jag kom hem med vansinna smärtor från levern bl.a....
Så nu är det stopp. Men visst lockar det med ett glas men jag vet att de blir två och tre och gärna fyra & fem...och TACK & lov börjar jag nu kunna känna fördelen av att inte dricka. Ska bara börja känna efter vem den nyktra "jag" är...lite skrämmande men också spännande:-)
Solen ger oss kraft så fler soliga dagar åt oss nu.
En dag i taget-) ha de gott!

Sundare
sön, 2016-02-28 - 11:53

...utan huvudvärk och paniken från igår: var det nån som märkte nåt? Gjorde jag nåt dumt? Hur mycket drack jag? Den ångesten än skammens ångest.
Skäms nu varje dag över händelsen då jag var bortom kontakt för mina barn o min livskamrat. Har efter det lovat dem att söka hjälp och sluta dricka. Klarade en vecka men så föll jag i förrgårkväll igen.... Har druckit i smyg, druckit mycket. Har utvecklat en hög tolerans och har inte längre något stopp. Och ensam klarar jag det inte. Börjar nu med att söka hjälp här, det är mycket hjälpsamt att läsa allas trådar. Jag vet att ensam klarar jag det inte och kommer att behöva mycket stöd. Familjens stöd har jag men dem har jag bedragit o ljugit för så ofta att jag inte vill lasta dem nu.
Så jag kommer skriva av mig här. Dagligen då jag behöver det.
Just nu tacksam över känslan i huvudet - ingen huvudvärk och ingen ångest.
Nu tar jag dag två utan alkohol. Alltid en början...En dag i taget.

Levande
sön, 2016-02-28 - 16:46

Så bra du hittat hit, jag har använt detta forum varje dag. Läst och fått så mycket stöd i att läsa och skriva.
Skönt att ha ett ställe där man kan vara helt ärlig och få dela denna striden.
Så kram och styrka till dig/L

Sundare
sön, 2016-02-28 - 17:15

Tack att du välkomnar mig med i striden!
Ja, det är skönt att kunna vara 100% ärlig, inte försköna eller förljuga något utan äntligen lägga ner skölden o erkänna hur det r.
Tycker jag haft en bra dag. Denna min dag 2. Varit mycket aktiv hemma o fått en hel del uppskjutna saker gjorda. Och jag städar, fejar och tvättar - en slags bokstavlig omstart. Snudd på överaktiv men det är väl också en fas. Nu finns Inga gömslen kvar, inga hemliga nödutgångar i flaskformat utan nu är det öppenhet som gäller!
Det skönaste är att slippa rädslan för upptäckt.
Tack igen för ditt välkomnande och din kram - kram tillbaka Du Levande!

Sundare
mån, 2016-02-29 - 06:14

Nu möter jag arbetsveckans första dag utan baktungt huvud, känns som en bra start.
Måndagkvällar har alltid varit utmanande för mig, varför är svårt att säga, det har bara varit så - en kväll av rastlöshet o sökande efter tröst att stilla sinnet, Så ikväll är jag inställd på en svacka - även om man inte ska ta ut oro i förväg. Men här finns nu ingen a tillgänglig och några nya garderobsflaskor ska INTE införskaffas!
Tänker att jag behöver sysselsätta mig med något, kanske ska jag baka något och göra familjen glad - på så sätt blir ju också jag glad.
Nu ska jag starta dag 3.

Levande
mån, 2016-02-29 - 06:45

Bra att du förbereder dig, lättare att slåss med spöket när man är beredd på strid.
Så njut av en måndag med klart huvud och kaka låter toppen
Kram och styrka/L

linn
mån, 2016-02-29 - 07:50

Ja visst är det en skön känsla AlmaAmanda att vakna upp och må bra! Det här är min första måndag-morgon jag gör det på länge. Jag har också insett att om man sysselsätter sig så får man bort lite tankar och sug på A. Har själv satt mig ner i veckan och skrivit ner vad jag skulle vilja göra mer för mig själv - baka, lära mig nya recept, plantera blommor, motionera mer. Och känns som en bra lista för mig.

Hoppas du får en skön dag!

Sundare
mån, 2016-02-29 - 10:04

Jag sitter på jobbet o känner hur hjärnan klarar av arbetet med större skärpa o kraft. Att det faktiskt går bra att sjunka ner i arbetsuppgifterna och bara vara.
Tänker glädja mig över detta idag!
Kram o tack för delad styrka!!

Sundare
mån, 2016-02-29 - 10:08

Så är det Linn. Listor är bra! Det ska jag se till att göra!
Familjen var så nöjd med min energi igår som betydde färskt bröd och goda måltider. Känner att det ger mig mycket att ge andra omsorg. Deras förtjusning blir min.
Hur länge har du hållit upp? Vad är svårast?
Skön dag till dig oxå!

linn
mån, 2016-02-29 - 11:34

Jag har varit utan i 8 dagar och börjar må bättre och känner för tillfället inget sug. Klarade mig tom igenom helgen, som jag trodde skulle vara skittuff. Men vet att det kommer dagar som kommer att vara jättejobbiga, men ska då försöka tänka på hur bra jag mår nu, hur bra jag mådde lördags och söndags när jag klev upp och var på bra humör och hade så mycket energi. Men vet att detta bara är början. Men har verkligen varit väldigt bra för mig att gå med i detta forum, att både läsa och skriva och få råd och tips av andra som vet vilken situation man befinner sig i. Och nu känner jag orken att försöka ge lite tillbaka oxå, stötta och peppa andra.

Livsstark
mån, 2016-02-29 - 16:48

Jag måste hålla mig sysselsatt, det hjälper. Sedan väntar jag ut suget när det kommer, försöker andas djupt o tänka på mina mål och mina drömmar om ett liv som inte styrs av alkohol o smusslande. Skönt att du har stöd av man o barn-kämpa på o kram från en som just klarat 13 dagar.

Sundare
mån, 2016-02-29 - 21:44

Nu vill jag också bli livskraftig. Jag har normalt hög energi o en enorm arbetskapacitet. Med A blir jag noll och inget. Tänk hur mycket tid de senaste åren som bara gått förlorade in i omedvetenhetens dimma. Tänk allt jag kunnat göra istället. Bidraga, laga, lappa, skapa - göra! Nej inte smussla gömma o gå rädd för upptäckt. Vill verkligen inte det, vill verkligen klara detta denna gång. Försökte för två år sedan men är mer redo nu. Tack för stöttning och att slippa gå ensam i striden.
Önskar dig en skön natt!

Sundare
mån, 2016-02-29 - 22:38

Jo det kom idag, suget.
När jag landade hemma efter arbetsdagen fick jag ett begär efter ett glas. Situationsbundet - jobba, hem, koppla av/bort snabbast möjligt.
Men jag tog en promenad istället. Pratade långa samtal med de övriga familjemedlemmarna. Skrev ett långt mail i ett ämne som engagerar mig. Läst här på forumet o postat lite kommentarer. Så nu ser jag fram emot imorgon och dag 4.
Mitt mål är att en dag kunna säga: "nej tack, jag dricker inte, slutade med det för några år sedan efter att ha känt att det inte är bra för mig." Men tills dess gäller det bara att ta en dag i taget!

Sundare
tis, 2016-03-01 - 06:14

...till dag 4.
Sover djupt o så fantastiskt gott utan a. Mer motigt att gå upp då sömnen känns så ljuvlig. Tänker det är kroppen som börjar sin återhämtning. Och jag som druckit a för att kunna sova,,,,så dumt, så dumt!
Njuter också denna min fjärde morgon av en trött men klar skalle! Ingen skam, inte rädsla, ingen ånger/ångest över vad jag inte minns att jag har gjort.
känner en slags...tacksamhet?
Återkommer!

Sundare
tis, 2016-03-01 - 07:14

Ja, jag ska kämpa! Vet att det kommer många svåra dagar och att allt hänger på de val jag själv gör. Det är en klar o rätt tung insikt men jag måste se sanningen i vitögat och axla att det är exakt så - mitt val. Tack till detta Forum! Ensam är jag inte denna gång, ni finns här allesammans med liknande kamp och resa. Tack att få följas åt??

linn
tis, 2016-03-01 - 07:14

En av mina största vinster nu är att vakna på morgonen och känna sig pigg och se framemot dagen.

Ha en härlig dag!