Jag fick mig en så rejäl näsbränna. Har funderat innan, vääldigt mycket på mitt eget drickande. Sökt på skrumplever av rädsla för att få det. Sökt hjälp hos kurator och på vårdcentral de senaste åren Inte har jag fått någon hjälp...Drickandet har eskalerat väldigt mycket sista 8 åren tills för ca 1 månad sedan, då en väldigt, väldigt nära och käraste anhörig fick åka på akuten med skrumplever och leversvikt. Då kunde jag sluta dricka...Det var väldigt lätt att sluta då. Men, jag vet, med tiden kanske man glömmer rädslan lite...Jag väntar nu på att få komma till vårdcentral - igen - och få kolla mina levervärden, fast idag läste jag om att de inte kan se via blodprov om man har ärrad, början till skrumplever. Endast via leverprov. Någon som har gjort det någon gång? Hur går det till? Gör det ont? Fettlever, det vet jag att jag har sedan länge och enligt den läkaren så var det normalt med tanke på min ålder ( då var jag bara ca 38 år ).
I alla fall så var det nu ett tag sedan jag drack och jag har ångest, som vanligt. Har haft ångest så länge jag kan minnas i mitt liv. Det har kantats av olika former av mediciner - mot depressioner och ångest. Nu skulle jag inte ens vilja ta tabletter mot depression och ångest pga. påverkan på levern. Kan inte ens ta en Ipren. Inte så roligt eftersom jag har Endometrios också. Men, ångesten blir större när jag är nykter hela tiden. Borde det inte vara tvärtom? (Och bakfyllesjuk blev jag aldrig heller.) Tycker jag bör vara piggare men det känns tvärtom. Ja, nu känns det som om jag varit nykter flera månader men det har ju bara gått ca 1 månad! Ha, ha ja, vad säger man...Min man, han skrattade åt mig och trodde inte jag skulle klara vara nykter. Tack för stödet, älskling...Än så går det.

Li-Lo

Du har det tufft på många sätt och är orolig för ditt mående. Du har provat flertalet vägar för att må bättre och nu har du valt att förändra dina alkoholvanor. Starkt. När man minskar sitt drickande eller slutar använda alkohol ar det ofta tid innan kroppen återhämtat sig. Du är på väg!

Just efter en månad kan många få ett starkt "tankesug" dvs tankar som att "jag har kontroll nu jag kan hantera detta det gör inget om jag dricker någon gång" eller "ska det vara så här tråkigt så är det inte värt det" det är belöningssystemet som inte hunnit ikapp och sannolikt fortsatt är i obalans. För den som bestämt sig för att vara alkoholfria en längre period är det klokt att vara förberedd på att dessa tankar kommer för att kunna "ifrågasätta dem". Precis som du beskriver så tydligt är även ångest ofta en konsekvens, kroppen går på högvarv när alkoholen som har en dämpande effekt inte längre tillförs. Beror ångesten på eller är förstärkt pga alkohol så går det över!

Ibland tar det tid innan en tråd kommer igång ofta går det fortare om man är aktiv i andras trådar. Du är välkommen hit och jag hoppas att du finner svar och stöd av andra användare.

Vänligen Li-Lo
Alkoholhjälpen

shape

Ja, jag tackar för ditt välkomnande. Hade velat hitta en passande tråd att skriva i men det var svårt att hitta utan en "sök"-funktion, men jag fick rådet att söka på Alkholhjälpen + ämne via er, då hade jag redan skrivit mitt inlägg. Jag läser ofta olika inlägg på er sida för att söka igenkännande. Såg på Alanons sida om Vuxna barn: http://www.al-anon.se/ar-al-anon-nagot-for-dig/ar-du-vuxet-barn/ det är jag alltihopa utan nr 6 (på sätt o vis), det var ju väldigt intressant att få svar på varför jag är som jag är - efter ha levt i 47 år! Äntligen! Alltid Annorlunda. Jag besökte även Alanon men att sitta och tala om sig själv i grupp var inget för mig, tyvärr. Det var dock mycket trevligt att få prata efteråt vid fikat. Och det där med ordet Gud, jag är ju ateist så det passade inte mig tyvärr, således inte AA heller. Suget har infunnit sig några gånger men det går fort över. Ja, ja. Det är inte bara jag som kämpar mot alkoholen, jag har 2 andra mycket nära & kära som kämpar på, varav en för sitt liv. Människan som haft störst betydelse i hela mitt liv, människan jag älskar över allt på jorden. Tack för att denna sidan finns!

shape

"Innan jag slutade dricka" kretsade hela hjärnan av att tänka på alkohol väääldigt mycket, ett evigt stressande för att hinna hem, åka på bolaget och få dricka. Eller planera nästa gångens drickande. Och dessutom tar stressen, mest på jobbet, fram alkholbegäret. Att få slappna av o tänka på annat. Alkohol. Men sen jag bestämde mig, så vansinnigt rädd, har allt begär och alla tankar på alkohol försvunnit och jag har reflekterat mycket på andras beteenden. Så himla mycket snack om alkohol - överallt!!! Nu har det gått över 6 veckor (satt o räknade veckor) och jag är inte sugen alls. Var första gången och umgicks med folk som drack, ja, jag blev inte ett dugg avundsjuk, snarare tror jag det var tvärtom. Nån sa att jag såg piggare och fräschare ut till o med så det var ju roligt att få höra. Jag har spenderat så mycket tid att sitta ensam och hälla i mig vin, och kedjeröka. Och hela tiden vara medveten om att det har gått för långt. Medveten om riskerna. Att det skulle behöva gå så långt innan jag kunde sluta. Jag har aldrig förnekat att jag haft problem.Jag har berättat för släkt och en del vänner. Och min man, ja, han vet ju ändå... Jag skulle aldrig ha accepterat att han satt och pimplade som jag har gjort. Aldrig. Har tom. avslutat tidigare förhållanden delvis pga. mannens drickande. Jag fortsätter skriva här, trots avsaknad av kommentarer, det fungerar bra för mig att jag får skriva av mig och kanske någon läser lite någon gång. Jo! Jag ska också upplysa om att min nattsömn har blivit BETYDLIGT bättre sen jag slutade dricka! Jättebra :) Keep on rockin' in the free world.

Levande

Så bra jobbat och visst är det härligt när sömnen kommer tillbaka och man börjar må bättre.
Jag har haft väldigt stor nytta av att skriva och läsa här, är som min dagbok som jag delar med er. Ibland går jag tillbaka och läser för att inte glömma hur jag mådde.
Så forsätt att skriva och dela med dig/ kram och styrka till dig

shape

Vad betyder BiB? Jag kan ju hoppas att jag också blir smalare...en sak i taget å andra sidan :)