Jag har druckit mycket mindre, en gång i veckan istället för 4-5 dagar i veckan, men jag har begått en riktig blunder.
Jag började ta en ny antidepressiv medicin och jag visste att jag inte borde dricka men gjorde det ändå. Trevlig picknick med vänner och alla hade med sig vin eller champagne. Det slutade tidigt men jag fortsatte dricka på den lokala alkispuben. Där höll jag mig för mig själv, men folk kom fram och ville absolut prata med mig. Människor jag tydligen pratat med förut men som jag varken kände igen eller mindes namnet på. Idag skulle jag fortfarande inte känna igen dem!

Jag fick en total blackout. Jag vaknade och hittade saker i min väska som inte var mina. Jag hade ett skärsår på tummen som jag inte minns hur jag fått och det var blodiga avtryck på dörrar mm i min lägenhet. Det lilla suddiga jag minns är att jag pratat med en kille som jag tydligen pratat med förut, att jag följde med honom hem och satt och drack vin där med en vän till honom. Jag minns inte var han bor, hur han ser ut, vad han heter och vet inte varför i helvete jag fått med mig saker som inte är mina!? Uppenbarligen har jag tagit dem, det övergår mitt förstånd hur jag kunde göra en sån sak. Jag har total panik. Jag skäms, jag har gjort något olagligt och är rädd, och jag skulle vilja lämna tillbaka sakerna. Jag funderar på att skicka dem till polisens hittegods. Vad ska jag göra??

Lili77

...det var såklart inte första gången jag fått black out eller gjort något dumt på fyllan, men det här tar verkligen priset, Jag minns nästan ingenting och gjorde något jag aldrig kunnat föreställa mig. Nog för att jag hamnat i någons säng som jag sen inte mindes namnet på, kapat dj-båset eller något annat korkat, men aldrig stulit något! Shit alltså. Att det var dags att sluta med alkohol har jag varit på det klara med ett bra tag, men det här är en definitiv vändpunkt. Nu tar jag dessutom medicin som inte "bör" blandas med alkohol. Ytterligare ett skäl att sluta helt och hållet. Nu har jag varit nykter i 7 dagar, så länge har jag inte varit utan att dricka på minst 10 år.

Evangeline

Jag känner igen det där med den totala kontrollförlusten. Det var många år sedan nu. Jag hade varit helt utan alkohol pga av graviditet och amning men hamnade i en svår depression som diagnostiserades som förlossningsdepression, först över ett år efter min förstföddas födelse. Jag fick antidepressiva och det hjälpte lite inom några veckor. Jag och barnets far bestämde oss för att "unna oss något kul". Vi skaffade barnvakt över en helg "för att för första gången på länge göra något roligt" på tu man hand med övernattning i en storstad, restaurang- och teaterbesök, och naturligtvis en del alkohol. Det gick bra till första efter-teater-ölen på forna gamla stamhaket. Sen minns jag ytterst fragmentariskt att jag kastade mig huvudlöst in i att fortsätta drickandet, att jag tappade bort min man, att jag i panik försökte lirka av mig de för aftonen mindre klädsamma underkläderna för att slippa kissa ned dem hukande bakom en bil på en parkeringsplats, att jag blev stoppad på en gata och handfast insläpad i en polisbuss av fyra starka poliser jag slogs handgripligen med och argumenterade grovt mot och slutligen fick avrunda aftonen i fyllecell.
Även om jag både före och speciellt efter det ägnat mig åt gravt riskdrickande (allt för mycket riskdrickande!), har jag aldrig spårat ur så komplett och fullständigt totalgalet varken tidigare eller efter och mår fortfarande asdåligt när jag vågar påminna mig om det.
Att jag löste det genom att bli rädd för att medicinera med antidepressiva, snarare än att dra ned på alkoholkonsumptionen är en annan historia Jag har en del att berätta om det med, tror jag :/ . Nu är jag här på forumet (igen) och jag hoppas att jag så småningom ska få en del sanningar på pränt om mina otroligt dåliga val i olika vägskäl av livet.
Men summa summarium just nu: Kombinera inte alkohol och antidepressiva, det är ingen bra grej! Och de där grejerna som inte är dina, kan du inte bita i det sura äpplet och spåra ägaren på något sätt?

Lili77

Tack Evangeline för ditt svar :) Det lättar mig att jag inte är ensam om att ha totalt spårat ur på fyllan (och inte minnas ett skit), men vilken upplevelse! Fyllecell låter hemskt. Jag hoppas att det går bättre för dig nu.

Jo, att kombinera antidepressiva och alkohol har jag varit medveten om att det inte är bra, men nu har jag en förstahandsupplevelse av hur jäkla snett det kan gå. Det kommer jag aldrig glömma. Jag hade några veckor innan gjort något annat dumt på fyllan och insett att jag var tvungen att sluta dricka. Jag ställde in flera planerade kompisträffar (läs planerade fylleslag), men trodde att en picknick mitt på dagen inte kunde spåra ur. Det läskiga är att jag inte blir full så att jag sluddrar, stapplar eller blir illamående. Jag är "fungerande" men omdömeslös och sen total minnesförlust som grädde på moset.

Jag har en vag aning om att sakerna kanske inte var killens vars hem jag gick till, utan hans väns. Så enormt pinsamt. Jag antar att jag kan hitta killen på det lokala alkishaket, han går troligtvis dit ofta, men jag minns inte hur han ser ut eller vad han heter! Han känner iaf igen mig, så mycket vet jag. Men då måste jag fråga honom om vännen och förklara situationen, fan vad jag skäms. Jag lutar åt att anonymt skicka sakerna till polisens hittegodsavdelning, och om jag stöter på killen igen så får jag förklara att de finns hos polisen. Är det fel tänkt? Jag kommer aldrig sätta foten på alkishaket igen. Att jag ens gick till en sjaskig sylta den kvällen, efter att ha bestämt mig för att sluta dricka, såg jag som min absoluta bottenmarkering.

Mvh,

Patsy

SkåneTösen

Herregud alla dumma saker man gjort på fyllan. Har vaknat i fylleceller flera gånger. Sprungit runt på svartklubbar och haft massa sex som jag ens inte ville ha men hade ett sådant självförakt att jag följt med killar hem. En gång däckade jag på en bänk på Gustav Adolfs torg i Malmö mitt på dan där det är fullt med människor i rörelse. Har varit på soc möte och polisen hade informerat dom att jag blivit tagen mitt på dagen så berusad att jag inte visste var jag var, det var inte så kul att få uppkastat i ansiktet helt oväntat men jag ljög och sa att jag inte alls var särskilt berusad utan att polisen tagit mig bara för att jävlas (sådant händer ju)
Har supit bort alla mina tillhörigheter flera gånger. Vaknat med blåslagen kropp utan at veta vad som hänt. Var hos en bekant och fylle klottrat ner hela trapp uppgången. Blandat tabletter och sprit och trillat i en trappa, vaknade upp helt blodig och igensvullen i hela ansiktet, en bit av en framtand avslagen.
Snattat sprit på bolaget och gått på snattar turne i stan. Kläder bla, i provrummen halsade jag sprit och plockade på mig kläder. Två gånger blev jag tagen med snodda kläder i väskan och en flaska sprit. Fått blackout och inte vetat vad jag befinner mig eller vad jag gjort.

Listan kan göras lång och alla här har gjort saker på fyllan som vi skäms över.
Lämna du in sakerna på hittegods det finns inte så mycket mer du kan göra, gjort är gjort.
Och bra jobbat att du hållit dig nykter i en veck, fortsätt så!!! Man mår mycket bättre nykter även om det är tufft att motstå att fly in i dimman.
Vi hejar på dig!

Lili77

Tack så mycket för ditt svar skånetösen! Även om det känns som en lättnad att jag lång ifrån är ensam om att ha gjort helgalna saker på fyllan, så får jag hjärtknip av din berättelse! Jag hoppas att det går bättre för dig nu :) Tack också till träningstanten!

Jag skickade in sakerna till polisens hittegods, och med det tänker jag låta saken vara ur världen. Jag höll mig nykter i 8 dagar, men sen snubblade jag på uteserveringen... :( Soligt och varmt väder, jag kunde inte motstå att ta ett glas vin på min favoritservering (det blev 3 glas). Därefter 2 dagars vindrickande. Idag börjar jag om på dag 1 utan A och jag startar en ny tråd här https://alkoholhjalpen.se/node/23171

Kram,

Patsy

träningstanten52

Starta om programmet. Du kommer klara det och efter ett tag så blir det normala att inte dricka men just nu är det svårt.
Ha en trevlig helg