Jag känner en glädje över att ha hittat hit. Här får jag vara den jag är.
Jag har haft svårt att fronta mina alkoholproblem. Under senaste ca 15 åren har jag innerst inne vetat att jag dricker alkohol av fel anledning. Jag tror fortfarande att ingen av mina nära vet om hur illa jag mår över mig själv. Jag är expert på att visa upp en välstädad front. Dricker alltid ensam. Gömmer vinflaskorna. Kör aldrig bil dagen efter. Gömmer mig och framför allt är jag expert på att framstå som välartad, ren och hel. (Tror jag i alla fall). Är självvalt isolerad. Den glåmiga o äckliga person jag ser i spegeln. Den plufsiga hemska varelsen som skyndar förbi försöker jag glömma. Sista året har jag helt tappat glädjen i livet. Jag finns bara. Å längtar efter nästa dag/kväll att döva smärtan som äter mig inifrån. Jag planerar allt i minsta detalj! Är så trött på allt.
I mina bästa stunder har jag tänkt söka hjälp men rädslan att andra ska få veta hur jag egentligen är har stoppat mig. Tills jag råkade läsa om den här sidan. Det känns befriande att få vara anonym. Jag är ovan att prata om mig själv men ett vet jag
Det bor en liten jävel i mitt huvud. Den idioten vill jag ta makten över. Om det går.