Hej
Jag har börjat gå i samtal på
Beroende mottagningen i min kommun.
Det känns bra och viktigt att jag får fokusera på mitt eget liv och på mina behov det är en viktig pusselbit för att släppa taget om min anhöriga och leva mitt eget liv.
Jag har använt sista samtalet till att skriva en orosanmälan för pappa.
Jag har gjort det som anonym.
Det känns bra och lättad att någon annan kan gå in och göra bedömning med pappa för jag känner mig trött, ledsen och arg och har massor i mitt eget liv att möta och ta hand om. Jag först.
Det innebär inte att ja slutar älska min älskade anhörig jag gör en tydlig gräns att jag accepterar inte pappas beteende och att han behandlar mig som skit.
Sedan länge pratar jag inte alls med pappa. Tillsvidare känns det säkrast för mig och min familj.
Jag skriver och pratar gärna med er om era erfarenheter om era anhöriga och er.
Tack. Vänligen Sandra