Jag har väl missbrukat i kanske 10 år men nu under sommarhalvåret har det eskalerat bortom kontroll. Det gick så långt att jag kunde ta med mig små vodkaflaskor som jag hällde över i 1/2 liters petflaskor som jag kunde sitta och smutta på i kollektivtrafiken efter jobbet.
Hur som helst förra veckan bestämde jag mig för att åka in och avgifta mig. Jag dök upp där vid kliniken på skakiga ben och en jävla ångest. Avgiftningen tog bort det värsta av abstinensen, ja eller all den fysiska abstinensen. Att jag blev av med all alkohol ur kroppen var en fantastisk känsla. Jag märkte direkt att jag mådde mycket bättre då jag lämnade kliniken, flera kroppsfunktioner blev mycket bättre och jag tror även att den värsta ångesten försvann. Jag kan däremot inte säga att det psykiska suget försvann. Är det någon annan som varit med om samma resa och har ett hum om hur länge det tar innan man slutar tänka på den kluckande djävulen? Hur fungerar det med antabus? Hjälper det mot tankarna på alkohol?
Det är så konstigt att man inte bara kan släppa det. Visst det är en varm och behaglig känsla och världen "känns" roligare. Men vad är det mot abstinens, ångest, rädsla för att förlora jobbet och allt annat. Snacka om att alkohol kan ställa om hjärnan på en.