Hej hej!

Provar att skriva här hos er som en extragrej, även om jag tror att jag kan kontrollera mitt drickande på egen hand... har i alla fall insett att jag har ett begynnande alkoholproblem. Alkoholen är inte längre kul utan jag blir istället ältande och ledsen av den och min toleransnivå är väldigt hög. Slutade en dag efter valborg. Dagen efter hade jag en stark bakisångest som jag brukar få, och drack fem öl och två drinkar på egen hand, utan att bli särskilt full. Men det fick ju ångesten att släppa. Egentligen hade jag tänkt sluta tidigare än så, men det kanske var en bra påminnelse nu när jag har varit nykter i en vecka och har haft ett sug under hela den tiden.

Undrar ifall det är någon som har samma erfarenhet och vet hur det ser ut med det här suget? När försvinner det? Min tanke var att dricka igen efter en månad, för att fira en grej och se hur jag hanterar alkoholen. Brukar inte upplevas som jobbig av min omgivning när jag är full, utan det är jag som tycker att det är jobbigt, och hoppas på att min ångest/starka oro som jag upplever till vardags ska bli mindre på längre sikt om jag inte dricker lika mycket. Eller i alla fall tror jag att den kan ha blivit värre av alkholen. Och det är ju framförallt det som har fått mig att dricka, tror jag. Så letar bättre ångest-/orohantering under tiden jag är nykter.

Vet inte heller hur jag ska tänka kring mitt beroende? Tänker att jag har ett beroende och hög toleransnivå, även om det inte är den mest skadliga. Tänkte mer att jag behöver bromsa så att det inte blir värre. Och om jag dricker igen om tre veckor, så tänker jag att jag har bevisat för mig själv att jag kan skära ner på drickandet? Och att min konsumtion inte behöver bli så hög igen? Eller kommer det bli samma grej igen? Vet inte riktigt varför jag är så nervös över alkoholberoende. Det går inte i släkten, vad jag vet. Det är väl i och för sig bra att bli det. Eller så är jag nervös av en anledning, att jag kan dricka en flaska vin utan att bli knökfull.

30årman

Men du får tillbaka suget när du väl börjat dricka igen - det är det som är hela grejen tyvärr.
Bra att du funderar på detta, och har en paus i drickandet, ta en riktigt lång paus tills du inte känner sug längre (akut sug som jag kallar det) sen känns det inte lika värt att dricka.
En flaska vin ska man nog bli riktigt snurrig på. Det blev dock inte jag heller.
Ser på restaurangen där jag arbetar hur gästerna bokstavligen förvandlas ibland efter ett glas vin eller två pratglada osv men de beställer inte in mer o dricka - vissa går dock säkert vidare till krogen osv

yupyup

Tack för svaret ^^ Och låter som bra råd. Och hoppas att det inte ska bli alltför svårt eftersom jag mår dåligt av att dricka, så får försöka komma ihåg det, att det kan förstöra min vecka även om det är känns som en kul grej i stunden... och att mitt jobb (även om jag pluggar nu) skulle bli väldigt svårt att sköta om jag hade alkoholproblem.

Ja, jag är ju drickaren bland mina vänner. De förvandlas också efter ett eller två glas vin, medans det krävs mer för mig. Skulle ju vilja kunna vara den personen igen, men det finns ju annat som kan få en att känna att man har en trevlig kväll. Och antar att de flesta kan vara nykter i en och en halv vecka utan att känna ett sug efter alkohol.

Läste din tråd också, kämpa på! Tycker också det är märkligt hur vissa kan dricka så mycket utan att se det som ett problem. Tycker i och för sig att det är konstigt att man kan prata så mycket om alkohol överhuvudtaget utan att prata om hur dåligt det kan vara. En sån accepterad drog. Och känns också som att människor runtomkring en kan få alkoholproblem utan att någon märker det just för att det är så accepterat. Hör så ofta när människor pratar om hur mycket de har druckit och hur galna fester varit t.ex., men i princip aldrig någon som ens tar upp tanken att skära ner eller frågar varandra hur de mår när de dricker. Tycker bara att det egentligen är konstigt att det är så tabubelagt, handlar ju om att ta hand om varandra liksom.

yupyup

Har varit nykter i två veckor nu. Känns som längre. Tränar mer och äter bättre. Annar har jag inte hittat något som får min oro att dämpas. Mest det jag saknar. Även om jag tycker att den blivit mindre stark. Sover bättre på nätterna. De första nätterna somnade jag runt 4 eller sov ytligt och oroligt. Men det var så skönt när jag började dricka för mig själv, då kunde jag ta ett glas vin innan jag gick och la mig, och så kunde jag göra nånting innan jag gick och la mig som blev lite kul och sen somna. Men ur det långa perspektivet är det ju dumt. Har varit bra på sömnfattiga nätter och trötta dagar ett bra tag nu. Även om det kunde vara värre. Mår inte jättedåligt, skulle bara vilja vara glad. Men tänker att om man blir lycklig så kommer det långsamt utan att man märker det. Fast saker och ting kan ju gå dåligt utan att man märker det också. Eller så är det något man inbillar sig? Är lite nervös inför att dricka igen. Särskilt nu när jag är arbetslös, tänker att jag lätt kan hantera det genom att dricka. En annan grej när man måste vara pigg till jobbet eller plugget dagen efter. Hatar osäkerheten och hur värdelös man känner sig när man söker jobb. Har nästan fått ett nu, men lyckades säga fel vecka när jag måste vara ledig i sommar. Har sagt den rätta veckan nu, men så dåligt intryck och vem vet om de ens vill att jag jobbar för dem nu. Så litet problem egentligen. Är också rädd för hur jag ska hantera alkoholen när jag dricker. Ska på två stora fester, vill ju fira personerna ordentligt och inte bli ältande eller ledsen, som jag kan bli. Det är för väldigt viktiga personer i mitt liv. Å andra sidan blir jag väldigt nervös av stora tillställningar, så därför brukar jag vilja ha alkohol. Vet inte om jag är så trevlig utan alkohol heller. Betyder väl egentligen att jag borde avstå eftersom jag tänker såhär, att alkoholen är ett problem om jag bara kan hantera grejer i mitt liv på det sättet, men jag önskar att det inte behövde bli på just de här festerna, att jag kände mig själv och mitt alkoholbeteende bättre. Så jag visste hur jag skulle göra för att göra det bra för dem. Men ska försöka vara nykter, tänka mer på dagen efter och värdet av att må bättre då, efter att man firat något. Livet utan bakisångest.

Håll ut även fast det är fest. Inte värt att slänga bort två nyktra veckor.
Är själv inne på min tredje vecka nu och skall på stor tillställning på fredag. Litar inte ett dugg på mig själv men har bestämt mig. Blir en antabus och därmed nykter tillställning. Var på en annan tillställning förra veckan och det gick riktigt bra. Man märker efter ett tag att man faktiskt får ett litet övertag mot dom som är onyktra. Se alla positiva saker med att inte halka dit.

Lycka till

jas75

Håller med C. Sen ska du inte dricka för att göra dom nöjda. Man tillgodogör sig sömnen sämre med alkohol i kroppen. Du är värd bakisfria ångestfria dagar :) kämpa på ?

Enligt min erfarenhet minskar det efter hand, men för mig är det då nästa fas börjar - självförnekelsen. I och med att tankarna (efter några veckor/månader) slutar kretsa kring alkohol glömmer man bort varför man slutade - eftersom man inte tänker på alkohol har man ju inga problem, och kan därför dricka (!!!). Och så är man tillbaka igen. Jag menar verkligen inte att skrämma upp dig med att det blir jobbigare sen, det blir det absolut inte, men jag vill bara förbereda dig redan nu på att hantera den dagen då du säger till dig själv att du inte har några problem. Den här gången skall jag försöka skapa en egen identitet som är nykter, att inkorporera den nyktra identiteten i min person. Återkommer med hur det fungerar.

yupyup

Hur går det för dig, 1986? Hoppas att du klarar av den här förändringen. Tror du är stark och värd ett nyktert liv om det är vad du vill ha.

Som en liten uppdatering så drack jag i alla fall de där gångerna. Tycker ändå att min alkoholkonsumtion är mycket bättre sen jag började jobba. Dricker ofta, men inte lika många glas på en kväll. Som mest sex glas på en kväll. Och det var en gång. Nu sen lite mer än en vecka tillbaka dricker jag nog mer än jag borde, i snitt 3-4 glas per dag. Det kunde vara värre, men det är ju för mycket i längden. Och gillar inte att det är i princip varje dag. Håller mig i alla fall ifrån nivåerna "dricka och gråta och älta". Ska försöka ta tag i det imorgon. Skapa en glad vardag osv. Tror träning är en viktig del i det för mig - att få en endorfinkick och spendera tiden på gymmet istället för med alkohol. Även om det ibland inte känns som en så stor förändring, så tycker jag att jag dricker mindre när jag tränar mer. Alkoholen är bara så bra på att ta bort magontet och viljan att isolera sig, på en gång. Som att den här dagen blev helt okej, efter ett glas. Men det andra är ju också bra på det, alkohol är bättre på att lura sig till en bara.

Lycka till allihop därute i alla fall <3