Mitt första inlägg så ha lite överseende om det spårar ur lite här och var! Iallafall jag är så trött på livet. Är 20 år och mår endast bra när jag dricker. Annars suger livet på de flesta fronter. Vännerna efter gymnasiet är inte många och jag vill endå bara träffa kompisar om det är alkohol inblandat. Ta en fika? Pfff fan helt onödigt! Jag är väldigt ensam av mig måste jag säga endå. Kanske har det att göra med att jag inte vill träffa någon om man inte ska ut och kröka. Men samtidigt har jag endå behovet av att hänga med någon nyktert antagligen. Lite dubbelt så där. Jag blir mer och mer isolerad och har svårt att slappna av utan alkohol runt människor. Alkoholen gör att jag slipper mig själv och kan fokusera på det som faktiskt händer runt omkring. Det är vad jag älskar med alkoholen. Jag dricker ibland själv och vet att det är alkisvarning på det, pågrund av att jag dricker av fel anledningar. Jag har periodvis spårat ur helt och vaknat upp på olika ställen och haft total blackout från kvällen innan. Detta händer dock enbart om jag dricker på krogen. Aldrig själv eller om man tar någon drink med någon. Iallafall får jag sådana vidriga minnen som jag önskade jag kunde ha varit utan och alltså nu snackar jag inte om roliga fylle minnen utan ganska förnedrande saker som jag kan må så sinnes sjukt dålig över och som kan komma tillbaka flera flera månader senare och göra att jag mår riktigt dåligt. Samt har jag en sådan paranoia att folk ska veta vad jag har gjort på fyllan. Den lever starkast kvar av allt.

De relationer jag har haft med killar har alltid varit runt krogen. Och de få gångerna jag har gått på "dejt" har jag sänkt i mig flera glas vin. Men det finns perioder, alltså flera månader som det kan vara hel lungt, och det rullar på som vanligt men jag blir sen totalt uttråkad och ledsen över mitt liv och dricker. Nu är det inte så heller att jag inte kan sluta dricka om jag väl börjat, händer flera gånger att jag slutar att dricka efter tre glas vin men det som är alkisvarning är nog varför jag dricker dom dära glasen. Jag vet att alkoholen inte är det verkliga problemet, jag har problem på alla fronter, vännerna, familjen, killar, problem med mig själv, ja allt! Egentligen vet jag att jag måste gå till någon Ghandi som kan försöka hjälpa mig men jag vill inte sluta dricka helt och tror inte att det är den huvudsakliga lösningen på alla mina problem. Det jag oroar och tänker mycket på är hur det kommer vara sen när man ska skaffa familj. Mitt liv har varit helt onormalt och jag har inte följt dom steg som man ska göra i livet, jag är sen med plugget (pågrund av på slutet av gymnasiet var jag konstant packad) och har aldrig haft en pojkvän( dock inte så sugen på det heller ), helt onormal familjesituation, kompisar situationen är ju inte helt normal. Kan inte förmå mig att tänka hur en kille skulle vilja umgås med mig 24/7. Utseendemässigt är det helt ok, jag har faktiskt bra självförtroende och får höra att jag inte ser dålig ut. Men jag vet att personligheten är sjukt avgörande om man ska kunna ha en relation. Jag kan inte umgås utan min alkohol, ja alltså det ser inte bra ut någonstans. Det finns så mycket att prata om men nu surrade jag bara på utan att tänka på att ta upp relevanta saker, men fick in lite viktigt kanske! Aja ber om ursäkt för bibel! Om ni har lite råd eller tankar så skulle jag vara jätte tacksam!

Du beskriver din situation bra. Du har varit med om mycket i ditt liv trots att du är ganska ung och det har gett dig en hel del att brottas med. Samtidigt tänker jag att du verkar vara en stark person som trots allt har hanterat en massa svårigheter. Det gör dig också till en intressant person även om eller kanske just för att du inte är som andra.

Du låter som att du blir mindre kritisk mot dig själv när du dricker alkohol och att du har lättare att umgås med andra. Det är en vanlig upplevelse som hänger ihop med att alkoholen gör att hjärnan stänger av lite kontroll. Risken är förstås, som du också beskriver, att det blir för mycket avstängning av kontrollen och att du råkar ut för negativa saker när du dricker och att det blir för ofta. Många tänker inte på att de dricker för mycket så tidigt som du har gjort. Det är klokt av dig och gör att du kan ändra på din alkoholkonsumtion innan problemen har blivit större. Att förändra sitt drickande kan både handla om att hitta sätt att dricka mindre eller att komma på att avstå helt funkar bäst. Jag tror säkert andra användare kan komma med fler tankar och tips om hur du kan tänka kring det här.

Välkommen hit!
/magnus
alkoholhjälpen

yupyup

Hjärtat, ja, det låter inte lätt för dig. Men jag håller med Magnus om att det är klokt av dig att tänka på alkoholen. Även om det inte får dig att må värre nu, så kan det göra det i framtiden, att du pskykiskt börjar må sämre och blir mer nedstämd. Samtidigt som det blir svårare att sluta dricka.

Har du provat att prata med en kurator någon gång? Det känns som att du varit med om mycket och att du har många tankar som snurrar. Tänker att det kan vara svårt för dig att prata med folk i din ålder om vad du varit med om? Så kände i alla fall jag när jag var i din ålder, hade väldigt svårt att prata om saker. Pratade bara med min bästa vän, men hade jag inte haft henne hade jag känt mig helt isolerad tror jag. Ja, egentligen har jag väl fortfarande svårt för att prata om saker, men jag pratar med flera olika vänner i alla fall. Och det betyder så mycket, att känna sig alienerad från andra suger verkligen. Sen är väl en kurator inte samma sak som en riktig vän eller en förälder eller en partner, men de kan ge mer stöd än vad man kan tro. Om man hittar nån bra! Att du säger att du blir mer och mer isolerad får mig också att tänka att det kunde vara bra att kontakta en kurator eller en vårdcentral. För du är ju värd att må så mycket bättre än du verkar göra <3

SkåneTösen

Jag håller med yupyup att du borde nog söka någon form av samtals stöd, en kurator kan vara en bra början. Hen kan också hjälpa dig om du behöver vidare hjälp som tex terapi.
Du har haft en tuff uppväxt och kan behöva hjälp att bearbeta det. Uppväxten präglar ju enormt vilka vi är och hur vi tänker och ser oss själva. Jag hade själv en dålig start på livet och det är det som ligger till grund för många av mina problem. Jag önskar jag förstod alvaret i detta när jag var i din ålder och tog itu med det då, har gjort en del insikter under åren med det har tagit lång tid för mig att fatta hur illa det faktiskt var.

Du har mycket att kämpa med och alkohol är en energitjuv av rang. Det du beskriver att du isolerar dig känner jag igen så har det ofta blivit när jag gått in i supar perioder. Alkoholen gör en ångest tyngd, deppig och isamband med social isolering även paranoid.
Det går att umgås med andra nykter och det är bekymmersamt att du upplever att det inte går.
Du har gett alkoholen en alldeles förstor roll i ditt socisla liv. Det är inte bra.

Det är jätte bra att du hittat hit och jag råder dig att både läsa andras trådar och fortsätta skriva här. Det är ett stort steg att ärligt berätta hur du har det.
Jag har haft problem med alkohol i många år och tack vare detta forum vågade jag för första gången berätta om mitt drickande för min läkare. Jag hoppas vi kan ge dig stöd och pepp så du kan förbättra dina förutsättningar att komma vidare.

Kramar från Skåne.

SkåneTösen

Hej jag skulle gärna vilja höra hur du har det om du orkar skriva. Blev så berörd av din berättelse och din situation...
Det är mycket du bär på och det kan vara till hjälp att lufta sina tankar om än anonymt på nätet.
Vi finns här om du behöver stöd.

Sara1212

Hej! Fan så fina många är här. Blev lite rörd när jag såg att du ville att jag skulle höra av mig. Ja det gick åt fanders, har fortsatt att dricka men har nu fått kontakt med Maria ungdom.. så det är alltid nått.

Hej, du berättar att du försöker, det gick åt fanders som du beskriver, samtidigt är du en stark person, du ger inte upp. Du berättar ärligt här och du har också tagit kontakt med Maria ungdom. Klokt att kasta ut lite olika krokar så som du gör.
Vad mer tänker du att du skulle kunna vara hjälp av för att ta hand om dig?

Varma hälsningar
Rosette
Alkoholhjälpen

SkåneTösen

att du kontaktat Maria ungdom, hoppas du får bra hjälp därifrån.
Det går att förändra sitt drickande och sitt liv, du har ju hela livet framför dig. Det är ett stort steg att berätta om sitt drickande.
Det känns ju såklart tungt och lite otäckt att göra det. Men det är nödvändigt, du har mycket strul i ditt liv och drickandet förvärrar alla andra problem också.
Berätta gärna hur det gick.