Jag har länge funderat kring mina alkoholvanor. Jag har i perioder ett riskbruk. Jag vill tänka att det inte har påverkat mig eller min vardag, men om jag ska vara riktigt ärlig så har jag kört bil dagen efter och varit riktigt orolig om jag hat varit i körbart skick. Jag har gått till jobbet med huvudvärk och varit trött. Jag har inte kunnat stanna vid måttligt drickande. Jag har inte kunnat låta bli dricka när jag har haft tillgång till öl hemma.

Jag vet att jag tar till mig korkade ursäkter för att rättfärdiga mitt drickande. Att jag sköter vardagen och arbetet. Jag dricker inte varje dag. Det kan gå veckor mellan gångerna. Jag är vuxen och kan bestämma själv. Det är inget problem.

Men i och med att jag känner att det är ett problem så är det ett problem. Jag känner mig rädd. Vad kommer detta innebära? Kommer jag kunna kontrollera drickandet? Kommer jag kunna ha ett normalt förhållande till alkohol där jag inte behöver gå och fundera på mitt förhållande till alkohol?

Många funderingar...

Ja, du gör rätt i att fundera och du gör rätt i att fundera "högt" härinne. Jag hade samma tankar som du långt innan jag började skriva. Borde ha satt ner foten då redan, men det gjorde jag inte, så det gick lite längre än där du är nu. Har samma tankar som du om "normalt förhållande till alkohol", men jag tänker att de flesta som har ett "normalt förhållande" för det mesta dricker väldigt lite i mina mått mätt. Att dricka varje helg t.ex är att tangera gränsen. Och de människorna som har ett sunt förhållande till a väljer sina glas. Jag tror verkligen att det slentrianmässiga drickandet är farligt för de flesta.

Felix

Helst av allt skulle jag vilja strunta i detta, mena att problemet inte är så stort att det är värt att lägga tid och energi på mitt förhållande till alkohol. Men jag vet för mycket. Jag har för mycket kunskap om det för att helt kunna strunta i det.

Jag vet att ett missbruk inte börjar på en gång. Jag vet att för att man inte har missbrukat de första 40 åren så betyder det inte att risken är eliminerad för de kommande 40. Jag vet att jag från och till har ett riskbruk.

Därför måste jag ta tag i denna tabubelagda fråga och rensa bland skiten...

Nyttan

Ja, om du oroar dig och om du upplever att du har ett problem så är det säkert så. Här kan du fundera och få bra feedback som gör att du kommer vidare. Jag har funnit stöd och insikt här samt blivit uppmärksammad på mina (för mig) dolda sidor som fått mig att orka vidare.
Välkommen!

Felix

Jag har märkt att jag mår sämre när jag läser igenom trådarna... Vet inte riktigt varför. Det är en hel drös med igenkänningsfaktorer, det kan vara en orsak. Att jag ser hur andra brottas med liknande saker som jag.

Det är inte så att jag vill förneka mitt problem mer. Tvärtom, mitt problem bör än mer tydligt. Frågan är då om det är bra för mig att läsa och känna igen mig. Kommer det hjälpa mig. Hjälp behöver jag. Hjälp vill jag ta emot. Men att läsa och känna igen mig och må dåligt - hjälper det mig...?