Hej.. nu har jag gjort de igen. Jag har satt mig i en fruktansvärd situation som jag mår pyton över.. Jag blir en sådan fruktansvärd människa när jag är full.. inte alltid men de händer. Jag har en tendens att hetsa mig själv till att dricka när jag inte mår bra, och jag är medveten om vad de kan få för konsekvenser men jag gör de ändå. Det händer med jämna mellanrum att jag skriker, hetsar folk, är fruktansvärt elak och till och med klappar till personer när jag är full. det spelar verkligen ingen roll vem som står i min väg. Och sedan när jag vaknar dagen efter så sprängs jag nästan av ångest, i flera dagar, om inte veckor efter. Varför sätter jag mig i såna här situationer? Jag vet ju hur jag kan bli och vad jag gör?! Funderar helt ärligt på att sluta dricka helt för jag sårar mig själv och mina nära gång på gång. Min pappa är periodare och har varit det i hela mitt liv, vilket i sin tur ledde till en ganska smutsig skilsmässa mellan mina föräldrar när jag var 8 år gammal. Han har sökt hjälp och är medveten om sina problem men är inte redo att ge upp alkoholen.
Jag är en tjej på 25 år som egentligen har allt, hus, bra jobb, en sambo som älskar mig, men har fortfarande kvar mycket spöken från en trasslig tonårsperiod. Rädd för att bli sviken och lämnad osv. Vad ska jag göra? Jag känner inte att jag kan chansa på att kvällen ska bli "bra" varje gång jag ska dricka. Varför är jag så destruktiv? Och vad gör jag med ångesten? Jag skäms och ber alltid om ursäkt för mitt beteende men så kan man inte ha de. Snälla, hjälp. Detta äter upp mig :(