av MondayMorning

Styrka är att våga se och acceptera sin svaghet.
Vi kan inte vara stolta över allt vi har varit igenom eller
blivit utsatta för i livet, men vi kan öva oss i att vara stolta
över de vi är och det vi har tagit oss igenom.

Vad hindrar oss från att vara stolta över oss själva idag?

Leonard Cohen sjunger: "There is a crack in everything,
thats how the lights gets in"

Det finns det som är trasigt och som aldrig kan bli helt igen
men det är först när verkligheten spricker och vi är brustna
som ljuset kan leta sig in igen.

Kanske är det därför livet måste
gå sönder gång på gång?

Vilka erfarenheter har gjort att jag värdesätter mitt liv idag?

miss lyckad
tors, 2016-11-10 - 14:36

En dag i taget... Läste om er diskussion. När man har druckit sig till ett missbruk och sen slutar och håller upp exempelvis ett år, så tar det inte länge förrän man är på samma konsumtionsnivå som när man slutade. Jag har en bror som jag följt genom sitt missbruk till nykterhet. I hans fall tog det inte många veckor förrän han var tillbaka på ruta ett. Dvs behövde lika mycket alkohol för att bli berusad som när han slutade och lika ofta. Det finns"spår"i hjärnan som missbruket gjort, och som hjärnan snabbt kommer ihåg. I dom spåren märks beroendet och hur långt framskridet det är. Har läst detta om hjärnans belöningssystem.

admi
tors, 2016-11-10 - 18:09

Forskningen om hjärnan som ni beskriver ger en delvis korrekt bild av hur alkoholen påverkar och leder till det som vi inom vården kallar beroende. Dock finns det inte forskningsstöd för att den är kronisk och progressiv. De flesta som någon gång får alkoholberoende blir "friska" i meningen att de inte längre uppfyller de kriterier som finns för diagnosen. Många av dessa människor har gjort förändringen på egen hand (Svensk forskning av Jan Blomkvist på Stockholms universitet). Vi vet idag inte om hjärnan kan repareras från de skador som uppstår eller om den anpassar sig genom att personen ändrar sitt beteende. Om man en gång har haft ett beroende så är alltid risken för alkoholberoende större än för en person som aldrig har haft det.

De som säger att en alkoholist aldrig kan dricka alkohol igen har oftast med i definitionen av "alkoholist" att man aldrig kan dricka alkohol utan att helt tappa kontrollen. Så är det för en relativt stor grupp av de som är alkoholberoende även om man inte kan säga att det stämmer för alla. Om man upplever att det är så för en själv och man har hittat en lösning som innebär att man avstår alkohol helt så finns det ingen anledning att ompröva det beslutet. För många är det den bästa vägen.

/magnus
alkoholhjälpen

MondayMorning
tors, 2016-11-10 - 19:13

En människa som inte tagit sig ur sitt beroende dricker ju mer och mer för att få samma effekt.
Ett återfall börjar ju ofta med ett par glas vin och sen blir det mer och mer, oftare och oftare. Igen.
Perioden efter ett återfall blir mer intensivt drickande än innan. Ofta för att återfallet ger en ångest.
Jag tror att jag med många andra kan intyga att det är just progressivt.
Man börjar ju där man slutade sist varje gång.

Svensk forskning av Jan Blomkvist på Stockholms universitet
som går ut på att man kan lära en missbrukare dricka.
Vet också att Riddargatan stödjer denna forskning.

Då kanske man kan hoppas på att kunna dricka måttligt och normalt trots allt?
Kan man öva sig i det tror ni?
Och hur lär man sig det, om man efter ett glas inte kan sluta dricka?

admi
fre, 2016-11-11 - 16:02

Om man efter ett glas inte kan sluta dricka så har man egentligen svarat på frågan själv. Då går det inte att lära sig att dricka kontrollerat. Varken jag eller de andra som jobbar på Riddargatan 1 rekommenderar personer som har hittat en väg ur beroende eller andra alkoholproblem att börja dricka igen. Så det tycker jag inte att man ska fundera på om man frågar mig.

Jag rekommenderar egentligen ingen att dricka alkohol. Jag tänker samtidigt att vi inte kan bestämma åt andra människor vad de får göra eller vad som är bäst för dem. Om jag försöker göra det så blir ofta effekten att de blir arga och i värsta fall att de bestämmer sig för motsatta vägen för att de vill bestämma själva, precis som alla människor vill. Det här finns även med i AA:s grundtankar där man konstaterade att man inte kan övertala någon annan, utan att var och en behöver ta sitt eget beslut att avstå alkohol.

Det finns många människor som är osäkra eller inte vill söka hjälp även om de har mindre eller stora alkoholproblem. Det vi säger är att man kan söka och få hjälp även om man inte kan tänka sig att sluta dricka för alltid. Sådan hjälp kan resultera i att man klarar av att kontroll över konsumtionen eller till att man får hjälp att komma på att nykterhet fungerar bäst.

I media presenteras dessa frågor som olika åsikter som man kan ha. Det stämmer inte. Forskningen har sedan 80-talet visat tydligt att det finns många människor som har varit alkoholberoende som dricker kontrollerat, att det finns metoder som är effektiva för att lära människor att dricka kontrollerat och att fler lyckas med sin behandling om de får välja mål själva. Men detta gäller på gruppnivå. Ingen kan svara på om en enskild person kommer att klara av att dricka kontrollerat eller om hen kommer att klara sig bäst genom att vara utan alkohol. För en del blir problemen större och större om de fortsätter dricka alkohol, precis som du beskriver MondayMorning. Men för andra är de lika stora år efter år och för en del minskar de.

Om man vill ha kontroll över alkoholen så är det alltid bra att lära sig att kunna vara helt nykter så vi rekommenderar ofta att man provar det (till de som ber om vårt råd). Att vara helt nykter är alltid ett val som gör att man tar mindre risker. Det är viktigt att det blir mer och mer accepterat i vårt samhälle att inte dricka alkohol. Det är också viktigt att lyssna på erfarenheten från alla de som väljer eller mår bäst av att inte använda alkohol.

Så fortsätt gärna att sprida sådana erfarenheter eller att ge rådet att inte dricka alkohol.

/magnus