Min mamma kommer att dö och hon bryr sig inte. Hon har varit alkoholist (periodare) så länge jag kan minnas. När vi var små, fattade jag aldrig vad som pågick, förutom att något kändes så fel, men idag är jag fullt medveten om vad som händer. Jag känner det redan innan det slår ut, jag hör på hennes röst bara hon druckit en liten droppe, det är väl någonting som man som medberoende utvecklar genom åren, att känna på sig sånt. Hur som helst, idag är jag och mina syskon vuxna, men både jag och min lillasyster bor fortfarande hemma då bostadsbristen är ett faktum. Just nu ligger min mamma inne på soffan, halvt däckad och vägrar någon hjälp av alls, som vanligt. Min styvpappa lämnade henne idag, han orkade inte mer och drog. Hon är som sagt periodare men de senaste åren känner jag att det har eskalerat, förut kunde det går flera år innan någonting hände, nu har det bara gått tre veckor sedan hon var nere i skiten förra gången. JAG ORKAR INTE MER, vet inte vad jag ska göra eller säga, hon lyssnar ju bara inte. Jag vet att det egentligen inte finns någon som sitter på svar för hur man gör med en alkoholist som inte vill ha hjälp, men hon kommer dö snart. Hon har flera gånger pratat om självmord vilket gör att jag knappt vågar lämna henne själv i lägenheten, jag kan inte sköta mitt jobb eller skola när det är såhär. Vet inte vad jag ska göra, vet inte vem jag ska ringa eller vart man får hjälp. Det bästa vore tvångsvård då hon är suicidal men det verkar vara svårt att få till något sånt. Ibland tänker jag till och med att jag vill att hon ska dö, jag vill inte tänka så men kan känna att det vore det bästa, för hela familjen. Jag känner mig fast, har ingen annanstans att ta vägen och vill inte heller lämna henne ensam.