Första januari slutade jag på egen hand. Pga min sociala fobi blir det här närmast hjälp jag kan komma. Abstinensen är hemsk. Kallsvettningarna, skakningarna, yrseln, hjärndimma, mardrömmarna, ångesten osv... Men dag 4 och jag jobbar ändå, är det enda som får mig att fokusera. Lämnar kontantkortet hemma så jag inte kan köpa nått på hemvägen.
Har inget riktigt sug än men min födelsedag skrämmer mig.

Om några veckor är fyller jag 25, äntligen har jag vänner, vore så roligt att få fira födelsedagen för första gången i mitt liv. Men vet att det går inte utan alkohol. Enda chansen är att jobba på dagen, ta en sömntablett och lägga mig vid 18 tiden.

Hur gör ni nyktra på födelsedagen?

Jag brukar inte fira min födelsedag om jag inte känner för det. Enkelt - för mig - eftersom vi aldrig lagt någon större vikt vid högtider i min familj. Jag har också (något som brukar kallas för) social fobi, så jag brukar vara snäll mot mig och vänta ut något läge då det känns bra att vara lite socialt aktiv - ja:fira. Så kommer det nog förhoppningsvis att bli också för dig när abstinensen släpper. Ta hand om dig och grattis till nykterheten! Hoppas du hittar folk bl.a. på det här forumet som kan vara vid din sida!

Svartvit

Antingen kan du ju skippa fira, eller så kan du väl bjuda hem dina vänner på middag och fika och till det bjuda på alkoholfri dryck? Eller gå ut och äta och så väljer du själv alkoholfritt och låter dina vänner dricka det dom vill?

linus

Välkommen eclipse! Bra av dig att ta det beslutet! :) Det är inte lätt att hitta bra lösningar på alla situationer som man tidigare använde alkohol till, men jag tror att det är viktigt att försöka hitta strategier för att hantera många av dem. Själv har jag haft en ganska lång process sedan jag första gången kom fram till att jag borde ta itu med med drickande (ca tre år sedan). Då var man min plan helt enkelt att undvika fest-situationer, jag hade skämt ut mig nog kände jag. Men det innebar att jag istället isolerade mig med i samband med alkohol istället. Även om det blev mer sällan blev det egentligen värre. Nu har jag sedan en tid bestämt mig för att det här inte funkar och jag måste sluta dricka helt och hållet. Över tid har jag även insett att jag behöver bättre strategier än att bara undvika alla möjliga sociala sammanhang.

Jag fyller år nu på fredag och har bjudit in lite vänner och kollegor på fika på eftermiddagen. Det kommer vara nyktert. Nu i nyårs åkte jag till min hemstad och firade för första gången på kanske 15 år (?) med min mamma (och min syster som också var på genomresa). Jag har insett att jag måste göra så. Hitta saker som funkar, det kommer inte vara som förut (klackarna i taket) eller kanske inte ens samma kontexter, men förhoppningsvis är det positivt ändå, till skillnad från min tidigare plan: att bara undvika allt.

Jag vet inte om det hjälper dig, men förhoppningsvis kanske. :)

eclipse

Bor tyvärr inte så att jag kan bjuda hem någon. Tack för era svar de hjälper mycket. Känner verkligen att det blir antingen så dricker jag eller så blir jag helt isolerad. Utan alkohol är det bara "ja" och "nej" svar. Aldrig ett samtal, vet inte hur man gör, aldrig gjort, inte ens på jobbet. Är helt okej att vara den "konstiga" och isolerade personen på jobbet. Men jag önskar mer kontakt... Känner mig så fruktansvärt ensam.

Nyckelpigan

Välkommen hit! Förstår att det är svårt för dig nu med sociala kontakter... har du varit i kontakt med vården angående det? Det finns mediciner och terapi som hjälper mot social fobi. Om man ska tänka i det långa loppet känns det ju extra viktigt att du får hjälp med detta eftersom jag förstår att det måste vara extra svårt att hålla sig ifrån a om enda alternativet då blir att sitta ensam hemma.... stor kram

eclipse

Har egentligen inte socialfobi brukar dock säga det så gemente man får ett hum om hur jag har det. Är autistisk, är alltså inte rädd för att prata med folk men det går bara inte. Konstiga meningar på konstiga tider, kan inte läsa av det sociala spelet osv. När jag dricker så går allt det här fint och det är inte bara ja och nej. Finns tyvärr inget att göra åt detta förutom att acceptera det, vilket jag har gjort, jag är den jag är.

Men ensamheten tar död på mig. Vet att om jag dricker kan jag ju få kontakt och få umgås men nykter blir jag isolerad.

Nyckelpigan

Förstår att det är en annan femma...det jag undrar är dock om du klarar av det sociala spelet när du dricker, är det bara för att du inte märker (eller bryr dig) om det blir fel el konstigt? Din autism finns ju kvar och de du umgås med verkar ju gilla dig som du är. Sen förstår jag det där om att det låser sig när du inte har a i kroppen. Kanske har du mer än en diagnos, kanske finns det inslag av social fobi och den lättar när du får a? Menar inte att klampa in men ville ändå fråga. Oavsett vilket tycker jag att du är superstark! kram