Hur sjutton hanterar man sin mans inställning till alkohol? Är det ok att dricka 2,5 L öl framför tv:n en fredagskväll (eller rättare sagt alla fredagar, lördagar, semesterdagar o klämdagar) och gärna lite vin o finns whisky gärna en slurk!
Sköter arbetet men tycker han ändrat sitt humör sista tiden. Detta drickandet är inte nytt men gradvis ökat senaste 3-4 åren. Är påpekat flertalet ggr men det är jag domän löjlig för det va ju bara nån öl. Trots att jag då kan säga att oj det fanns 7 öl igår, kanske barnen druckit upp dem då o min man nekar o sen. Näe, jag drack nog DRM, mrn de är som lättöl. Bla bla bla. Nu har jag tröttnat. Han är inte otrevlig men heller inte trevlig. Men kan inte stoppa. Att dricka några öl etc tillsammans m vänner iblan är helt ok, men all ledighet? Är det sunt? Sett honom gömma o har hittat ölburkar i verktygslådan. Satte en notis på den 'hej, hur hamna jag här och vems är jag?" Inte en kommentar! Bodde på hotell 1 månad pga flytt o såg honom tömma miniatyrflaska när han handlat vatten o faceade honom o han sa att jag sett fel. Men sen gick vi förbi o där låg flaskan. Så många sådana tillfällen de senaste åren. Jag vill inte ha det så hör längre. Men kommer någon nära oss förstå? Ingen ser det ju mer än jag o yngste hemmaboende sonen. Hur ska han kunna säga ifrån när jag inte lyckas få mannen att fatta. Han säger att jag är dum i huvudet o han har inga problem. Alkohol är något som hans familj o syskon alla konsumerar i flr stora mängder. Som ser o förstår o pratar med mig o ser hur ledsen o arg jag blir.
Jag har förSöjk förstå, hantera o bett min man, men inte. Hans påverkan syns numera efter första ölen. Vad tror ni? Dags att börja leva utan o börja må bra. Åldersmässigt är vi strax under 50. Jag dricker kanske 2 glad vin per månad. För att det blir aldrig trevligt att dela en flaska då mannen dricker allt plus öl. Näe, fy va deppig jsg är o trött på att alltid vara den som hittar, räknar o blir arg. Dags att börja leva själv