Hej jag vet inte om någon känner igen sig i detta eller har någon annan erfarenhet.
Jag och min sambo har bott ihop sedan ett år. Jag märkte först på vår förstad resa att han gillade att dricka ofta men inte mycket. Gärna en halv flaska vin eller upp till två öl till middagen. Jag tänkte först att det var ett semester beteende. En sak jag märkte tidigt var också hans vana av att ta ett litet glas alkohol likör eller liknande på konstiga tider på dagen. Sedan märkte jag att han drack på morgonen också, första gången jag såg det blir jag förskräckt. Kag sa ingenting då men efter att ha sett det två gånger sa frågade jag varför han dricker 7 på morgonen. En morgon när jag skulle iväg till jobbet gör jag en öl öppnas och ser honom otroligt klantigt försöka gömma den för mig. Då blev jag först chockad över ölen sen att han helt uppenbart skulle gömma den för mig som om jag var en jag vet inte vad. I en lägenhet som från början var man, jag kunde inte förstå att man kan dra in ett sånt beteende i ett förhållande man borde respektera, i ett hem man borde respektera bete sig så mot en partner man borde respektera. När jag konfronterade honom försvarade hans beteende skyllde på gener och liknande, blandade icke relevanta saker sanning lögn drog upp mitt klädköpande som referens.
Nu tänker jag på detta när jag är på jobbet sniffar i glas på morgonen för att se om de luktar alkohol, det känns inte bra.
Han har aldrig fått en annan personlighet av alkohol eller blivit jätteberusad så det hela går nog att dölja. Vad ska jag göra?

AliceAlice

Helt utan att veta vilka mängde han dricker så finns det saker som gör att man ska börja fundera. Gömma och bortförklara, det man inte ser finns inte och detta är ett typiskt beteende. Att dricka på morgonen kan vara antingen som en slags självmedicinering, för att må bättre, eller som en återställare. Det kan tänkas att han dricker mer än vad du vet!

Missbruk är långt mer komplicerat än vad man först tror och det handlar inte om att han är en dålig person som vill lura dig, eller drar in beteendet i ert hem, missbrukets krafter fa. om det är ett beroende, är mycket starkare än så! Som anhörig till en missbrukare får man acceptera att man alltid hamnar efter missbruket, kanske på tredje plats i missbrukarens liv, först kommer missbruket, sen missbrukaren själv, därefter kan man, i bästa fall, komma som partner men många gånger prioriteras arbetet också före.

Ni har en ganska ny relation och det är vanligt att missbrukaren skärper till sig i början, en del kan helt sluta dricka, för att det sedan kan öka.

Prata med honom, inte i stundens hetta, berätta hur du känner, att du blir orolig, utan att anklaga. I ett hem bör man ha gemensamma regler och är han nykter om han tar bilen?

Du håller på att utveckla det många kallar ett "medberoendebeteende", du vill ha koll på honom men det fungerar inte. Läs gärna på lite om begreppet så du slipper gå i samma fällor som många av oss gjort. Kanske behöver ni någon utomstående att prata med, om han vill ta tag i problemet så kommer ni båda att behöva stöd. Det är få missbrukare som kan klara av att sluta varaktigt på egen hand.

Hoppas ni kan prata om detta och hitta en lösning som passar er båda. Att han inte blir kraftigt påverkad behöver inte betyda att han inte dricker så mycket, hur man reagerar på alkohol är individuellt och om man går och smådricker så kan det hända att man inte märker så mycket på beteendet. Om man tittar noga kan man kanske efter en tid se mönster att han kanske vill vara för sig själv mer, eller att han blir extra social, eller kramig....

Mycket styrka!!!

majamaja

Tack för svaret! Vilken lättnad jag visst inte riktigt var jag kunde vända mig. Underbart att få ett så här fint svar.
Jag tänkte precis att gömma och bortförklara är varnigstecken.
Han dricker absolut mer än vad jag vet. Jag förstår absolut att detta är ett beteende närmare och djupare i honom än vad jag kan "mäta" mig med efter bara ett år med honom därför vill jag inte blunda för det och agera direkt.
Jag vill inte bli en del av det.
Jag ska googla medberoende.
Jag ska prata när allt är i en lugn stämning, jag har så mycket jag vill säga och det känns inte bra! Jag gör lite sämre ifrån mig på jobbet på grund av oron.
Detta känns skrämmande just nu så ett stort tack för svaret !

majamaja

Jo det var alkohol inblandat med bil körning men då sa jag till och först kom undanflykter oh bortförklaringar men tillslut förstod han. Så jag har försökt efter det att lite och lite få min poäng igenom sen får jag se om det bara är tomma ord. Tack igen