Årliga nyare traditionsdagen är här, och därför kommer som vanligt ett inlägg. Om jag har haft någon följare här, så känner ni kanske igen mitt nickname.
Idag, 31:a januari 2017, så är det 4 år sedan som jag tog beslutet att vara nykter. Målet är fortfarande 7 års nykterhet, eftersom jag bokstavligen drack mycket 7 år. Jag brände en del broar för mig själv, och jag gjorde även vissa vänskapsband svaga eller helt förstörda.
Även om jag ångrar mycket, så är jag faktiskt glad över resan hittills. Jag har klarat denna uppgiften helt själv. Inget professionellt, kompisars eller familjs stöd eller utskriven medicin. Jag har inte fuskat eller gjort undantag någon endaste dag. Och dessutom så har jag vågat säga till folk: "Nej tack, det är bra", och svaret ni-vet-vilken-följdfrågan på: "Jag har haft lite problem med alkoholen".
Det som jag blir mest snopen över var hur många människor som bara var ens partyvänner. Och det som gör mig otroligt irriterad, det är folk som säger: "Nej, men du har väl inte druckit för mycket. Kom igen, bara smaka lite".
Jag tror, att 7 år kommer att bytas ut mot för alltid. När jag ser hur folk beter sig på krogen, privatfesten eller på bussen i fyllan, så ser jag det som en slags pinsam påminnelse. Alltid står inte skrivet i sten; löften är ju ganska sköra för de flesta. Men jag älskar verkligen känslan av nykterhet. Känslan att vakna med minnet och hälsan i behåll. Att inte behöva fråga någon annan vad som hände, det känns så mycket tryggare. Att inte behöva gå till Systembolaget och köa. Och verkligen, att slippa en krogkö med fulla (och faktiskt jobbiga) snygga som mindre snygga människor.
Alla ni andra som gått samma väg: Härligt jobbat!
Och ni som ska ta steget: Kör hårt! Det finns ingen dålig eller bra dag att starta ett nytt liv på. Fick du själv bestämma när du föddes?