av Thomas67

Idag är början på resten av mitt liv.
Har en historia på alkoholism och har varit nykter i många år. ca 8 år.
Vet alla vinster på att vara nykter. Jag har haft ett fantastiskt liv sedan dess.
Träffade min drömkvinna när jag blev nykter. Köpte ett fantastiskt hus, startade ett företag som är ett av de snabbaste växande företagen.
Har en dotter och fick en son för 5 år sen.
Har tagit några återfall de senaste året pga av för mycket stress.
I lördags efter ett bråk med min hustru gick jag ut och promenerade och tänkte att nu får det vara nog. Inte mer tjafs. Gick hem och hämtade bilen och åkte till bolaget och köpte både öl och vodka. Nu skulle jag sörja för att min hustru varit dum mot mig. Stackars mig.
Tog in på ett hotell i stan och nu hade jag fri lejd att dricka. Utan att meddela var jag var.
Så lyxigt. Första groggen smakade så gott och nu kunde jag dricka obehindrat utan att någon klagade på mig.
Hade köpt tillräckligt för att klara av söndagen också. På måndagen började paniken med att spriten började ta slut. Inga problem. Nära till bolaget från hotellet och nu var resan på gång igen. Drack hela måndagen och nu var jag oövervinnelig igen. Vilken fest. Köpte god mat. Beställde en drink i hotellbaren till mitt rum. Livet var toppen. Jag hade bara haft lite stressigt på sistone. Måndagen kändes som en lördag och det fanns inga problem.
Det var nu helvetet började. På tisdagen när jag planerade att checka ut efter samråd med min fantastiska hustru stod det klart att det fanns inga pengar nånstans. Alla min konton var tömda. Korten var spärrade och jag kunde inte ens köpa en tidning. Hur skulle det nu gå med att köpa mer öl och sprit på bolaget.? När jag skulle checka ut på tisdag lunch så var paniken total. Min hustru hade spärrat alla konton och sa att hon kommer och löser ut mig bara jag slutade att dricka. Och jag hittade ett kort som kunde betala min räkning och jag betalade för en dag till framåt. Vilken lycka Ordningen var återställd. och jag kunde fortsätta att supa en dag till. Men nu smakade det inte så gott längre. Jag förstod att min hustru hade gjort detta av en enda anledning och det var av ren och skär medmänsklighet så att jag inte skulle supa mer..
Idag kapitulerade jag fullständigt och bad henne hämta mig på hotellet. Hon kom och tog min hand och tittade och log till mig.
Att jag över huvud taget gav efter i lördags mot henne och åkte iväg och drack. Så fruktansvärt korkat.
Idag beslutade hon för att skiljas från mig och jag respekterar henne för det.
Nu sitter jag och skakar och försöker hantera abstinensen.
Styrkan i alkoholen och vad den kan förstöra.
Jag var tvungen att skriva om detta nu för nu börjar det bli riktigt jobbigt.
Förlåt till alla som är berörda.
Och framförallt ett stort förlåt till min underbara hustru som inte gjorde annat än att försöka hjälpa mig.
Hoppas det finns någon som vill prata med mig här på forumet.
Kram
Thomas

AlkoDHyperD
tors, 2017-02-23 - 09:31

Läser och får en klump i magen. Hur mår du idag? Har du klarat av att vara nykter? Finns det vänner du kan prata med. Låter som du inte ska vara ensam med din ångest just nu.
Jag känner igen mig i mönstret du beskriver om att du haft en lång nykter period och sedan flera (mindre?) återfall. Lurigt det där med hur det kan smyga sig på och sedan bildligt talat explodera.
Vad var det som hände? Även om man lätt kan se ett samband mellan stress och återfall så hade du många års nykterhet bakom dig. Livet är ju inte helt utan stress, har du strategier sedan din nyktra period som går att ta upp igen?
Hoppas du klarar de här första jobbiga abstinensdagarna och fortsätter skriva här. Kram

Thomas67
tors, 2017-02-23 - 18:33

Nej jag har inte klarat av att vara helt nykter idag. Trappar ner med 3.5 och hoppas avsluta det helt imorgon. Det är planen.
Har tagit den inledande smällen idag. Jag har varit i kontakt med ett antal personer och det finns en plan för en varaktig nykterhet.
Iaf är det det som driver mig nu i all misär.
Har många som jag pratat med idag men jag är oerhört ledsen för att jag och min hustru skall skiljas.
Tack för omtanken. Det värmer. Kram

Thomas67
tors, 2017-02-23 - 18:36

Men jag hoppas att det skall komma något gott ur detta och jag har inte gett upp. Jag skall göra allt som står i min makt att rädda både familj och företag.
Men framförallt rädda mig själv. Det är det viktigaste.

Pi31415
tors, 2017-02-23 - 19:46

då är de första stegen tagna och du jobbar för att börja leva nykter igen.
Ja vilken sörja man hamnar i när man börjar med A igen, vad mycket skit det ställer till, och vilken nattsvart ångest det medför.
Men du kan fixa det här. Styrka, vilja och beslutsamhet kan födas när man är som djupast nere.

Kämpa på nu!

Thomas67
tors, 2017-02-23 - 19:52

Ja mycket tårar har det varit idag men jag har tillbringat en del tid framför spegeln idag. Inte för att jag är stolt över vad jag ser men däremot en beslutsamhet.

InteMera
tors, 2017-02-23 - 22:09

Jag hoppas du inte misstycker att jag från "andra sidan", anhörigforumet, sänder dig en hälsning. Jag har själv en make som inte vill kännas vid att hans drickande är ett jätteproblem och jag tror hans fylla ikväll blev sista spiken i kistan och jag kommer flytta ifrån honom nu.

Jag blir så berörd av det du skrivit och det hörs hur du kämpar. Vi som lever med er som dricker har ett eget mående att kämpa med och även om din fru kanske skulle vilja hjälpa dig, för det gör vi nog alla innerst inne, men ibland tar orken slut för oss också och vi måste välja att lämna för att rädda oss själva.

Du har varit nykter länge förut och du verkar må ohyggligt dåligt över det som nu hänt. Jag hoppas verkligen du orkar kämpa ifall du vill behålla din familj och ditt företag, du har så oändligt mycket mer att se fram emot om du kan låta bli alkoholen!

Om du orkar med lite extra självplågeri tycker jag du ska läsa lite trådar på anhörigforumet, för att ge det lite perspektiv - din frus perspektiv- för att du förhoppningsvis ska finna en styrka och motivation i att hålla dig nykter med tanke på vad ditt drickande utsätter din familj för. Jag vill inte göra dig mer knäckt, men jag hör nånstans i det du skriver att du vill hitta dendär sista starka motivatorn att hjälpa dig själv vilket även skulle hjälpa hela din familj. Att förfalla i självömkan över det som hände hjälper ingen, se istället till att göra morgondagen bättre! Du kan, för att du vill!

Jag önskar dig all lycka till på vägen och kommer säkert att titta in igen för att se hur din förhoppningsvis positiva väg framåt ser ut!

InteMera
tors, 2017-02-23 - 22:19

Försök få lite sömn inatt, utvilad funkar allt så mycket bättre ?

Thomas67
tors, 2017-02-23 - 22:27

Jag skall ta mig ur detta. Det är en sak som är säker.
Min hustru sa till mig att ställ dig och skaka på rumpa och armar. Skaka hela kroppen. Ja sa det gör jag redan.
Och försök sedan ha panikångest. Hahaha...det går inte. Vi skrattade gott åt detta.

InteMera
tors, 2017-02-23 - 22:33

När det känns som man inte får luft plötsligt. När täcket känns som kedjor. När huvudet är så fullt med tankar så det känns som en bisvärm som ilsket surrar runt därinne. Alla om, kanske, men, borde, kunde, skulle ha, ifall inte, men om ändå inte som åker karusell i resonemanget. Den plötsliga ivern att bestämma sig för att vara positiv som lika snabbt byts ut mot en dödsångest.

Tänk att vi på var sin sida av problemet med alkohol ändå mår ganska likadant? Det har jag aldrig riktigt tänkt på, man ramlar liksom in i sin egen sida av det hela bara.

Det enda som brukar få mig att somna såna kvällar, som jag även haft otaliga av på sistone, så är det att tvinga mig själv att tänka nåt bra som ska hända i framtiden. Hur oansenligt det än må vara, att se bilden framför sig hur man äter en glass med sitt barn på en solig parkbänk på en varm solig sommardag tex. Att tvinga sig att bara fokusera på den glada bilden, försöka leva sig in i hur det känns både fysiskt och mentalt just där man föreställer sig vara. Efter en stund lättar värsta tungsinnet då tycker jag och när man då kan slappna av lite brukar sömnen smyga på. Vet inte om det alls kunde funka för dig men kanske värt att testa?

Thomas67
tors, 2017-02-23 - 22:40

Det låter som en fantastisk plan. Jag skall göra allt för att få ner kroppen i lite varv. Hela kroppen behöver sova nu. Jag har sovit så illa den senaste veckan. Ett under att jag står upp. Jag skall försöka avsluta drickandet nu så att jag har lite tid om jag somnar. För det handlar bara om tiden nu.
Den känslan som kommer när det börjar lätta och man äntligen kan andas ut. Obetalbar. Och den finns bara ca 72 timmar framför. Bara.

MondayMorning
fre, 2017-02-24 - 09:05

Håller med. Anhörigeforumet är så viktigt att läsa. Läser din och Nykteristens inlägg varje dag, följer er kamp. Det om något stärker mig i min kamp. Tack för att ni finns och delar med er. Det ni beskriver är precis så jag inte vill vara. Aldrig någonsin. Kram till dig och dina otroliga kämpar som kämpar som du.... Önskar er och era barn ett lugnt fint liv.

MondayMorning
fre, 2017-02-24 - 09:15

Du har det jobbigt. Leta fram den styrkan du har sen din senaste nyktra period. Du har den kvar.

Har jag förstått detta rätt? Du har vart nykter i 8 år, druckit under några få tillfällen men i helgen brakade det?

Ligger det något annat bakom att din fru vill skiljas än alkoholen?
Detta är en kanske mer en fundering och inte en fråga och såklart en privat sådan. Men det var min tanke.

Det verkar som om du har haft detta under kontroll under många år och tagit ett återfall under helgen.
Det är i min värld "förlåtbart" om det inte ligger annat bakom. Vi är ju inte mer än människor.

Att man går sin väg, är ju att man har fått nog.
Är ett återfall nog för att vilja skiljas?

Hur som helst har du allt att vinna genom din nykterhet.
Hitta kraften att kämpa på.

Varma tankar från

MM

Thomas67
fre, 2017-02-24 - 09:27

Hejsan MM.
Ja det är den styrkan som jag håller på att ta fram nu.
Ja det stämmer. I fredags fick jag reda på att min hustru ville skiljas och på lördagen tog jag mig hemifrån och började dricka.
Vi har väl inte haft det jättebra det senaste året och det har ju varit annat än alkoholen då så.
Men jag har tagit några återfall de senaste året vilket självklart spätt på att hon nu vill skiljas.
Jag har allt att vinna med min nykterhet. Jag har förhandlat med mig själv med dessa återfallen och det har gått "bra" vissa gånger men jag klarar inte av att dricka en droppe utan att det spårar ur.
Jag har 2 underbara barn som är värda att ha en nykter pappa.
Thomas

MondayMorning
fre, 2017-02-24 - 10:37

Då missförstod jag.

Trodde din fru ville ta ut skilsmässa p.g.a. att du tog ett återfall i helgen.
Men korrekt är att du tog ett återfall för att hon vill ha ut skilsmässa.

Vi är många härinne som insett att en enda droppe förintar oss.
Vi som har den problematiken med A måste tyvärr tänka:
Aldrig igen. Vi bör/kan inte dricka. Att vi inte får är fel ord, för vi får.
Om vi vill supa bort allt vi har. Då får vi.

Varmt välkommen att skriva och dela.

Dina inlägg finns i två trådar men jag följer båda och säger igen
Är detta botten så finns det bara en väg. Och den är uppåt.

Kram

MM

Thomas67
fre, 2017-02-24 - 11:03

Helt rätt. Jag har tyvärr förhandlat med mig själv vid ett antal tillfällen i tron att kunna dricka utan problem.
Så är ju inte fallet. Och inser det nu igen än en gång. Det är total avhållsamhet från A för resten av livet.
Det förstör så fruktansvärt mycket.
Har ju fortfarande en väldigt jobbig tid de närmsta dygnen att få ut skiten ur kroppen innan jag kan börja bearbeta mig själv mer.
Men nu är det iaf 2-siffrigt. 10 timmar sen jag drack något.. Känns skönt även om ångesten är där och lurar i vassen.
Kram
Thomas