Var ju fast besluten men trillade dit igen. Skäms som en liten hund!!! Samtidigt börjar jag känna mig riktigt förbannad och less. Tycker jag är så djävla äcklig när jag dricker, helt sjukt. Ölburkar överallt, cykla till netto när bolaget är stängt och ölen slut. Luktar säkert fylla, ser säkert full ut också.
Och sen sambon då, precis lika illa ute om inte värre, han saknar liksom helt insikt. Jag har ju varit nykter en lång period förut och kommit till en massa insikter en gång, det har inte han. Kanske är det därför, vad vet jag.
Mår återigen skit fysiskt, misstänker att mitt blodvärde slagit i botten - av orsaker jag inte behöver gå in på - men det ihop mitt ölpimplande är nog ganska katastrofalt just nu för min kropp.
Igår blev det inte en droppe och inte en dropoe ikväll heller. Nu satsar jag på att äta gott, nyttigt och järnrikt istället. Vet med mig att veckan blir inga problem men helgen... Men just nu tänker jag inte så långt.
Ja jösses, ni är säkert skittrötta på mig som gång på gång startar nya trådar. Men jag kryper skamset till korset och erkänner att jag körde ihop det en gång till. Usch!

trötta på någon, eller dömer någon. Du har precis som så många andra här inne "under yllefilten" upptäckt hur förrädisk alkoholen är, och hur svårt det är att bryta med den.
Men nu är du redo för ett omtag, med fler erfarenheter och ny förhoppning.
Så från mig får du allt stöd och all förståelse. Kämpa på!

Styrkekramar!

Ingen tröttnar här på någon. Bra att du kämpar. Nykterheten börjar alltid så. Jag undrar om du någon gång har sökt hjälp mot alkoholen förutom att vara aktiv här?
Lycka till och skriv här om hur det går för dig.
vänligen
Ikaros

Taesa

Jag gick en 8 veckors gruppbehandling förut med ett års eftervård. Helt suverän behandling faktiskt. Lutar mig fortfarande mot den på något vis även fast jag trillat dit igen. Har ju mycket av svaren där.
Konstigt nog har jag ingen direkt abstinens. Räknade just ut att senaste månaderna har vi druckit ungefär 60-70 öl var varje vecka. Det är ganska mycket när man dessutom jobbar heltid... Usch, vältrar mig lite i hur jävla äckligt det är på något vis. Avsmak. Antar att det är bra att känna så.
Tack för era svar.

tar det längre tid. Det är en process men jag hoppas och tror att man så småningom hamnar rätt - dvs i nykterhet och välmående.

Kram på dig! <3

Taesa

Pärlemor - jag ser i din tråd att du kämpar du också! Hoppas din telefontid imorgon känns bra!
Idag tog jag lunch en timme tidigare - är vrålhungrig precis hela tiden. Antar att kroppen skriker efter nyttigheter. Vaknade iallafall pigg men dippade efter ett par timmar. Kallt och ruggigt är det ute också så jag är nog lite allmänt kinkig. Får tillåta mig det.
Tillbaks till jobbet snart och efter det blir det att ta hand om alla djuren. Dom stackarna har jag också dåligt samvete för...
Sen ska jag åka och panta förra veckans skörd av lik (tomburkar). Skönt att bli av med eländet. Ikväll får det bli ostbågar, läsk och Farmen!
Kram på er alla som kämpar!

Taesa

Alldeles till freds skulle jag vilja kalla det. Varit ute och plockat in mina hästar, det vräker ner blötsnö och blåser halv storm. Inne i stallet var det lugnt och skönt, bara lite vinande från blåsten. Det finns ett lugn i att hålla på med djuren. Mocka, kånka hö, fylla på vatten, pyssla lite. Ta lite bilder på dom, städa lite bland all bråte man lyckats samla på sig. Småprata lite utan att någon hör.
Sen när man kommer hem känns det så gott, man vet att dom blivit ompysslade och att dom mår bra. Höet räcker åt dom, vattenbaljorna är fulla. Dom har varandra och är inte ensamma. Då förstår ni kan matte lugnt krypa ner i sängen en stund och sova med gott samvete tills gubben kommer hem.
Ska försöka behålla den här känslan en stund. Onsdag idag, halva veckan nykter utan alltför mycket problem. Gott!!!

Det låter verkligen som en skön dag - lagom på många sätt och vis!!

Njaa, jag var laddad inför samtalet som aldrig kom. Jag får ringa imorgon igen och se så de har rätt nummer. Har jobbat idag och hade så mycket att göra att jag inte hade möjlighet att följa upp men får göra det imorgon.

Jag vill bara hamna i ett stadie där jag kan känna sinnesro och inte jag berusning och dövning av min sinnen.

Ha en fin afton! ❤️

Taesa

Efter helgen och storbråk med sambon på fyllan gör jag ett nytt försök. Ångesten är överjävlig just nu, klarar inte att hantera den. Tips? Ska försöka ta mig ut kanske, få lite frisk luft.
Det bli antabus till frukost imorgon, törs inte ta än. Har varit hos doktorn och vet att levern är ok. Däremot så hade jag duktigt förhöjda värden på proverna som visar alkoholintaget under tid. Lite järnbrist och d-vitaminbrist också. Men inget värre vilket jag är tacksam för.
Hur fan har jag kunnat göra såhär mot mig själv? Och varför? Jag bara kastade bort 1,5 års nykterhet och satte mig direkt i skiten igen. Fan!
Just nu känner jag noll respekt för mig själv. Absolut noll. Men en liten stund i taget, ett andetag i taget ibland. Ska klara den här dan! Jag ska!!!

Rosen

En så lång tids nykterhet som du haft kan aldrig vara bortkastad.
Du vet ju hur man lever nykter. Återfall är ju en del av den beroendesjukdom som många här delar. Du får förlåta dig själv och kämpa vidare.
Bra att du har antabus som kan ta dig förbi blindskären i början.
Jag skulle ha väldigt svårt att klara längre tids nykterhet om min man också hade problem.
Beundransvärt!

Hej Taesa.
Håller helt med Rosen. En nykter period kan aldrig vara bortkastad, Det är när man dricker som man säger nej till livet.
vänligen
Ikaros

Taesa

Det var innan jag flyttade ihop med honom som jag var nykter. Hur kunde jag vara så blåst att jag trodde det skulle funka?
Varit ute hos mina hästar nu. Skönt med lite luft. Och jag älskar dom!

Taesa

Känns skönt. Blev mer verkligt då liksom att det är färdigdrucket.
Ofta när jag skrivit här är det något runt jobbet, bra saker. Idag börjar jag första dan på mitt nya jobb. Äntligen en fast heltidstjänst ? Ska fokusera på det nu!

Taesa

Orolig i hela kroppen. Och jag tror inte det är abstinens. Nej, det är det här med gubben som spökar. Jag vill verkligen lägga av, jag tänker inte dricka en droppe till. Jag har klarat det förut - jag kan klara det igen. Men inte om sambon dricker, då är det kört! Jag kanske klarar en gång, två gånger osv men i slutändan åker jag dit. Det är bara att konstatera.
Älskar honom men funderar helt ärligt på om jag inte kommer bli tvungen att flytta. Sen kanske jag inte ger honom någon ärlig chans, men vad ska jag göra? Chansa på min egen bekostnad?
Det snurrar i huvudet nu, konstant. Men är nykter idag, var nykter igår och i förrgår också. Det är bra iallafall!!!
Idag är fettisdagen - inhandlat semlor som vi ska avnjuta. Ska försöka att inte tänka längre än så just nu. Mitt stackars huvud behöver vila lite...

Rosen

Om du berättar precis hur du känner såsom du gör här. Kanske kan han tänka sig att slå följe med dig i nykterheten. Om så för "din skull". Har han inga problem så borde det inte vara så svårt. Försöka duger.

Taesa

Skulle vilja kalla det att vi druckit i symbios. Han har lika mycket problem som jag. Sen i slutet av juli har vi druckit nästan varje dag med undantag av ett par veckor. Nästan exakt lika mycket, enda skillnaden är att jag dricker mellanöl och han starköl. 5 st varje vardagkväll, 10 på fredag och 10 på lördag + sprit senaste tiden. Och minst varsitt 6-pack varje söndag. Klart han har problem.
Nu är det stopp för mig, jag vet ju vad det handlar om. Han saknar självinsikt och tycker inte det finns något problem (!!!) utan tror att han klarar dricka 4 öl varje lördag bara. Men det håller bara till onsdag och sen kommer han hem och säger "Jag var lite busig och köpte några öl". Been there, done that.
Ska prata med honom och försöka förmedla att nu är det allvar. Men jag vet att han tänker att han ska låtsas inför mig att han inte dricker. Och det gör han kanske inte när jag är hemma men minsta tillfälle att han ska iväg på kurs/personalfest/jobba borta eller om jag inte är hemma planerar han att han ska kunna dricka. Läskigt vad missbrukar funkar lika, han tänker exakt som jag gjort tidigare i mitt liv.
Och jag är så oändligt rädd, för jag älskar honom! Och jag vet att om han tänker fortsätta, om så bara i smyg, finns det bara två val för mig. Antingen hoppar jag på tåget och dricker vilket känns som en långsamt självmord, eller så bryter jag. Bittert.
Tack för svar! ❤

Håll i nykterheten nu. Ta tag i relationsproblemet senare. Tänk på dig själv och ditt liv. Vi har ju liknande bakgrund med två som dricker. Jag valde min väg och sambon sin. Vet fortfarande inte vad han tänkt med a-stoppet på ett år. Jag vill vara nykter resten av mitt liv. Väljer han annorlunda så skiljs våra vägar, jag riskerar inte mitt fina liv, för supandet. Styrkekram <3 ..

Taesa

... som dricker. Det blir liksom både beroende och medberoende. Och får tusen anledningar/ursäkter att dricka.

I dagarna flyttar sambons 18-åring hit till oss. Det hela är en jäkla soppa, hon har ingenstans att bo helt enkelt, behöver inte gå in på varför.
Hur som, det är väldigt dubbelt för mig att hon flyttar hit. Jag tycker naturligtvis att hon ska komma hit, hon måste ju bo någonstans och jag tror inte hon mår så där jättebra just nu. Och jag gillar henne.
Samtidigt är ju mina "barnår" över sen ganska länge, mina ungar är självgående. Jag är så himla van att vara ensam med sambon. Att göra precis vad jag vill, att lägga mig kl 8 (jag går upp halv fyra vissa dagar). Att kolla de program jag vill på TV:n, att äta den mat jag vill osv osv. Sen är jag något av en ensamvarg, sambon trivs jag med för han är så lugn liksom. Men när det blir stimmigt runt mig mår jag verkligen skit! Och det här är en ganska stimmig tös ?
Seriöst, min son har aspeger, och flera andra i min släkt. Jag tror jag har ganska mycket sådana drag. Social samvaro är inte alltid enkelt för mig. Så jag är nervös över det här, har riktig ångest för att vara ärlig. Och nu, elva dagar nykter känns det som att det här inte är riktigt läge.
Hur katten ska jag fixa det? Och jag som är så trött just nu.
Det hör hörde egentligen kanske inte hemma här på forumet men är så orolig och känner mig inte helt stabil.

Finns det möjlighet att prata med tjejen? Ibland förstår dom yngre mer än man tror... Tänkte , att om du förklarar att jag mår inte hundra just nu... Du är jättevälkommen, men jag kanske måste vila en del... Nåt sånt? Lättare att leva under samma tak om man vet var man har varann.. Hoppas du klarar dig och sköt om dig nu.. Ta fram ditt j-a anamma när det känns tufft, glöm inte att vila... Kram

Taesa

... idag att börja dricka öl. Var så glad och kände mig så pigg. Farligt, jag dricker ofta på uppåtkänsla.
Lyckades iallafall att inte säga något till sambon, han hade nämligen nappat direkt och åkt till bolaget. Istället blev det en pizza, en fanta och en påse kinapuffar. Konstigt, jag vräker i mig onyttigheter men har ändå gått ner i vikt. Senaste två nätterna har jag faktiskt sovit 6 timmar i sträck. Känns helt ok.
Iallafall, glad att jag klarade dagens sug. Och tacksam att jag fått sova ordentligt. Nu ska jag se till att fixa helgen också! Så det så!!!