av Buster

Hej! Var ett tag sen jag skrev här nu, skulle sluta sa jag då men det har inte funkat, har ringt alkohollinjen en gång men annars har jag inte gjort så mkt åt det, det går bra att va nykter men efter nån vecka så har man glömt allt negativt från föregående fylla... Nu blev det en fylla i helgen igen som resulterade i att jag blev för full och det blev tjafs med familj osv... Orkar inte mer, ska ringa läkaren och försöka få gå till terapeut eller liknande, för jag tror att man måste gå djupare än alkoholen och se över och jobba på sig själv som människa så man blir säkrare på sig själv och lugnare, har mkt ångest osv så får man bukt på den så tror jag att suget på att dricka kan bli lättare att få bukt med samtidigt. Så kommer inte gå till terapeut angående mina alkoholproblem utan vill jobba djupare med mig själv och ångesten o allt det... Jag dricker inte så ofta typ en gång i månaden och har inte det problemet att jag måste dricka hela tiden men när ja väl dricker blir de lätt för mkt... Nån annan som har erfarenhet från terapi osv?? Har även tänkt på AA, men de känns så himla konstigt på nå sätt.. Känns som att det är folk som dricker varje dag som går dit men de är ju fel de vet jag.. Nån som har erfarenhet från AA?? Mvh

Pärlan
tors, 2017-03-02 - 09:29

Jag går på AA och har bara positiva erfarenheter..mer än så till och med! På de möten jag gått, tidigare och nu när jag fått börja om resan igen är det blandade åldrar, män och kvinnor. Jag har gått på totalt 6 möten någonsin men få har det varit personer mellan 23-85..?

Första gången var jag så nervös, tänkte som du..rädd att jag skulle känna mig ännu mer misslyckad som skulle vara "yngst" där. För det första var jag inte yngst..men satt ändå och darrade.

Efter en stund, när delningarna började slappnade jag av.. Kände igen mig i så mycket, jag var på rätt plats. Värmen jag fick när de frågade om någon var på sitt första möte och jag ynkligt pep "jag"..jag började nästan gråta.

Nu är jag en väldig känslomänniska men det var så otroligt skönt att ha folk som förstod mig och problemen. Att förklara för vänner som inte var alkoholister var ju ngt annat. De försökte förstå men det kändes aldrig som det utan jag kände mig kvarlämnad med en känsla av dålighet.

På mötena har jag mötts av kramar, stöttningar, "ring när som helst" och jag TROR dem så visst har jag ringt folk jag knappt känt och de har lyssnat, förstått igen och funnits där och aldrig dömt.

Man känner sig helt enkelt aldrig dömd utan som en del av en fin gemenskap där vi hejar på varandra.

Anledningen till att jag misslyckades första gången var att jag efter några nyktra veckor slutade gå på möten, tyckte ju jag klarade mig fint. Efter några nyktra månader utan problem trodde jag att jag överdramatiserat. Om jag kan låta bli så här enkelt kan jag väl inte ha problem på allvar, right? Började dricka igen...

Ni är jag är här igen, men nu förstår jag att jag aldrig kommer att kunna hantera alkohol. Acceptansen har inte fullt lagt sig..har nån liten demon där inne som ännu tror att det kanske går nångång. Men jag ska försöka hitta ett nytt liv, ett annat liv som inte längre innehåller alkohol.

Så nu har jag börjat på möten igen, samma stöd möts jag av och stöd i massor är det jag behöver!

Det blev en lång uppsats! :)

Ellan
tors, 2017-03-02 - 13:31

Hej,
Jag går också på AA och blev "skolad" till det under min tid på behandlingshem. Vissa av mina fördomar har stämt men det spelar liksom ingen roll. Oavsett vilka vi mötet på våra möten så har vi ju något gemensamt. Vi vill bli fria från våra demoner. Jag har snarare funnit styrka i att vi på många vis är så olika. Det ger mig perspektiv på saker. Ofta umgås jag med likasinnade vänner, exkl beroendeproblematiken, så detta ger mig något helt annat. Jag hade enkelt kunnat strunta i möten med ursäkten att det är många äldre, nästan inga kvinnor i min hemmagrupp. Jag valde istället att gå emot mitt gamla sätt att tänka. Jag önskade så starkt att få må bra och när ett program, en lösning som hjälpt så många, presenterades för mig så kände jag att jag vore en idiot som inte gav det en chans. Mitt sätt hade ju inte gått så bra. Gammal, ung, man eller kvinna spelar ingen roll. Vi är alla alkoholister! Det finns grupper för yngre, dock inte i alla städer. En erfaren terapeut sa till mig att vi behöver ge det ca 10 möten innan vi kan utvärdera det. Så jag provade och 11 mån senare är jag kvar. Min alkoholism syntes kanske inte på utsidan men jag var riktigt långt nere. Så ge det en chans, du har ingenting att förlora.

Kram!

Buster
tors, 2017-03-02 - 21:53

Den här veckan har vart grymt jobbigt, har vart helt slut av all ångest från förra helgens fylla.. Och alla tankar som snurrar hela tiden. Känner mig fortfarande att jag vill sluta med alkon, men jobbiga tankar dyker upp samtidigt med att bli den där annorlunda som inte dricker... Att inte få känna en fylla igen osv sjukt mkt tankar som far runt nu och har gjort denna vecka. Så det tar på ens krafter kan man säga. Får försöka tänka på allt positivt med att va nykter istället :) att slippa bakis ångesten och allt skit... Jag drack i lördags mellan 18 och 23 på kvällen och var helt seriöst skit dålig tills Idag, alltså jag var dålig både fysiskt och psykiskt i 4dagar för 5timmars fylla!! Helt sjukt när man tänker efter... Hur kan man ens bli sugen när man vet att man är dålig i flera dar efter???

Ellan
lör, 2017-03-04 - 11:14

Sjukdomen är inte logisk! När jag väl accepterade det så trillade poletten ned. Varför bli sugen igen efter en dyngfylla? Varför dricka på antsbus när det är livsfarligt? Varför köra rattonykter när jag normalt inte ens kör för fort? Varför dricka igen när jag egentligen vet hur det slutar? Finns inget logiskt i detta. Vi glömmer, förtränger och gör allt för att sjukdomen ska få sitt, dvs mer av vår drog. Den första tiden är tuff och det kan vara bra att prata och/eller träffa andra i samma sits. En dag i taget är för många en timme i taget, tom 5 min i taget. Ångest, rädslor, aldrig mer-tankar, sorg, ja det mest dyker upp. Tiden är din bästa vän! Glöm inte det. Ha en fin lördag utan drogen.?

Pärlan
lör, 2017-03-04 - 12:44

Den här liknelsen att man som alkoholist är allergisk mot alkohol har hjälpt mig massor!

Typ som att en nötallergiker inte kan äta ngt med nötter i för då kan de dö, likaså jag om jag dricker alkohol..bara det att det blir en rätt utdragen plågsam död som förstör mitt liv under tiden.

Eller mjölkallergiker, glutenintolerant som måste avstå från en massa goda saker. Men det är liksom bara så och de anpassar mig. Jag är intolerant mot alkohol så nu får jag anpassa mig. :)

Buster
lör, 2017-03-04 - 23:21

Ni har helt rätt, och jag inser det. Vi är allergiska mot alkohol. Och som sagt här ovan så glömmer o förtränger vi det negativa. Så sa dom när jag pratade med alkohollinjen med, när jag frågade varför man blir sugen igen när man vet hur de blir och hur man mår efter en fylla. Dom sa det att människan är skapt så att vi vill gärna förtränga det negativa för att överleva helt enkelt, så man glömmer allt dåligt och blir sugen på dricka igen men de är väl bara att hålla ut och försöka hitta på nått så man kommer på andra tankar! Som ni skriver så upplever jag förtvivlan, sorg, ångest osv när jag tänker Tanken att bli nykterist och aldrig mer dricka... Kämpar på har vart helt lungt i helgen iaf utan en droppe. De har gått bra hittat på massa kul med familjen istället! Tänkte på de imorse när jag vakna, fan va skönt att vakna en lördagsmorgon utan ångest och bara ta en stor kopp kaffe o en god frukost. Kändes grymt. Men lika snabbt kommer ju tyvärr ångesten, sorgen o allt med tankarna på nykterhet... Aja vi kämpar vidare o håller oss vita nästa helg med! Tack för alla svar och stöd! Känns jättebra att kunna skriva och bolla lite här! Natti Natti så vaknar vi pigga imorgon.

AlkoDHyperD
sön, 2017-03-05 - 08:37

..när den inre bilden målas upp. Fast behöver det bli så? Hur vet du det?
Det enda du har att referera till är känslan och upplevelsen du har idag. Hur suget känns idag och hur svårt du upplever att det är idag. Och så appliceras dagens upplevelse på alla dagar framåt i en oändlighet. Vem skulle inte få ångest av det...
Det räcker att du avstår alkohol idag. Kan du tåla känslan av förlust bara för en enda dag? Imorgon vet du inte hur du kommer att känna, men sannolikheten för att ångesten blir så stor att du vill döva den ökar om du inte bara känner dagens ångest utan även hela din framtida. Kan du ha en timmes sug? En dag? En timme ångest?

Buster
sön, 2017-03-05 - 09:19

Sant, man får ta en helg i taget, som sagt så dricker jag inte eller har sug att dricka varje dag utan ca 1-2gånger i månaden.vardagarna är fullspäckade med jobb, familj träning osv så de är vissa helger suget kommer. Ska försöka tänka på att va nykter när det suget väl kommer.ändå känns tankarna jobbiga på att va helt nykter, om det behöver bli så? Ja innerst inne måste jag nog fejsa att det måste bli så eftersom jag så långt jag kan minnas sagt och försökt dricka måttligt men det brukar ej gå. Så känns som ett vägskäl, antingen fortsätta att dricka nån gång ibland och veta att det förr eller senare kommer orsaka problem För mig, eller ge fan i det och må bättre o slippa problem. Borde va ett lätt val eller hur? :) men det är de ju tyvärr inte

AlkoDHyperD
sön, 2017-03-05 - 09:31

1-2 ggr i månaden. Och du behöver idag inte välja för flera månader i taget. Insikten om att det inte funkar att dricka för dig är bra att ha i bakhuvudet inför varje gång du ställs inför valet, men om vardagarna inte är eller var något problem finns det ju ingen anledning att låta tanken på evig nykterhet invadera dig.
Jag tänker så här. Eftersom jag riskerar social katastrof eller döden om jag tar ett återfall liknande det senaste vill jag ha så lång tid som möjligt tills det händer igen. Kan dock aldrig säga till mig själv eller andra att det aldrig kommer att hända. Är nykterist till livsstilen så vardagen när den löper på är ingen kamp, den bara är. När jag får impuls till att dricka vet jag inte, och det är först då, tänker jag, som jag behöver kämpa och använda alla medel för att stå emot.

Buster
sön, 2017-03-05 - 09:40

Bra skrivet och tänkt. Man gör det jobbigare för sig själv att gå o tänka på att man aldrig mer ska dricka osv.. Som du skriver. Man får ta de när väl suget kommer istället.